Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning. Den webbaserade vägledningen visade sig vara begränsad, endast tre av 18 respondenter svarade att de använde Facebook och kamera/videosamtal (som exempelvis Skype eller Adobe Connect). Ett konstaterande är att vägledning erbjuds främst via e-post och via telefon till största delen av de flesta av de svarande utbildningsanordnarna, men att kommunikativt webbaserade medel (som Chat, Facebook och Skype) för vägledning inte används i så stor utsträckning. Att vägleda på annat sätt än fysiskt på plats, är en möjlighet för fler studerande att få vägledning. Vägledning kan ge bra karriärval, vilket i sin tur kan minska avhopp och därmed också öka anställningsbarheten.  Med teknikens frammarsch och vägledningens utveckling så kanske vägledning via kommunikativa webbaserade medel kan vara något som alla studerande kan få tillgång till i framtiden. Slutsatsen som dragits är, att orsakerna till att studerande inte har vägledning, hur distansvägledningen sker samt när den sker – varierar kraftigt. / The study of adult education can mean that you as a student is unable to attend physically for guidance at school. The reason could be that you as students do not live near the school, you work or have a diagnosis (eg, social phobia). The purpose of this study is to examine the nature of communicative resources offered to students. The thesis is a quantitative study, where 26 questionnaires sent by email to the academic and professional counselors with training in adult education. The results show that 18 out of 22 education providers offering guidance to these students, and that there is variation in the communicative means used for guidance. The web-based guidance proved to be limited; only three out of 18 respondents said they used Facebook, and camera / video calls (such as Skype or Adobe Connect). A finding is that the guidance offered primarily via email and over the phone for the most part by most of the respondents the training, but that communicative web-based resources (like Chat, Facebook and Skype) for guidance is not used as much. To guide other than physically in place, is an opportunity for more students to get guidance. Guidance can provide good career choice, which in turn could reduce early and therefore increase employability. With technology advancing and guidance development, perhaps guidance via the web-based communication medium can be something that all students can have access to in the future. The conclusion drawn is that the reasons why students do not have guidance, how remote guidance occurs and when it occurs - varies widely.

The study’s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims. The theoretical point in the study is the constructivist. The thesis shows that the individuals compromise with their religious beliefs in order to meet their daily needs. A conclusion is that cultural competence is necessary, but also that the counselors approach proved to be of significant importance. / Undersökningens syfte var att ta reda på hur viktig kulturell kompetens är i vägledning av personer med multikulturell bakgrund. Jag vill även belysa att vad som ses som normalt i en kultur kan betyda något helt annat i en annan. Undersökningen går även in på kulturkrockar och dess problematik i samband med vägledning. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ, och de fem respondenter som intervjuades var alla praktiserande muslimer. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är den konstruktivistiska. Undersökningen visar att individerna på olika sätt kompromissar för att få deras vardag att gå ihop med sin religiösa trosuppfattning. En slutsats som drogs är att kulturell kompetens till viss del är nödvändig, dock är det vägledarens förhållningssätt som är avgörande för om det blir ett lyckat möte.

