Uppsatsen fokuserar på att undersöka språklig kommunikation i ett mångkulturellt och flerspråkigt sammanhang inom grundskolan och gymnasieskolan. Detta undersöks utifrån ett studie- och yrkesväglednings perspektiv. Syftet med undersökningen är att: Undersöka hur språklig kommunikation i studie- och yrkesvägledning med unga nyanlända migranter upplevs samt hanteras av studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna är: -Hur gestaltar sig erfarenheterna och upplevelserna av vägledningsarbete för och med unga nyanlända migranter? -Hur hanteras språklig kommunikation i en vägledning för och med unga nyanlända migranter? Undersökningen har teoretiska utgångspunkter i Peavys (2010) Sociodynamic counseling theory, a practical approach to meaning making. Sociodynamic counseling theory översätts till svenska med sociodynamisk vägledningsteori. Odén Berggrens (2018) Konstruktivistisk vägledning är ett annat använt teoretiskt perspektiv starkt förknippat med Peavy (Odén &amp; Berggren 2018, s.192-193). A practical approach to meaning making översätts med ett praktiskt närmande till meningsskapande genom samkonstruktion och menas här uppnås genom ett skapande av ömsesidig eller gemensam förståelse i vägledningen. Peavy´s tankar och teoretiska idéer framkommer även i en artikel han författat tillsammans med Li; Social and cultural context of intercultural counseling. Peavy &amp; Li (2003). Intercultural counseling översätts med mångkulturell vägledning. Empiri har samlats in genom kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare. Huvudsakligt resultat av undersökningen är att informanterna upplevde den språkliga kommunikationen som utmanande. En stor utmaning menas vara att skapa gemensam förståelse i samtalen. Undersökningen belyser vikten av att detta uppmärksammas och att studie-och yrkesvägledare ökar sin förståelse för vägledning i ett mångkulturellt samtal och möte med unga nyanlända migranter. / <p>G</p>

Vägledning inom spel är en väsentlig komponent som styr spelare genom dessas virtuella världar. Enligt Dillman, K. et al. (2018) används vägledningsindikatorer i denna text som bas för att kategorisera vägledningsmetoder inom spel. Genom att undersöka spelserien Resident Evil (1996–2023) kan det ses hur dessa indikatorer har utvecklats över tid inom en och samma spelserie. Från enkla, till synes tillfälliga fenomen har de utvecklats till medvetet planerade element. Tidigare spel kanske lämnade spelarna att utforska utan tydliga vägledningar, medan senare spel i serien erbjuder strukturerad och strategisk vägledning. Denna utveckling öppnar dörrar för framtida forskning att fördjupa sig i hur spelutvecklare kan effektivisera vägledning för spelare, vilket i sin tur kan leda till en mer engagerande och tillfredsställande spelupplevelse.

Enligt Skolinspektionen värderas studie-och yrkesvägledningen inte högt på skolor, trots uttalad kunskap gällande elevernas sämre förutsättningar. Skolinspektionen lyfter även att det  ofta saknas ett systematiskt arbete med studie-och yrkesvägledning samt möjligheter för samverkan inom personalen. Syftet med denna studie är att kartlägga elevers behov av kompensatorisk vägledning på en högindexskola för att undersöka möjligheten att utforma en arbetsplan, i både vid och snäv bemärkelse, som kan öka elevernas valkompetens och resultera i väl underbyggda val. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med en studie-och yrkesvägledare, en rektor, en specialpedagog, en kurator och en lärare på en högindexskola, samt en representant för det kommunala aktivitetsansvaret i samma kommun som  högindexskolan. Resultatet i denna studie redogör för hur ett första steg till en arbetsplan gällande kompensatorisk vägledning kan utformas och genomföras genom att kartlägga en högindexskolas arbete med kompensatorisk vägledning. Studien visar på, utifrån The Gatsby Benchmarks, genom insikt, utsikt, framsikt och förmågan att genomföra beslut att det arbetas med kompensatorisk vägledning på högindexskolan. Däremot finns det möjligheter att fördjupa och öka insatserna så att elevernas behov av vägledning tillgodoses och säkerställs, med hänsyn till deras sociala och personliga hinder. Att använda The Gatsby Benchmarks som riktlinjer för att systematisera arbetet med vägledning skulle kunna garantera samverkan mellan yrkesprofessionerna och relationsbyggandet med eleverna. Detta så att den undersökta högindexskolan kan bidra till ökad valkompetens och möjliggöra en bättre övergång för eleverna.

