Karriärkompetens spelar en central roll i hur livslång vägledning ska hjälpa människor att hantera sin karriär i en snabbt föränderlig tillvaro och kan ses som en trend i politiken både inom EU och i Sverige. Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan bedriva karriärvägledning inom stöd- och matchning hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Våra frågeställningar handlar om karriärlärande och karriärkompetens utifrån de villkor som finns inom stöd- och matchning och hur den vägledningen kan förstås utifrån ett lärandeperspektiv. Genom sex stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare visade resultatet att de i sin profession tvingas förhålla sig till olika villkor såsom begränsat med tid och en ofrivillighet för de arbetssökande, men att de utvecklat strategier och använder metoder som syftar till att ge den arbetssökande kunskaper att hantera sin karriär både på kort sikt och i ett livslångt perspektiv.

The underlying problem to this work is the lack of orientation possibilities at Mälardalens Hospital in Eskilstuna. The hospital has a complex floor plan and the premises have a low degree of differentiation. The purpose of this study is to find out what general aspects can contribute to increased understanding of the building. By strengthening the visitor's mental map of the building by means of physical elements in the environment. Which can make it easier for visitors to orient in the environment. In order to define the problem, an introspection was first performed, which was then reinforced by a site analysis. Thereafter, a reference object was visited to see how they had applied solutions to the problem occurred. Then a design workshop with expert users was conducted to get feedback on design solutions from a user perspective. In addition to these empirical studies, the results are based on previous research in the field and theories in the subjects: wayfinding, cognition, the importance of health care, color and the impact of nature on a healthcare environment. The conclusion of the study is to strengthen decision points in the form of landmarks. To create mental anchor points, which we remember and recognize in the environment and therefore can use to orientate. Based on the results of the study, a design concept proposal is presented that could be implemented in the environment. / Problemet som ligger till grund för det här examensarbetet är bristande orienteringsmöjligheter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sjukhuset har en komplex planlösning och lokalerna har låg grad av differentiering. Syftet med studien är att ta reda på vilka generella aspekter som kan bidra till ökad förståelse för byggnaden. Med hjälp av fysiska gestaltningsåtgärder i miljön, för att stärka besökarnas mentala kartor av platsen, kan orienteringen underlättas för besökarna. För att definiera problemet utfördes en introspektion, som stärktes av en platsanalys. Därefter besöktes ett nybyggt sjukhus som referensobjekt för att ta reda på nya eventuella lösningar. Sedan genomfördes en designworkshop med expertinformanter för att få feedback på designlösningar utifrån ett användarperspektiv. Utöver dessa empiriska undersökningar är resultatet baserat på tidigare forskning samt teorier inom: wayfinding, kognition, vårdmiljögestaltning, färg, kontrast och naturens inverkan på människor i vårdmiljöer. Slutsatsen av denna studie är att förstärka beslutspunkter i form av gestaltade landmärken. Detta för att skapa mentala ankarpunkter som vi kommer ihåg och känner igen i miljön. Utifrån studiens resultat presenteras ett platsspecifikt gestaltningsförslag som bygger på ett mer generellt designkoncept som bör kunna implementeras i liknande miljöer.

The aim of this thesis is to gain knowledge about how personnel at public libraries describes how they work with visual communication. That is, working with signs, posters, maps, digital information on monitors and so on, so that the users easily will find their way around the library and get aware of the libraries various services and upcoming events. To be able to communicate with the users is important for all institutions and there might be challenges involved in that. Research shows that visual communication must be evident so that the users understand it. It is also important that the visual communication is not to vague or to rich. Wayfinding is a problem solving process in three parts which includes: search, decide and move, with the objective to get from point A to point B. The Danish professor Per Mollerups nine strategies for wayfinding is used as a tool to analyze the empiric material. The strategies include track following, route following, educated seeking, inference, screening, aiming, map-reading, compassing and social navigation. This study is based on five qualitative semi-structured interviews with personnel from five different public libraries. The results shows that the informants believe that visual communication is an important part of the profession, but that they neither have the time nor the right knowledge to make a thorough job.

