I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka behovet och betydelsen av Iris Hadars verksamhet för de funktionshindrades chanser på arbetsmarknaden. Vi vill även få fram upplevelser kring möjligheter och begränsningar inom Iris Hadars verksamhet. Iris Hadar är en privat koncern som arbetar för att göra arbetslivet, utbildningar och vardagslivet så befintligt och bekvämt som möjligt för personer med funktionshinder. Iris Hadars främsta kunder är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.För att analysera vårt material har vi i huvudsak valt att utgå från Erving Goffmans stigmateori. Vi har även valt att utgå från arbetsmarknadens funktionssätt för de funktionshindrade och arbetets psykosociala betydelse. För att knyta an till vägledningen på Iris Hadar har vi valt att ha vägledning för rörlighet i arbetslivet som en teoretisk utgångspunkt.Genom kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledaren på Iris Hadar samt sju av Iris Hadars deltagare har vi tagit del av upplevelser av verksamheten.Av resultaten framgår att den svenska arbetsmarknaden selekterar människor på ett sätt som inte är fördelaktigt för personer med funktionshinder. Intervjudeltagarna anser dock att de har goda möjligheter på arbetsmarknaden men de kan trots det ibland uppleva arbetsgivarnas attityder och fördomar mot funktionshindrade som begränsande. Intervjudeltagarna upplevde Iris Hadars verksamhet mycket positivt. De anser att Iris Hadar har påverkat deras personliga utveckling på ett positivt sätt och fått dem att se möjligheter i stället för begränsningar. De deltagare som har avslutat sin utbildning på Iris Hadar har alla kommit vidare till studier eller arbete. Detta visar att Iris Hadar har hjälpt intervjudeltagarna vidare till nya steg i livet.

I och med att många saker digitaliseras idag, väcktes vår nyfikenhet kring hur vägledare ser på denna digitalisering och hur det är möjligt att arbeta utifrån den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivå där webbaserad vägledning är möjlig att utföra. Hur definieras då webbaserad vägledning av vägledarna och på vilka sätt använder de den? Detta är frågeställningar vi arbetat utifrån i det här examensarbetet. Syftet är att undersöka den webbaserade vägledningen ur vägledarnas perspektiv. Utifrån vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ undersökning skulle ge oss nyanserade och tillräckliga svar för att besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sju vägledare, utspridda över landet med hjälp av personligt möte, telefon, e-post och virtuellt rum med webbkamera och har analyserat deras svar, bland annat genom Karlssons (2007) sätt att se på kommunikation. Vägledningsmodeller, såsom Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000) och Hägg och Kuoppas (2007) Trefasmodell har också varit användbara för att se likheter och skillnader i den webbaserade vägledningen och i det personliga mötet. Resultatet från vår undersökning visar att den webbaserade vägledningen är ett svårdefinierat begrepp. Det visar även att det webbaserade mötet tenderar att vara mer informativt än vägledning i det personliga mötet. Resultatet visar också att denna vägledningsform inte kan ersätta det personliga mötet, men att tekniken utvecklas och att framtidsutsikterna för webbaserad vägledning ser ljusa ut. En strävan efter att ersätta det personliga mötet anser våra informanter, heller inte finnas. Dock framkommer att den webbaserade vägledningen är ett gott komplement till det personliga mötet. Slutligen anser vi att syftet med detta examensarbete uppfylls då vi, genom kvalitativa intervjuer, fått sju vägledares subjektiva syn på vad webbaserad vägledning är. Vi har även fått en inblick i hur dessa webbaktiva vägledare arbetar. Svårigheten i att definiera den webbaserade vägledningen kvarstår och vi tror att detta till stor del beror på arbetsformens ringa ålder. Vi tror heller på intet sätt att den webbaserade vägledningen är ett hot gentemot studie- och yrkesvägledarnas yrkesprofession, utan en utveckling och ett komplement till den.

Det ställs idag större krav på studie- och yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och yrkesvägledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll. Studien är gjord med en kvalitativ undersökningsmetod, sju intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar på att de kunskaper från utbildningen som de främst använder kommer från samtalsmetodik- och beteendevetenskapskurserna. Det som begränsar och möjliggör användandet av kunskaper är kulturen i organisationen, förväntningar på yrkesrollen samt personligheten hos studie- och yrkesvägledarna. Kunskaper som saknas från utbildningen är främst kunskaper om neuropsykiatriska funktionshinder, yrke- och utbildningsvägar samt kunskaper om vilka yrken som förutspås behövas mer av i framtiden.