Att byta yrke som vuxen och genomgå en karriärövergång kan grunda sig i många olika faktorer. Den här övergången, arbete-arbete, kan associeras med både förväntan och utmaningar. Examensarbetets syfte är att undersöka vilka faktorer studie- och yrkesvägledare upplever påverkar vuxna individers karriärövergångar och om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan bistå individer i en karriärövergång för att underlätta vägen mot studier eller arbete. Samt om det geografiska läget påverkar individens möjligheter till studier eller arbete. Den teoretiska ansatsen som valts för att få en förståelse för individerna som genomgår en övergång är STF-modellen, Careership och begreppet livspolitik. För insamling av empiri användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns flera omständigheter till varför en individ gör en karriärövergång. Dessa kan vara både frivilliga och ofrivilliga, och övergången kan påverka individen ur flera aspekter så som förändrad självbild och identitet. Utifrån informanternas upplevelser kan vägledningen spela en positiv roll i individers karriärövergångar då vägledning kan hjälpa individen att få en ökad självkänsla och motivation. Följaktligen beskriver informanterna att det geografiska läget är en central påverkansfaktor för individerna då resultatet visar att tillhörigheten och livssituationen är viktig.

Denna studie handlar om skillnader i vägledning mellan olika länder, närmare bestämt uppfattningen om vad vägledning innebär och vad en vägledare arbetar med. Intresset för ämnet har uppstått när vi författare har varit i kontakt med personer som kommer från andra länder än Sverige, som uttryckt en okunskap om vår utbildning och vägledarprofessionen. Utifrån egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet har vi förstått att definitionen av vägledning och vägledare skiljer sig åt mellan olika länder och kontexter och att både vägledning och rådgivning förekommer som benämning av yrket. Det blir därför intressant att undersöka hur tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på kommande vägledning. Syftet med studien är att undersöka hur individers tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på vägledningssamtalet i ett nytt land samt vilka utmaningar dessa förväntningar kan skapa i vägledningssammanhang. För detta har lämpliga frågeställningar formulerats. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med individer som tagit del av vägledning både i Sverige och utomlands, samt vägledare som arbetar med dessa individer. De teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet är främst Systems Theory Framework av Patton &amp; McMahon. Även Bourdieus begrepp: habitus samt ekonomiskt-, socialt-, och kulturellt kapital används i studiens analys. Resultatet av studien visar hur förväntningarna på vägledning främst handlar om information och rådgivning. De förväntningar som finns på samtalen grundar sig enligt de sökande främst i okunskap om system som finns i ett nytt land medan vägledarna även identifierar influenser som grundar sig i ekonomi och familj. Resultatet visar även att framför allt sökande som befinner sig i ett nytt land definierar begreppet vägledning snarare som rådgivning.

Under de senaste åren har andelen av individer som får en ADHD-diagnos ökat kraftigt, att ha ADHD innebär ofta en utsatt position på arbetsmarknaden och en erfarenhet av skolmisslyckanden. Som en följd av detta ökar kraven på att studie- och yrkesvägledare har den kompetens som behövs för att möta och vägleda dessa individer i deras karriärval. Tidigare forskning kring ADHD har främst fokuserat på pojkar och svenska studier om hur diagnosen ADHD påverkar kvinnor och deras karriär är få. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer med vägledare inom vuxenutbildningen studera vägledarnas erfarenheter av vägledning med kvinnor med en ADHD-diagnos. Den insamlande emperin anlayserades utifrån tematisk analys, ett konstruktivistiskt ramverk och Careership teorin. Resultaten visar att vägledarna upplever att ADHD har en inverkan på kvinnornas karriärer. Det som framkom i studien var att i vägledningssammanhang med kvinnor med ADHD fungerar visuella hjälpmedel bra samt att det är viktigt att individen är i fokus. Resultaten påvisar också att kvinnor med ADHD behöver fler vägledningstillfällen, men även stöd när det kommer till andra aspekter i livet som inte berör studie- och yrkesvägledning. Intervjupersonerna anser att de skulle behöva mer kunskap om diagnosens påverkarn på kvinnors karriär samt att samverkan mellan olika instanser utvecklas. Ett förslag för framtida studier är att undersöka hur kvinnor med ADHD själva upplever sin situation och vilket stöd de anser att de skulle behöva.

