Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är:1.Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser?2.På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3.Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet.

Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av en mindre grupp vägledare från komvux, försäkringskassan och AF, ta reda på hur de upplever sin yrkesroll i vägledningssammanhang. Vi är också intresserade av hur dessa vägledares samverkan är med andra myndigheter. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi valde vägledare från olika områden för att få variation av informanternas berättelse av samma verklighet. Vårt resultat i vår studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fåtal har vid några tillfällen samarbetat med någon myndighet. De flesta av informanterna menar att de kan medverka och påverka i sin profession till att erbjuda olika typer av tjänster mot sina kunder. Alla informanterna anser att vägledning är att kunna hjälpa individer, öka valmöjligheterna och ta fram kvalitéerna.

Guidance counselling is the entire school’s responsibility, a review conducted by the school inspection however showed that many schools’ lack resource and clear guidelines in this field. The review also showed that many teachers are unaware that they too are responsible for guidance counselling and lack knowledge on how to put guidance counselling in their curriculum. The review also showed that even though guidelines for guidance counseling are in place, they seldom reach the teachers. This is a result of substandard control from school management, which concurs with the school inspection review. During interviews the informants testify that they have some knowledge on guidance but lack understanding of guidance processes. The students report that tutelage in schools to a very small degree has affected their self-image or knowledge of the labor market. They continue describing teachers as less important factors of influence regarding their upper secondary school program selection. The purpose of this study is to research students and teachers view on guidance counselling in elementary school to optimize guidance in school. The questions are as follows; How do teachers view guidance counselling? How do teachers work with guidance counselling in their respective subjects? How important do the students consider the teachers to be going into upper secondary school program selection? What assistance has been provided to the students going into upper secondary school program selection? The study is conducted with qualitative interviews of six informants from the same school. In order to more easily survey collected data the researchers conducted the study split into two perspectives, the teacher standpoint and the student standpoint. For the analysis two theories are used to dissect the collected empirical findings, which are Careership (and Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations.

Då tidigare forskning tyder på att nyanlända utomeuropeiska ungdomar står inför enstor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och framtida försörjning i Sverige harsyftet med den här studien varit att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanländaungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter. Studien bygger på sju kvalitativaintervjuer med nyanlända utomeuropeiska ungdomar som studerade på Språkintroduktion,ett av Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan. Vid analysen av empirin användesbegreppsramen inom Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A sociologicaltheory of Career decision making (1997). Studien visar att de nyanlända ungdomarnasstudie- och yrkesvalssituationer, med liten tillgång till gångbart kapital på detsvenska utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, bidrog till att de inte var medvetna omunga vuxna invandrares utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. I jämförelse medhemländerna upplevde de större utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige, men detsvenska arbetsmarknadsfältet var till stora delar okänt för dem. De nyanlända ungdomarnagjorde etniskt färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram utifrån enbegränsad handlingshorisont, samtidigt som de upplevde ett stort behov av studie- ochyrkesvägledning och valkompetens. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnasvalsituationer kan antas ha försvårat deras möjligheter att kunna göra fullt ut genomtänktastudie- och yrkesval i syfte att nå sina karriär- och utbildningsmål samt beträffandeatt i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet i Sverige.

I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie.Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild?Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till polisyrket. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod och sedan analyserat polisstudenternas berättelser utifrån två utvalda karriärteorier. Donald E Supers teori om livsförlopp, livsrum och självbild och S Gottfredsons teori om avgränsningar, kompromisser och skapandet av självet. Karriärteorier är viktiga redskap i arbetet med studie och yrkesvägledning, de hjälper oss förstå människors livsberättelser och kunna sätta dem in ett sammanhang som har betydelse för deras framtida karriärutveckling.Resultatet visar att för de här personerna har vägarna till polisyrket inte varit spikrak. Det är ingen av intervjupersonerna som haft polis som ett drömyrke sedan barnsben, utan det är något som utvecklats i vuxen ålder. Vägen till polisyrket skiljer sig åt och även hur intresset väckts. Viljan att pröva något nytt, kompisar som tipsat och uppmuntrat samt tidigare arbete som varit i nära kontakt med polisyrket. Vi har sett att den variation yrket erbjuder är en viktig faktor för samtliga i valsituationen. De talar alla om att det är ett flexibelt arbete, det händer ständigt nya saker, den ena dagen är inte den andra lik.Vi har även sett att den bild studenterna har av en bra polis återkommer när de berättar om deras självbild.