Utifrån semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utforskas studie- och yrkesvägledares upplevelser utifrån att arbeta under restriktionerna på grund av covid-19 pandemin. Vägledarna presenterar hur deras upplevelser om vägledning med hjälp av digitala verktyg är relativt goda, trots att det funnits en viss skepsis till denna typ av vägledning hos flertalet informanter innan de prövat på den. Trots att uppfattningen om e-vägledning på distans i sin helhet är god har hinder upptäckts. Tidskrävande tekniska problem gynnar inte kommunikationen, men främst upplevs en avsaknad av kroppsspråk, relationsbyggande och möjligheten att använda vägledningsmetoder. Utifrån resultaten används CIP-teorins begreppsapparat för att diskutera hur e-vägledning kan användas som ett komplement till traditionell vägledning, med vilka individer och vilka förutsättningar som krävs. Enklare samtal med självständiga vägledningssökande kan med gott resultat även göras digitalt medan det kan finnas utmaningar med att digitalt vägleda sökande som behöver mycket individuell hjälp att vidga sina perspektiv. Vägledare bör dock utveckla sina färdigheter att genomföra utmanande samtal digitalt då e-vägledning också kan nå individer som annars inte kan ta del av någon vägledning, utifrån till exempel psykisk ohälsa och socioekonomiska förutsättningar. Trots hinder presenterar resultatet anledningar för vägledare att fortsätta utforska möjligheter med e-vägledning, där en ökad tillgänglighet är det främsta argumentet. Det finns en möjlighet att skiftet mot ökad e-vägledning blir enklare än vad som tidigare befarats. / Using semi structured interviews and a thematic analysis, this study explores the experiences of Swedish guidance counselors about working during the restrictions set by the covid-19 pandemic. The counselors present how their experiences of career guidance using digital tools has been relatively positive, despite earlier being skeptical of this method of guidance. Although the experiences of digital guidance were mainly positive, some obstacles have been identified. Time-consuming technical difficulties does not promote the communication and the lack of body language, relationship building, and the difficulty using guidance methods has been the main issues experienced. The results have been analyzed using the conceptual framework of the CIP-theory to discuss how digital guidance can be used as a complement to traditional career guidance, with what individuals, and what prerequisites need to be in place. Less complex discussions with independent clients could be held digitally, whereas it can be challenging to digitally guide clients who need a lot of individual support of a more explorative nature. There is nevertheless a reason for guidance counselors to develop skills to be able to have e-guidance sessions of a more challenging nature as well. The reason being that digital guidance is a way to reach individuals who normally cannot take part in any form of career guidance, because of mental health issues or socioeconomic factors. Despite the obstacles, the result presents reasons for counselors to keep exploring the opportunities of e-guidance, with an increased accessibility being the main argument for this. There is reason to believe that the transition towards an increased use of e-guidance will be easier than previously thought.

The purpose of this study was to investigate guidance counsellors’ conceptions and experiences of information and communication technologies (ICT) in career guidance. The study has also investigated if counsellors, after graduation from the Bachelor of Arts in Study and Career Guidance program, consider themselves equipped to meet a digitized society. Qualitative interviews were made with eight professional guidance counsellors in primary and secondary schools. The collected data has been analyzed inspired by thematic analysis. The results of the study showed that ICT in guidance is perceived as a positive complement with a great potential. Based on our study we can conclude that ICT in guidance is seen as something positive with a great potential. Based on the results of our study, we conclude that the counsellors agree that the study program needs to be changed and expanded to reflect the needs of a changing society. / Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar och erfarenheter av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i vägledning samt undersöka om vägledare, efter examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen, känner sig rustade att möta ett digitaliserat samhälle. Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod. Totalt åtta yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola intervjuades. Den insamlade empirin analyserades med inspiration utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visade på att IKT i vägledning uppfattas som ett positivt komplement med en stor potential. Utifrån resultatet av vår studie kan vi konstatera att IKT i vägledning upplevs som något positivt med en stor potential samt att studie- och yrkesvägledarna är eniga om att utbildningen behöver förändras och kompletteras utifrån samhällets förändrade behov.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt integrerat i undervisningen inom de samhällsorienterade ämnena för att motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet. Metoden som valts för denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet från intervjustudierna har jämförts med Hodkinsons teori där han benämner tre faktorer som påverkar val av vidare studier samt yrke. De mest framträdande faktorerna i resultatet är Horizons for action samt The decision-making process där de informanter som deltagit i studien uppger flertalet exempel på hur de arbetar för att vidga elevernas perspektiv genom arbetsområden både i samhällskunskap, geografi och historia. Detta vidgade synfält bidrar i sin tur till att eleverna kan göra väl underbyggda val i framtiden. Lärarna i studien uppger även att de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv genom att visa på olika förutsättningar för yrken att kunna etablera sig i olika miljöer. Studien visar att det är relevant att arbeta med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt för att få önskade resultat, dock har informanterna olika syn huruvida de kan motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet.

