Syftet med studien är att belysa Arbetsförmedlingens användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom uppdraget orienterande karriärvägledning, och att undersöka vilka problem och möjligheter som arbetsförmedlare upplever i samband med vägledning via chatt, samt om arbetsförmedlarens egna digitala färdigheter har någon betydelse för uppdraget. Arbetsförmedlingen har länge använt sig av chatt i sina kundmöten och sedan hösten 2019 även i vägledning. Användandet av informations- och kommunikationsteknologi ökar i samhället och under 2020 drevs utveckling framåt i en snabbare takt som en följd av den pågående coronapandemin. Det har också ökat behovet av vägledning i samhället eftersom många förlorade sina arbeten. Studiens ansats är kvalitativ och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Två personer har intervjuats i syfte att få en bakgrundsförståelse för chattens uppkomst på Arbetsförmedlingen. Empirin består av sex intervjuer med arbetsförmedlare med uppdraget orienterande karriärvägledning. Empirin analyseras utifrån tidigare forskning och definierade begrepp. Resultatet visar bland annat på att chattens tillgänglighet passar målgrupper som föredrar att skriva men de som har svårare att uttrycka sig i skrift kanske har svårt att få sina behov tillgodosedda. I och med att kommunikationen i chatten sker via skrift finns det risk för att missförstånd ökar. Det har visat sig vara svårt att svara på komplexa frågeställningar och vid sådana tillfällen har en del vägledare ringt upp kunden. Vägledare väljer den kommunikationskanal där de själva känner sig mest trygga det vill säga i ett samtal via telefonen. Det finns därför stora utvecklingsmöjligheter i att använda chatten som IKT-verktyg inom karriärvägledning. En bättre styrning av vägledningen och ökade digitala färdigheter inom IKT hos vägledarna kan lösa en del av problemen som framkom i studien. Digital kompetens varierar mellan individer och professionella och detta har betydelse oavsett sammanhang.

Ungdomsbrottslighet är ett utbrett problem i Sverige och tendenser till involvering i kriminella aktiviteter går att urskilja redan i ung ålder. Det här ger skolans verksamhet en specifik roll i identifieringsarbetet av dessa ungdomar. Syftet med denna studie är av denna anledning att analysera hur verksamma studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar som visar tendenser för kriminellt agerande. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare, och följande frågeställningar har besvarats: “Hur identifierar studie- och yrkesvägledare ungdomar som visar tendens att hamna i gängkriminalitet?” och "På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare med (snäv och vid) vägledning gentemot dessa ungdomar?”. För att analysera resultatet har huvudsakligen Scheffs relationistiska teori använts och denna har kompletterats med begreppet self-efficacy. Resultatet visar att respondenterna anser att den viktigaste faktorn när det gäller att arbeta med denna ungdomsgrupp är att fokusera på att bygga och bevara trygga och förtroendefulla relationer. Identifieringsarbetet av ungdomars kriminella tendenser är stor del av studie- ochyrkesvägledarnas tillvägagångssätt att uppmärksamma socialt avvikande beteende. Slutsatsen är att ett relations- och förtroendeskapande förhållningssätt är särskilt fördelaktigt i arbetet med elever som visar tendenser för att ingå i kriminella aktiviteter. Särskilt fokus riktas även till att arbeta med att stärka den individuella självtilltron (self-efficacy).