Vårt intresse i examensarbetet har varit att studera studie- och yrkesvägledningen i särskolan. Som studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever, många av dessa elever kommer att betraktas som ”vanliga” elever, men vi kommer också att möta en stor grupp med elever som har olika svårigheter. Syftet med vårt examensarbete är att få svar på vilka krav som ställs på oss som studie- och yrkesvägledare när vi ska vägleda elever i särskolan.Vi använder oss av en kvalitativ metod i examensarbetet och en intervjustudie med utbildade studie- och yrkesvägledare ligger till grund för vårt resultat. I analysen kommer vi att presentera material från intervjuerna och analysera dessa. Resultatet visar vad intervjuerna tillsammans med vår litteraturstudie har gett för resultat. Det vi framförallt får fram genom våra intervjuer är att intervjupersonernas kompetens för att vägleda elever inom särskolan inte räcker till. Flera av de intervjuade saknar kunskap om olika handikapp och funktionshinder, och andra skulle gärna vilja ha mer kunskap om alternativa vägledningsmetoder. Men det som betonas av de intervjuade som det viktigaste i arbetet med särskoleeleverna är de färdigheter och personliga egenskaper som en formell utbildning oftast inte kan ge. Intervjupersonerna framhäver förhållningssättet, intresset, viljan och att ha en livssyn som innebär att alla människor har lika värde och möjlighet till utveckling som viktiga komponenter hos en studie- och yrkesvägledare. Dessa färdigheter och personliga egenskaper kan inte förvärvas genom formell utbildning. Genom den praktik som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen kan vi få erfarenhet, förståelse och medvetenhet om de olika och unika människorna som särskoleeleverna är. Men att visa sitt engagemang, ha ett bra bemötande, ett bra förhållningssätt kanske är upp till den enskilde studie- och yrkesvägledaren att utveckla.Vår önskan är att examensarbetet ska leda till att ansvariga för studie- och yrkesvägledarprogrammet tar till sig vad vårt resultat har visat, för att kunna utveckla och anpassa utbildningen efter hur vi bör bemöta alla människors behov.

Detta arbete behandlar vägledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsättning att ta sig ut på arbetsmarknaden. Syftet med arbetet är delvis att undersöka vägledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlätta för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Syftet är även att undersöka hur vägledare använder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsättning. Våra frågeställningar lyder: •Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsättning, känner de vägledare vi intervjuat till? •Hur arbetar dessa vägledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsättning? Vi har använt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus. Teorier om stigmatisering och KASAM har använts för att ge en djupare förståelse för den funktionsnedsattas upplevelse av samhället och av sin omvärld. För att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex intervjupersoner som arbetar inom två olika verksamheter. Det huvudsakliga resultat av undersökningen är att vägledarna har väldigt varierande kunskap om de insatser och riktlinjer som finns. Den mest använda teorin bland intervjupersonerna visade sig vara teorin om lösningsfokus. Det visade sig också att trots att intervjupersonerna kände till många teorier, så använder de sig bara av utvalda delar för att skapa sina egna arbetsätt utifrån dessa teorier.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Universitet har idag ett eget inslag av vägledning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett par exempel på inslag är olika diskussioner, föreläsningar och arbeten om vägledning i förhållande till elever med exempelvis ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Något utbildningen inte berör är hur en studie- och yrkesvägledare tillsammans med andra professioner inom skolans miljö kan jobba mot kriminaliteten. Arbetets syfte grundar sig i detta samhällsproblem och undersöker vilken roll de före detta kriminella anser att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att minimera sannolikheten till att en person hamnar i en kriminell miljö. Vidare är syftet att undersöka vilken typ av vägledning de kriminella personerna är i behov av. För att uppnå syftet har utgångspunkten varit följande frågeställningar: Vilken typ av vägledning anser före detta kriminella personer att de behövt för att inte hamna i en kriminell miljö? Vilken roll anser före detta kriminella personer att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att motverka kriminalitet samt att stödja personer med kriminell bakgrund?   En kvalitativ metod har använts i form av sex intervjuer, via zoom, med före detta kriminella. Teoriförankringen inkluderar Systems Theory Framework of Career Development (STF) av Patton och McMahon och Careership Theory av Hodkinson och Sparks. Typen av vägledning de kriminella är i behov av har identifierats och framhävts av ovan nämnda teorier. Undersökningens resultat visar att personer som befinner sig i en kriminell miljö eller är på väg dit är i behov av någon som presenterar andra möjligheter än en kriminell karriär. Vidare visar resultaten att vägledningen bör innefatta identifiering av olika mål, kontinuerlig motivation med att se och följa sina mål samt en stöttande vuxenförebild som ser, hör och förstår dem. I detta fall kan det enligt informanterna vara en studie- och yrkesvägledare som besitter kunskap om karriär och val.