I vår studie har vi undersökt hur mängden information i navigeringsgränssnittet påverkar spelarens immersion i spel. Bakgrunden tar upp vetenskapliga studier inom ämnet, inklusive viktiga aspekter kopplat till navigering i spel, vad ett gränssnitt är och vad immersion innebär.För studien har vi valt en kvantitativ ansats, bestående av en artefakt i form av ett spel och en enkät. Deltagarna delades in i 3 grupper och varje grupp blev tilldelade olika mängd navigeringsgränssnitt, där grupp 1 har minst och grupp 3 har mest. I enkäten poängsätts, i en skala från 1–5, de känslor spelare upplevde under testet kopplat till immersion.Resultatet visar på att om för mycket information förmedlas i det grafiska navigeringsgränssnittet, så påverkas spelarens immersion negativt. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

No description available.

Bachelor thesis in information design, field of study: spatial design.  Calix and Preciform are companies that manufacture products for the car industry. They have both factory and office spaces on their premises and many of their customer meetings occur on site. The employees are displeased with their workplace since they feel that it is disorganised, and they desire a workplace that has a coherent spatial design.  This study will explore how hierarchies and storytelling can be used to create a workplace that communicates the company’s identity whilst helping first time visitors with wayfinding. Literature studies about legibility, corporate storytelling, spatial experience, colour and form together with methods of observation and a survey have been the foundation for a design proposal that is presented through sketches and 3D pictures. Keywords: information design, spatial design, legibility, corporate identity, wayshowing / Examensarbete på grundnivå, informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Calix och Preciform är företag som arbetar med att skapa produkter till fordonsindustrin. I deras lokaler finns kontor och fabrik och kundmöten sker på plats i deras konferensrum och fikarum. Medarbetarna är missnöjda med miljön i lokalerna då det känns rörigt och de önskar en röd tråd och uppfräschning i utformningen. I den här studien undersöks hur hierarkier och berättande kan skapa en miljö som kommunicerar företagets identitet och samtidigt skapa en vägledning för förstagångsbesökare. Litteraturstudier om legibility, corporate storytelling, rumsupplevelse, färg och form i samband med observationer och frågeformulär har varit till grund för ett gestaltningsförslag som presenteras genom 3D bilder. Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, legibility, företagsidentitet, vägledning

Archaeologists excavate to find out more about our prehistory. The more artifacts we dig up and preserve the more the potential to extract knowledge about the past from them grows. But some people are starting to get worried how we are going to be able to keep all the things we excavate. The museums are already filled to the brim, but the stream of new objects does not stop.  We are, according to those people, in a curation crisis. This study aims to investigate how the laws and regulations of disposal of the archaeological artifacts in museums collections translate to practice. Through interviews and analyzing laws and guidelines I aim to study how those in charge of disposal navigate between the need of more archaeological material versus the need to make more room in the collections, and how the guidelines over disposal gets implemented in practice. The conclusions of this paper is that Swedish museums employees generally thinks that the guidelines are easy to work with, however they rarely dispose of archaeological artifacts, instead they rely on it being done in the field.

Denna studies syfte är att undersöka hur arbete med vid vägledning på lågstadiet utförs av, och fördelas mellan, studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Syftet inbegriper även hur intervjupersonerna upplever att den vida vägledningen på lågstadiet påverkar eleverna. Bakgrunden till valet av detta ämne är bristen på forskning om studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Resultatet av intervjuerna kommer analyseras med hjälp av, bland annat, Bolman och Deals strukturella perspektiv, vilket härstammar ur deras organisationsteori The four frame – model. Resultatet av studien visar att arbetet med vid vägledning på lågstadiet existerar, men skiljer sig åt i utformning mellan de olika grundskolorna i studien. Det framkommer även att det finns mål för den vida vägledningen, men att det verkar behövas tydligare riktlinjer för arbetets utformning. Någonting annat som framkom var att den vida vägledningen på lågstadiet verkar ha haft störts inverkan på hur många yrken eleverna kan räkna upp.