Den här studien handlar om hur mycket och vilken sorts hjälp elever som går första året på gymnasiet fick av sin studie- och yrkesvägledare på grundskolan inför sitt gymnasieval. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på syftet som är hur elever som går årskurs ett på gymnasiet upplevde om deras studie- och yrkesvägledare på grundskolan fanns tillgänglig i samband med gymnasievalet. Frågeställningarna som används i studien är; ”Hur mycket studie- och yrkesvägledning fick eleverna tillgång till inför gymnasievalet?” ”Hur upplevdes studie- och yrkesvägledning av eleverna?” ”Vilka förväntningar hade eleverna på studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet?”. För att kunna undersöka det här valde vi att göra sex djupgående intervjuer. Studien är kvalitativ för att vi ville kunna få en helhetsbild genom att kunna ställa öppna frågor och eventuella följdfrågor. De teoretiska centrala begreppen som används för att analysera studiens empiri är självkännedom, vägledning, information, underbyggt val och yrkeskunskap. Huvudresultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna endast fick tillgång till studie- och yrkesvägledning i åttonde och nionde klass vid ett eller två tillfällen inför gymnasievalet. Eleverna saknade mer information kring utbildningar och även kring själva valprocessen. De flesta gjorde sitt val på egen hand och fick hjälp från andra i sin omgivning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvägledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta påverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i Tåstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frågor så att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, känslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress är individuell. Flertalet av studie- och yrkesvägledarna, som ingått i studien, upplever stress periodvis, ändock uppfattas det allmänt sett inte som något större problem. Den bakomliggande orsaken till detta är att det är ett stimulerande yrke där studie- och yrkesvägledaren själv, i stor utsträckning, bestämmer och tar ansvar för hur arbetet ska genomföras.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet påverkat studenters orientering i valet att läsa på högskola och Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi har lyft fram vägledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi även lyft frågan om hur studenterna ser på sin framtida yrkeskarriär. Materialet består av en förundersökning där vi delat ut enkäter till studenterna som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att få en bild av gruppen utifrån kön klass och etnicitet. Utifrån enkäterna har vi slumpmässigt dragit åtta stycken av de som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vårt arbete och skall ge en förståelse för hur vägen till studie- och yrkesvägledarprogrammet kan se ut. Vårt resultat visar att studenterna handlar både utifrån social bakgrund och rådande samhällsstruktur. Dock anser vi oss se att rådande samhällsstruktur har en större påverkan då det gäller gymnasievalet än vad föräldrarnas studietradition har. När det gäller valet av högskoleutbildning verkar social bakgrund spela en större roll. Den sociala bakgrunden gör sig synlig i valet av gymnasieprogram då alla tre program som de intervjuade har gått är vanliga bland elever från arbetarklass. De flesta av tjejerna var osäkra på vad de vill göra i framtiden och valde därför ett program som de tyckte gav en bred grund att stå på. En stor påverkan i de intervjuades val att läsa till studie- och yrkesvägledare är att deras självbild och självuppfattning matchar framtida yrkesroll och att yrket passar deras personlighet. De känner att de har något att ge och att deras egen erfarenhet är en tillgång. De intervjuades egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledare har varit både positiv och negativ och har inspirerat dem i deras egna tankar på yrket. Det framgår tydligt att den vägledning som de har fått i grundskolor inte har varit en process. Studenternas syn på sin framtida yrkeskarriär bygger till stor del på att utbildningen skall ge en bred utbildning och bra grund att stå på. Var de intervjuade ser sin framtida arbetsplats är starkt präglat av deras tidigare erfarenhet både av vägledningsyrket och av den arbetsplats de tänker sig.