Denna studie syftar till att belysa vägledning via e-post. Detta har gjorts genom att närmare studera e-post från en specifik vägledningstjänst på Internet. Studien har gjorts i två delar. Den första har omfattat en veckas inkommande e-post, vilka har studerats avseende frågekaraktär. I den andra delen har fokus legat på samtalsfärdigheter och förhållningssätt som närmare har studerats i åtta inkommande och åtta utgående e-post. Vi har arbetat utifrån abduktiv ansats, där materialet har tolkats och analyserats genom kvalitativ dataanalys. De slutsatser som dras är att övervägande andel e-post är av informationskaraktär och en mindre andel av vägledningskaraktär. De samtalsfärdigheter och förhållningssätt som används inom traditionell vägledning syns även i detta sammanhang, där majoriteten av dessa återfinns i e-post av vägledningskaraktär. / This research aims to examine career counselling by e-mail. E-mail from a specific case has been examined. The research contained two parts; the aim of the first one was to consider the character of the incoming e-mail. The main focus of this research has been on the second part, where eight incoming and eight outgoing e-mails have been interpreted with a focus on communication skills. Our research is abductive, using qualitative data analysis. Amongst our conclusions are that the examined e-mail are mainly of information character and a smaller part of counselling character. The communication skills used in traditional career counselling are used even in this context, where the main part is found in the e-mail of counselling character.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning. Vår uppsats bygger på kvalitativa intervjuer från sju informanter. Sex av dessa är verksamma studie- och yrkesvägledare och en av dessa har tidigare arbetat inom området. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledarna hade en basservice som de arbetade utifrån, men hjälpen riktas till olika individer. Den lokala vägledningen har en mer informativ roll och studie- och yrkesvägledarna är mer specialiserade kring vissa utbildningar på den valda högskolan/universitetet. Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen arbetar med generella frågor som berör allt kring studier. Vidare visar resultet att förändringar skett och studie- och yrkesvägledarna märkt av ett tryck främst under ansökningsperioderna. Samarbetet mellan den lokala och centrala vägledningen har lyfts fram som en viktig del i arbetet med att hjälpa studenterna. För att uppfylla studenternas behov visar resultatet att tillgänglighet lyfts fram som det viktigaste och att studenten får den hjälp denne behöver. Resultatet visar även att förändringar lett till att studie- och yrkesvägledarna dubbelbemannas och att det höga trycket påverkar studie- och yrkesvägledarna. Tidigare forskning som kopplas till resultatet är, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) och International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). De teorier som har använts som analysverktyg i studien är Empowerment och Antonovsky’s KASAM. / The aim of this study was to describe the work of guidance and career counselors in a college/university and how they relate to the new conditions. The new conditions can be seen as unemployment, a higher pressure, the students needs and that the transition from school to work is much longer. As an introduction we chose to explain how guidance and career counselors work in a college/university. Then we wanted to see if the new conditions had affected the guidance and career counselors work. We also wanted to know how they meet the students needs. Our study is based on qualitative interviews from seven informants. The results showed that guidance and career counselors had a basic service wich they worked by, but the counseling is individualy based. The career guidance is offered by a local and a central instance. The guidance and career counselors have a more informative role. They are more specialized on certain programs at the college/university. Guidance and career counselors at the central instance are offering general help with issues affecting all about studies and a wider guidance to help students that have issues with the elections. The results also show that changes have taken place, and the guidance and career counselors noticed a pressure primarily during application periods. The cooperation between the local and central guidance has been highlighted as an important work to help the students. To meet the students needs, results show that accessbility is highlighted as the most important. The results also show that changes has lead into doubling the staff at application periods and that the high pressure affects the guidance and career counselors. Previous research linked to the study are, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) and International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). The theories that have been used as analytical tools in the study are, Empowerment and KASAM by Antonovsky.

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>S</strong>yftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.</p><p>Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.</p><p>Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande.<strong> </strong>Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.</p><p>En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.<strong> </strong></p> / <p> </p><h2>Abstract</h2><p>The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment.</p><p>The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose.</p><p>The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of<strong> </strong>process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped.</p><p>A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering. Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål. Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande. Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad. En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val. / Abstract The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment. The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose. The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped. A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.