Denna studie har som mål att undersöka behov av och efterfrågan på vägledning inom vuxenutbildning ur studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv. Empirin samlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra vägledare och fyra lärare på olika vuxenutbildningsenheter ställde upp på intervjuer. Materialet som samlades in analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Supers teori om yrkesmässig utveckling. Materialet har även analyserats utifrån tidigare forskning kring vägledning, till exempel forskning om hot and cold knowledge i valprocessen. De viktigaste resultaten visar att vuxna och unga vuxna först och främst efterfrågar direkt vägledning och önskar sig tydlig matchning mot arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildning har en väsentlig betydelse för att flödet mellan arbetskraften och arbetsmarknaden ska fungera. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare har en kompensatorisk roll för nyanlända elever. Deras avsaknad av kunskaper om svenskt utbildningssystem och arbetsmarknad innebär att studie- och yrkesvägledare ofta är den enda länken de har att förlita sig på inför vidare studier och arbetsmarknadsetablering. Alla respondenter upplever vägledning på Vuxenutbildning som en av de centrala uppgifterna för denna utbildningsenhet. / The aim of this study is to investigate the need and demand for career guidance within adult learning from an occupational guidance, career advisor and teacher’s perspective. The empirical data was collected using semi-structured interviews. Four guidance counsellors and four teachers at different adult learning institutes agreed to be interviewed. The collected information was analysed with the help of Hodkinson and Sparkes’ Careership Theory as well as Super’s Teory of Vocational Development. The information was also analysed based on previous research around career guidance such as research about “hot” and “cold” knowledge in the decision-making process. The most important result that became apparent was that adults and young adults have a need for direct career guidance and want to be matched with labour market needs. Furthermore, the result shows that the work of occupational guidance and career advisors is significantly important for the flow between labour and the labour market. An additional aspect that the study highlighted was the compensatory role that occupational guidance and career advisors have for newly arrived pupils. Their lack of knowledge of the Swedish educational system and labour market means that career advisors are often the only link they have to confide in on their way to further studies and introduction to the labour market. All respondents believe that career guidance at an adult education institute is one of the central duties of the educational institute.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar medgrundsärskoleelever i deras övergång till gymnasiesärskolan och vad som fungerar bra ellermindre bra i det arbetet. I inledningen presenteras forskning som påvisar att särskoleeleverär begränsade i sina framtida val och att personal inom särskolan behöver ha kompetens iatt stötta målgruppen i ett beslutfattande. Vidare lyfts också vikten av att personal börbemöta eleven med rätt förhållningssätt för att främja elevens självuppfattning där kunskapoch kompetens för olika funktionsnedsättningar är två avgörande faktorer. I samband meddetta synliggörs att vetenskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta isärskoleelevers övergång är bristfällig och att ytterligare studier behöver genomföras för attkunna klargöra hur vägledare på ett bra sätt kan bidra i detta arbete. Mot bakgrund av dettautformade vi två forskningsfrågor enligt följande; På vilket sätt förberedsgrundsärskoleelever inför övergången till gymnasiesärskolan och vilken roll har studie- ochyrkesvägledaren i det arbetet? Vad är studie- och yrkesvägledares uppfattning om vad somär ett bra arbetssätt med grundsärskoleelever i relation till övergången tillgymnasiesärskolan? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fem yrkesverksammastudie- och yrkesvägledare på grundsärskolan och en studie- och yrkesvägledare pågymnasiesärskolan har intervjuats. Det empiriska materialet analyserades utifrån DOTS-modellen med begreppen, insikt, utsikt och framsikt samt STF-modellen som utgör flerasystem med innehållande influenser i en individs karriärutveckling. Vårt resultat visar på attstudie- och yrkesvägledares arbetssätt inte skiljer sig särskilt mycket i jämförelse med denordinarie skolformen. Tydlighet och bildstöd var två viktiga faktorer att förhålla sig somvägledare samt samarbetet med föräldrar. De huvudsakliga problemområden i arbetet medövergången till gymnasiesärskolan verkar ligga på ett strukturellt eller organisatoriskt plandär särskoleeleverna begränsas i sina val på en helt annan nivå än vad grundskoleelever blirbegränsade.