Jag har i denna studie dels försökt belysa några ungdomars inställning till att använda sig av Internet för informationssökning och valstöd, vägledning via Internet, i syfte att själva ta mer aktiv del i sin valprocess inför gymnasievalet. Dels försöka belysa deras inställning till om Internet och valstöd kan vara ett komplement i vägledningen när det gäller valet till gymnasiet. Jag har också försökt klarlägga vilken inställning som de utbildningsansvariga för studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige har till Internet och valstöd i vägledningssammanhang. I min studie har jag använt mig av relevant litteratur, kurslitteratur, litteratursökning vid Växjö universitetsbibliotek och Malmö högskolas bibliotek samt artikelsökning via Internet. Jag har besökt en gymnasieskola och intervjuat fyra ungdomar angående deras inställning till Internet och valstöd. I intervjuerna har jag använt mig av bandspelare och stödanteckningar. Jag har lyssnat av och skrivit ned intervjuerna. Resultatet visar att dessa ungdomar har en positiv inställning till att använda sig av Internet däremot var de mer tveksamma till att använda sig av valstöd. Det framkommer också att de efterfrågar kunskap i hur man kan använda Internet och valstöd. Ungdomarna framhåller också vikten av att personligen träffa vägledaren. I intervjuerna med de utbildningsansvariga har jag använt mig av telefon och e-post. Av resultatet framgår det, att det är stor variation i hur man arbetar med dessa frågor. Vid ett av lärosätena har man i utbildningen grundläggande datautbildning och under hela utbildningen, på tre år, arbetar man med att söka information på Internet. Vid de två andra lärosätena framgår det att det är mycket upp till den enskilda läraren på vilket sätt man arbetar med Internet i utbildningen. Ingen av de tre utbildningarna erbjuder utbildning i valstöd. Däremot har man på ett av lärosätena påbörjat ett försök med vägledning med hjälp av Internet där även kamera (Webcam) och headset används. Det framgår att alla tre utbildningsansvariga anser att det är viktiga frågor som måste diskuteras mer samt att det behövs mer kunskap i dessa frågor.

I detta arbete har vi haft som syfte att utreda om det postmoderna samhällets värderingar skapar ett behov av att förändra vägledningen i riktning mot en holistiskt inriktad vägledning, i arbetet betecknad som Personlig vägledning. Resultatet i arbetet tycker vi visar att det föreligger ett sådant behov. Mycket talar för att vi till stora delar redan lever i det postmoderna samhället och därför anser vi att det är angeläget att vi i vägledningskretsar diskuterar detta vidare. Vi vill även se fortsatt forskning inom området av samma skäl. Arbetet bygger på litteraturstudier och som teoretisk grund ligger Konstruktivistisk vägledning. / In this work, we have had as objective to investigate whether the post-modern values ​​of society creates a need to change the guidance in the direction of a holistic guidance, the work referred to as Personal guidance. The result of the work we think shows that there is such a need. There are many indications that we largely already live in the postmodern society, and therefore we believe that it is certainty that we are in counseling circles discussing this further. We would also like to see further research in the field for the same reason. The work is based on literature reviews and theoretical basis is constructivist guidance.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i frågan om vägledning i grupp sammanställer vi resultatet kring huruvida det finns ett motstånd eller inte. Analysen av intervjuerna visar att individcentrerade samtal är dominerande hos intervjupersonerna. Vi har erfarit att intresset finns för att fördjupa sina kunskaper i användandet av vägledning i grupp och få in det i arbetet på ett naturligt sätt.

I vårt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvägledare motiverar skoltrötta elever i övergången till gymnasieskolan. Vidare tittar vi på vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av någon anledning inte kan gå i gymnasiet. Hur förhåller sig de enskilda studie- och yrkesvägledarna till alternativen, tycker de att samhällets krav på eleverna är rimliga och hur vägleds dessa elever. Vi har inte funnit någon forskning i ämnet vägledning av skoltrötta och tycker därför att det är viktigt att belysa svårigheterna med vägledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhällsnormen säger att elever ska in i gymnasieskolan.Vår undersökning är kvalitativ och bygger till största del på samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare på olika grundskolor. I vårt teoretiska underlag använde vi oss av sociologen Anthony Giddens teorier om det senmoderna samhället. Vi har även använt oss av forskningsrapporter med perspektiv på klasstillhörighet och kontentan av att hamna utanför.De resultat vi fick fram visar att studievägledarna anser att det finns många faktorer som spelar in vid elevers omotivation och skoltrötthet till gymnasiet. Samtliga vägledare upplevde att alternativen för de skoltrötta var få och att fler praktiska program borde finnas som ett komplement till de teoretiska. Det som framgick under vår undersökning var att en ambivalens fanns bland vägledarna då de vägledde skoltrötta elever mot gymnasiet fast de tyckte att det borde finnas fler yrkesorienterade alternativ.