I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien. Vårt resultat visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vid en anställning som studievägledare på universitetet efterfrågas framförallt ämneskunskapen inom institutionen och fakulteten och inte en examen i studie- och yrkesvägledning. Vägledningssamtalet har hos våra intervjupersoner en hög prioritet men har olika innebörd för våra intervjupersoner beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Med hjälp av bland annat Bourdieus och Hodkinson & Sparkes teorier kan vi förstå att det finns skillnader i arbetssätt beroende på vilken utbildningsbakgrund studievägledarna har.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ”The Skilled Helper”. Vissa vägledare han även blivit påverkade av andra modeller som Vance Peavys konstruktivistisk vägledning samt av Norman Amundsons aktiva perspektiv på vägledning. Vägledarna har sedan tagit det bästa för dem ur dessa vägledningsmodeller och satt samman till egna modeller som de arbetar efter. Dessa modeller används både i det traditionella vägledningssamtalet samt i det tidsbegränsade drop in- samtalet. De metoder som vägledarna använder i drop in- samtalet är visualisering, samtalsmetodik och redskap som papper och penna, datorer, utbildningskataloger och vissa tester. Syftet med att använda dessa metoder är att de sökande ska lära sig att klara sig själva. Alltså hjälp till självhjälp, så de sökande vet hur de ska bete sig nästa gång de hamnar i en liknande situation. Det som även framkommer är att vägledarna upplever drop in- samtal som något positivt och de anser att det är nödvändigt att erbjuda drop in- samtal i sina respektive verksamheter.En slutsats är att drop in- samtal är en nödvändig insats i en vägledningsprocess för att tillfredställa vägledningssökandes olika önskemål.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats. Vi har utgått från Careership och “The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson. Dessa teorier innehåller bland annat begreppen habitus, aktör, kapital, handlingshorisont samt begränsning och kompromiss, vilka vi använt oss av för att analysera studie- och yrkesval. Vi har även använt Egans samtalsmodell för att analysera studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar begränsas i sina studie- och yrkesval. Resultatet visar även på att studie- och yrkesvägledare behöver tänka på att ha god struktur och tydlighet i vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Varje år placeras cirka 1000 barn och ungdomar på något av (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem. Merparten av ungdomarna har en problematisk skolbakgrund och deras framtid är oklar. Forskning visar att framgång i skolan har en skyddande effekt, speciellt för socialt utsatta ungdomar. Tillgången tillstudie- och yrkesvägledning är en förutsättning för hur väl eleverna utvecklar förmågan att samla, analysera och organisera information relaterad till sina studie- och yrkesmässiga livsövergångar. Den tidigare forskningen belyser även vikten av en god relationen mellan behandlare och placerade ungdomar. Det kan dock vara en utmaning för studie- och yrkesvägledaren att bygga en relation till ungdomar som präglas av svek från vuxenvärlden. Vägledande insatser kan därav vara avgörande för hur deras framtidformas. Syftet med examensarbetet är bidra till en ökad förståelse för hur det vägledningsinrktade arbetet med placerade barn och ungdomar inom (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem ser ut, genom att använda följande frågeställning: Vad och hur berättar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledarna om sitt arbete inom (SiS) Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem? Vägledarnas berättelser lyfter hur arbetet påverkas av hur länge ungdomen är placerad, och hur samtalen påverkas av ungdomens bakgrund med hänvisningar till missbruk och kriminalitet. Genom att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas livsvärld igenomberättelser, och samtidigt belysa den tidigare forskningen så skapas en tydligare bild av utvecklingsområden inom vägledningsarbetet med placerade ungdomar. Examensarbetet kan därav användas som en kartläggande grund för fortsatt forskning inom vägledningsarbetet med institutionaliserad barn och unga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och fördjupa kunskapen angående hur lärare i årskurs 1-3 berättar att de arbetar med elevers tysta läsning. Metoden som användes för att samla in data var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter deltog i studien. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att slutligen analyseras och diskuteras. Det resultat som framkom under studien visar att lärare använder olika arbetssätt, så som olika regler och åtaganden medan eleverna läser. Resultatet visar också att lärare anser att eleverna utvecklar olika typer av färdigheter, bland annat läsflyt och ordförståelse när eleverna läser tyst. Slutligen visar resultatet också att lärare delar ut olika uppgifter till eleverna kopplat till det lästa, som exempelvis bokrecensioner.

