<p>Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.</p>

<p>Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal.</p><p>Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet.</p><p>En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.</p><p>Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda. Det framgår av intervjuerna att det finns vissa förhållanden som kan komplicera kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Exempel som framkommer är föräldrar som inte kan acceptera att sitt barn har svårigheter samt att som lärare behöva ta upp något som föräldrar kan uppleva som kritik. Hur lärarna känner inför dessa samtal varierar, det framkommer att lärares erfarenhet av utvecklingssamtal spelar en betydande roll angående hur komplicerat det upplevs.</p>

<p><p>Lärare i grundskolan möter föräldrar i utvecklingssamtal minst en gång per termin. Denna undersöknings syfte är att se hur lärare beskriver samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet.</p><p>   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska.</p><p>   Genom intervjuer med fyra grundskolelärare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanställs beskrivningarna, under sex olika rubriker: lärares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, föräldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.</p><p>   Resultatet visade att lärarnas beskrivningar gällande samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet, hörde nära samman varandra. Alla intervjuer visade på att föräldrar som har annat modersmål än svenskas engagemang under utvecklingssamtalet såg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lärare att samspel med föräldrar som har annat modersmål än svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men även för att tala om olika åtgärder. Det framgick även av intervjuerna att det finns en viss problematik i samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska. Exempel på sådan problematik kunde vara språksvårigheter som medförde ett behov av en tolks närvaro under utvecklingssamtalet.</p></p>

<p>I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal. En kvalitativ studie har genomförts genom att ett frågeformulär, en såkallad self-report, skickades ut till föräldrar på två olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. De insamlade self-reports jämfördes sedan med tre olika samtalsunderlag som används inför eller vid utvecklingssamtal inom förskolor i samma kommun. Resultatet visar att föräldrarna vill få information om sina barns utveckling, sociala samspel, förskoleverksamhet samt huruvida deras barn är i behov av stöd. Samtalsunderlagen uppfyller till viss del föräldrarnas förväntningar, samtidigt som studien visar att underlagen har vissa brister.</p><p> </p>

Genom en jämförelse mellan en enkätundersökning gjord bland föräldrar till elever i år 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslärare har jag försökt belysa föräldrars syn på samarbete med skolan. Jag har även använt mig av litteratur inom området för att få en så klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt är att föräldrar tycker det är viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information från skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag är det vanligt att samarbetet begränsar sig till utvecklingssamtalet. Detta har dessutom i många fall fortfarande karaktären av kvartssamtal med tyngdpunkt på information om nuläget istället för att vara framåtsyftande med en tydlig målsättning. Detta bekräftas i enkätundersökning och intervjuer. Trots det visar enkätundersökningen att föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen och även med samarbetet i stort, vilket förmodligen i det här fallet beror på rakhet och tydlighet i kontakten mellan hem och skola. Lärare är generellt sett dåliga på att ge föräldrar insyn i sitt pedagogiska arbete trots att man är ålagd att ha en fortlöpande dialog med hem-men beträffande såväl kunskap och lärande som sociala frågor. Dessutom är det fastställt att ett gott samarbete påver-kar elevers utveckling i positiv riktning.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal. Vidare redovisas resultat av intervjuer som är genomförda med fyra lärare som arbetar i år 4-6. Genom intervjuerna kan man få en inblick i dessa lärares syn på kvartsamtal och utvecklingssamtal.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet? - Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen? - Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? - Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan. De intervjuade lärarnas tankesätt stämmer väl överens med en stor del av litteraturen skriven inom detta område.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där. Medan litteraturen menar att man inte bör vara där för föräldrarnas skull, som kan tänkas ha negativa känslor från sin egen skoltid. Resultatet visar också att det skett en utveckling av utvecklingssamtalen sedan de tidiga undersökningarna gjordes och fram till idag.

Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet. Förskollärarna i studien vill även styrka sitt uppdrag för föräldrar genom att påvisa att finns styrdokument som de ska följa. Det vi också sett i resultatet är att förskollärarna alltmer vill släppa fokuset på det enskilda barnets utveckling och i stället se till vad verksamheten kan förbättra eller förändra. Förskollärarna betonar även sin egen roll i detta. Förskollärarna betonar dessutom att samarbetet mellan hemmet och förskolan är viktigt.

Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning. Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda. Det framgår av intervjuerna att det finns vissa förhållanden som kan komplicera kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Exempel som framkommer är föräldrar som inte kan acceptera att sitt barn har svårigheter samt att som lärare behöva ta upp något som föräldrar kan uppleva som kritik. Hur lärarna känner inför dessa samtal varierar, det framkommer att lärares erfarenhet av utvecklingssamtal spelar en betydande roll angående hur komplicerat det upplevs.