Valkompetens definieras utifrån individens förmåga att fatta beslut i relation till valmöjligheter och självkännedom, men forskning visar att definitionen inte är samstämmig. Valkompetens som arbetsform bortprioriteras till förmån för andra skolämnen och utvärderingar i relation till utveckling av elevers valkompetens genomförs inte i tillräckligt hög grad. Med utgångspunkt i ovanstående ämnar denna studie undersöka hur studie- och yrkesvägledare definierar valkompetens, arbetar med att utveckla elevers valkompetens och hur arbetet utvärderas. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur definierar studie- och yrkesvägledare på högstadienivå begreppet valkompetens? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på högstadienivå med att utveckla elevers valkompetens? Hur beskriver studie- och yrkesvägledare att elevers utveckling av valkompetens utvärderas? En kvalitativ ansats har använts i studien varav sex intervjuer har genomförts med utbildade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på högstadienivå. Empirin analyseras utifrån följande centrala begrepp och teorier: individuell vägledning, generell vägledning, formativ utvärdering, DOTS, The Careership Theory och STF-skolmodellen. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas definition av begreppet valkompetens anses innefatta exempelvis: självkännedom, målsättning, medvetna beslut och yrkesmöjligheter. Resultatet visar på vikten av samverkan mellan professioner i skolan samt att arbetet bör vara processinriktat. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare arbetar på flera sätt med valkompetens, exempelvis genom gruppvägledning och lektioner om arbetslivet. Slutligen visar resultatet att utvärderingar delvis genomförs, men att tidsbrist och en bristande samverkan bidrar till att utvärderingsarbetet i många fall uteblir.

Enligt läroplanen ska barn ska inte begränsas av kön i deras framtida studie- och yrkesval, men redan i förskolan börjar barn etablera föreställningar kring kön och de gör då enklare könskodningar av sin omgivning. Skolan har möjlighet och ett uttalat ansvar att arbeta proaktivt med dessa könsföreställningar från det att vägledning blir tillgängligt i årskurs 1. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1 ser på arbetet med vid vägledning och hur de upplever att de arbetar normkritiskt med elevernas könsföreställningar. De teoretiska utgångspunkterna har varit Gottfredsons Theory of Circumscription & Compromise, Hodkinson & Sparks Careership och begrepp från Björman & Bromseths Normkritiskt Perspektiv. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex utbildade grundskollärare och resultatet från dessa intervjuer utgör grunden för analysen. I studien framkommer det att lärarna inte vet vad vid vägledning innebär, men att de genomför insatser som kan anses vara exempel på vid vägledning. Arbetet med att bryta könsföreställningar förekommer men upplevs vara bristfälligt. En avsaknad av studievägledare på skolorna framkommer, vilket gör att lärare inte kan få stöd i att öka sin kompetens inom vägledning eller få stöd i att planera vägledande insatser och genomföra dem som en integrerad del i ämnesundervisningen.