Syftet med studien är att undersöka vikten av att implementera tidig studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor för att främja elevers framtid inom studier och yrkesval. Då detta anses som hela skolans ansvar valde jag att undersöka olika befattningar på grundskolor i kommuner både utanför och i Stockholm. Dessa berör både tilldelningen av studie- och yrkesvägledning men även hur det bedrivs. Genom att undersöka en rektor, en kurator och fyra studie- och yrkesvägledares erfarenheter och uppfattningar gav det studien en mer nyanserad helhetsbild och utfall genom deras varierande befattningar som styrker vikten av tidig vägledning. Tidig studie- och yrkesvägledning bidrar till att man kan utveckla elevers valkompetens samt motverka mentala kartor och begränsningar inför deras framtida karriärval. Detta utvecklar elevers livslånga lärande och breddar samtidigt deras perspektiv. För att detta ska kunna ske behöver grundskolorna implementera det i tidigt skede då barn är som mest formbara och ser mer neutralt på saker och ting. Barn bildar mentala kartor, stereotypa föreställningar, normer utifrån miljön och omgivningen de växer upp i som i sin tur kan leda till att de begränsar sig själva inför val av utbildning eller yrke. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika respondenterna identifieras det som anses som möjligheter respektive hinder med att bedriva tidig vägledning redan på förskolenivå ända upp till högstadiet. All insamlat material har analyserats utifrån Gottfredson (2002) Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation som visar vikten av den tidiga vägledningens utfall då de olika respondenterna lyfter upp hur detta kan bidra till att motverka stereotypa föreställningar, mentala kartor och normer både inom utbildning, arbetslivet och valkompetens. Enligt respondenterna kan tidig vägledning både främja samt öka unga individers självkännedom, livslånga karriärutveckling och välgrundade beslut som kan leda till stora ekonomiska vinster för samhället och individerna själva. De centrala faktorerna enligt respondenterna som anses vara mest essentiella till att kunna bedriva tidig vägledning är att det krävs mer kunskap och tydligare utgångspunkt hos huvudmän, skolledning och pedagoger om vad självaste studie- och yrkesvägledningens syfte och mål är för elevers skolgång och framtid.

This study aims to investigate how Study Counsellors at universities in Sweden haveexperienced the change with their work in guidance for students during the covid-19pandemic. The study focused on Study Counsellors work with ICT, InformationCommunication Technology, in guidance during 2019- 2021. In March 2020 when thepandemic spread over the world, all service and guidance for students had to transfercareer-and study guidance available on campus into digital guidance. The result shows howthe distance related career- and study guidance did change for the study counsellors andhow our participants describe both the change and their experience of using ICT inguidance. It is a qualitative study with semi-structured interviews. In conclusion, allparticipants experienced the change from study counselling on campus to work from homefrom a distance, as fast and challenging. Some of the counselors have been more creativeand developed new services and activities for their students and some has been morereserved to get on board and use digital tools in their guidance work. As research show, it isnecessary to develop both digital services and competence in guidance and guidance toolsto keep up with future demands from the public.

Denna studie handlar om vägledning ur ett etniskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur den sökande ser på vägledningen samt hur den sökande anser sig bli bemött och förstådd av vägledaren. Vi vill också undersöka hur vägledningen utförs med individer som har en utländsk bakgrund på ett Lärcenter i södra Sverige. Våra forskningsfrågor är följande: Hur utförs vägledning med individer som har en utländsk bakgrund? Vad är den vägledningssökandes respektive vägledarens uppfattning av vägledningen i ett etniskt perspektiv? I vårt arbete har vi gjort en kvalitativ undersökning där vi har videoinspelat fyra vägledningssamtal. I två av samtalen var informanterna födda i Sverige och i två av samtalen var informanterna utländskt födda. Vi har därefter gjort semistrukturerade intervjuer med både informanterna och vägledaren. I resultatet kom vi fram till att språket, kroppsspråket, information om utbildningsväsendet samt respekt för den andres kulturella identitet var aspekter som vägledaren betonade och använde sig av i vägledningen. Vår studie visar hur vägledning ur ett etniskt perspektiv kan se ut.