I den här uppsatsen undersöks översiktsplaner utifrån deras funktion som vägledning för beslut i efterföljande skeende i planeringsprocesser och lovgivning. Detta avgränsas till att undersöka hur vägledning ges i koppling till hänsyn till klimatförändringar och klimatanpassning. I uppsatsen tillämpas en fallstudie där två olika typer av fall studeras och två fall av varje typ; alltså fyra fall totalt. De två typerna av fall är kommunala översiktsplaner respektive vägledande och rådgivande aktörer för klimatanpassning och översiktsplanering. De fall som undersöks omfattar två olika kommunala översiktsplaner, Vellinge kommun och Helsingborgs kommun, samt två olika vägledningsgivande aktörer, Länsstyrelsen i Skåne och Boverket, som utövar tillsyn och rådgivning för översiktsplanering och klimatanpassning. Inledningen lägger fram uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar. Därefter kommer en områdesöversikt som behandlar klimatförändringar, klimatanpassning och fysisk planering samt en forskningsöversikt för ämnesområdet. Uppsatsen är empiristyrd och tillämpar ett teoretiskt perspektiv, i form av governance, för att bistå analysen av det empiriska materialet. En komparativ, kvalitativ innehållsanalys tillämpas för att undersöka de skriftliga källor som utgör det empiriska materialet och en deskriptiv redogörelse av relevanta delar av det empiriska materialet föregår analysen. I analysen jämförs fallen med varandra, och det empiriska materialet analyseras utifrån det teoretiska perspektivet och forskningsöversikten. Uppsatsen visar att översiktsplaner är begränsade i sin funktion som vägledning för beslut men även att aktörernas syn på översiktsplanens roll skiljer sig åt. Det finns ofta en anledning till att översiktsplanen begränsas i sin förmåga att bistå med vägledning för beslut, precis som att det finns anledningar bakom att översiktsplaner ska bistå med vägledning. Kommunerna försöker gå en balansgång mellan dessa anledningar, där vägledning för beslut ofta får ge vika.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring. Under år 2010 påbörjade BFN ett projekt för att göra ett samlat regelverk avseende BFL:s regler om löpande bokföring, verifikationer, arkivering, systemdokumentation samt behandlingshistorik. Detta utmynnade till att BFN i november 2012 gav ut ett förslag på ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om löpande bokföring. Huvudsaklig bakgrund till utgivningen är att nämnden finner det problematiskt att den nuvarande normgivningen finns utspridd i 15 olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. I slutet av hösten 2012 skickade BFN ett utkast på förslag till ny vägledning avseende löpande bokföring till 50 stycken av BFN valda remissinstanser och Justitiedepartementet för påseende. Den 28 februari år 2013 var remissvaren inkomna till nämnden. Syftet med denna studie har varit att undersöka de mest framträdande argumenten i remissvaren på BFN:s förslag på ny vägledning i grund- och huvudbokföring, där fokus sätts på hur god redovisningssed kan påverkas utifrån BFN:s förslag till ny vägledning. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av 12 stycken av studien undersökta remissinstanser och deras svar avseende BFN:s remitterade förslag på allmänt råd. Instanserna har utifrån det utkast de fått från BFN gett både positiv och negativ kritik. Vi har valt att dela upp instanserna i fyra intressentgrupper med beaktning på sociala krafter. Intressentgrupperna är staten, forskningsinstitut, redovisningsprofession samt näringslivsorganisationer. Svaren utifrån intressentgrupp delar upp nyckelord och meningar under tre kategorier för att skapa oss en uppfattning om instanserna önskar en ny vägledning avseende löpande bokföring samt hur vägledningen kan bidra till god redovisningssed. Studiens resultat visar på att den löpande bokföringen är i stort behov av tydligare regler samtidigt som de utvalda remissinstanserna uppskattar BFN:s förslag på nytt allmänt råd med vägledning. Vidare visar denna studie på att god redovisningssed kan komma att påverkas av BFN:s remitterade förslag om det träder i kraft. Detta då normgivningen blir tydligare, vilket även gör seden mer påtaglig. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning.</p> / <p>During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.</p>

<p>Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad. Sammantaget visar resultatet på att vägledarna är positivt inställda till att vara en bidragande faktor för att öka möjligheten till att elevers val grundas på det ”fria valet”, inte utifrån kön.</p><p>Our study, which comprises six interviews, has focus on awareness of gender among counsellors. How they work with gender in the meeting with students to wide the student’s perspective and in which way they imagine to work to be able to create a awareness of gender in intermediate level. The result of the study shows that awareness of gender is a difficult conception which has different meaning for the counsellors. The counsellors mean that the ways they work today are not a planned way of working but we see that they are unaware of it. They work with gender in different ways. At the intermediate level the counsellors like to contribute in different ways to wide the student’s perspective concern self-knowledge, occupation and labour market. All in all the result shows that the counsellors have a positive attitude to take part in the work, to increase the possibility for students to make choices based on the “free choice” and not based on their sex.</p>

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning. / During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.