Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap gällande vad som sker när vägledningen digitaliseras och flyttar ut från det traditionella rummet till digitala kontexter. Dessa digitala kontexter är i undersökningen benämnda som digitala vägledningsrum. Undersökningen efterfrågade vägledares insikter gällande det digitala rummets möjligheter och begränsningar, hur rummet förbereds för vägledning samt på vilket sätt metod och teori används i denna digitala kontext. Sammanlagt elva vägledare intervjuades, varav åtta svenska vägledare och tre danska eVejledare. Resultatet visar bland annat att vägledare/eVejledare använder ett flertal olika digitala vägledningsrum och att ett traditionellt face-to-face i hög grad tar formen av ett digitalt one- to-one, dvs en vägledare och (oftast) en sökande möts i ett traditionellt eller ett digitalt rum. Resultatet visar även att avsaknad av kroppsspråk är en av vägledare/eVejledare ofta upplevd begränsning i det digitala rummet, samtidigt som anonymitet möjliggörs med digitaliserad vägledning. En möjlighet som flera vägledare lyfter fram som positivt och som uppskattas av sökande. Erbjuden anonymitet har visat sig öppna dörrar som tidigare varit stängda. Avslutningsvis används metod och teori i olika utsträckning beroende på vilket digitalt rum som nyttjas. eVejledarna är dock mycket samstämmiga i sina metod- och teorival eftersom eVejledning Danmark har valt att strukturera upp hela sin digitala vägledning utifrån gemensamma principer.

Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd i förskolan ofta granskas, kartläggs och kategoriseras med resultat att svårigheter förläggs på det enskilda barnet. Studiens syfte var att kritiskt granska på vilket sätt det evidensbaserade ramverket Building Blocks skulle kunna vägleda pedagoger i specialpedagogiska situationer samt att få svar på vilka möjligheter och hinder ramverkets metoder och strategier har. Ramverket är ett skattningsmaterial som utgår från ett organisations-, grupp- och individperspektiv med fyra nivåer och åtta strategiområden. I studien redovisas fem vägledande samtal med nio pedagoger på tre avdelningar vilka tillämpats med en aktionsforskningsansats. Dessutom har både kvalitativa metoder såsom vägledande samtal och analys av empirisk datainsamling från de tre parallella fallstudier använts samt en kvantitativ metod i form av enkäter för att upptäcka mönster och utforma två teman. Vidare utfördes en korsanalys i syfte att finna likheter och skillnader mellan avdelningarnas arbetsprocess. Studien belyser ett relationellt respektive kategoriskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv samt teoretisk eklekticism. Resultatet indikerar tydligt att de vägledande samtalen gällande ramverket Building Blocks har haft betydelse för verksamhetens förändringsarbete på organisations-, grupp- och individnivå. Enkätresultatet visar att ramverket har bidragit med att vägleda pedagogerna till att stödja alla barn och varje barn.

The purpose of this study is to give an increased knowledge of how students with dyslexia experience the counselling they received in regard to further studies and future work in connection to the transition from compulsory education to upper secondary school. As well as what is perceived as the most optimum process of counselling given from the needs of the student. Furthermore, there was an interest for a greater understanding of how student counselling work with dyslexic students and what knowledge the student counsellors have about this hidden disability. Qualitative interviews were done, both with students with dyslexia as well as student counsellors working for the years of compulsorily education. The interviews showed that students had not received what to them was an adequate and optimum guidance in regard to their needs. Much like the research found in connection to dyslexia the students note that their own self-esteem and self-worth in regard to the schoolwork lessens along the way. Something that is found to be reassuring is that the student counsellors interviewed say that there are no limitations for dyslexic students when it comes to choose of studies as long as they get proper support and adaptation after their needs. / Studiens syfte är att få en ökad kunskap om hur elever med dyslexi upplever den studie- och yrkesvägledning de fick i samband med övergången mellan grundskola och gymnasium. Och vad de anser är den optimala vägledningsprocessen utifrån deras behov. Vidare var en ökad kunskap om hur studie och yrkesvägledare arbetar med elever med dyslexi och vilken kunskap vägledarna har om denna dolda funktionsnedsättning av intresse. Kvalitativa intervjuer genomfördes med både elever som har dyslexi och Studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Intervjuerna visade på att eleverna inte har erhållit för dem adekvat och optimal vägledning utifrån deras behov. Precis som i den forskning vi fann rörande dyslexi så påpekar eleverna att självkänslan och självförtroendet rörande skolarbete får sig många törnar efter vägen. Det som känns uppmuntrande är att vägledarna vi intervjuade säger att det finns ingen begränsning för dyslektiker i val av program om de får rätt stöttning och anpassningar utifrån deras behov.

Syftet med den här studien är att undersöka och analysera elevers studie- och yrkesvägledning i årskurs nio för att kunna se om den studie- och yrkesvägledning de fått stämmer överens med styrdokumenten. Jag är också nyfiken på vad elevernas samtal hos studie- och yrkesvägledaren handlar om, och om de har fått tillräckligt med studie- och yrkesvägledning i grundskolan, enligt styrdokumenten. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet analyserades gentemot tidigare forskning, samt mot Gottfredsons och Krumboltz vägledningsmetoder som jag anser är relevanta för området. Mitt resultat visade att eleverna inte har fått med sig den studievägledning som styrdokumenten anser eleverna har rätt till i grundskolan eftersom de enligt intervjuerna kopplar sina vägledningssamtal mestadels till strikt gymnasieinformation. Eleverna har ingen kunskap utifrån styrdokumenten om vad samtalen ska innehålla och då heller inte har möjlighet att ställa krav på sina samtal. I studien framkom det dock att eleverna mestadels var nöjda med sin studie- och yrkesvägledning.

Idag förändras vår omvärld i rask takt och utbudet på arbets- och utbildningsmarknaden samt dess innehåll likaså. Vi ville därför med denna studie ta reda på hur studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå arbetar med yrken och utbildningar. Detta är en kvalitativ studie där vi valt intervjuer som metod, där åtta stycken studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i tre olika kommuner i Sverige är våra respondenter. Resultaten från våra intervjuer har analyserats med hjälp av teorier samt diskuterats och jämförts med tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att samtliga studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, ser sig själva som aktiva i att hålla sig uppdaterade om vad som händer på arbets- och utbildningsmarknaden. Hur detta förmedlas till eleverna är främst genom vägledningssamtal eftersom tiden ute i klasserna är väldigt begränsad på skolorna. Genom samverkan med andra aktörer såsom arbetsgivare, yrkesverksamma människor, högskolor med flera får eleverna inblick i livet utanför den egna skolan. Inom vissa branscher råder stor efterfrågan på arbetskraft medan det på andra områden är svårt att få arbete, detta tycker respondenterna att det är viktigt att informera eleverna om samtidigt som de inte lägger någon värdering i det.

I spel kan det finnas många olika sätt att vägleda spelare. Det finns metoder som är mer direkta såsom skyltar, karta och kompass. Det finns också de som är mer subtila med färger ljus och speciella objekt. I den här studien har några av dessa vägledningsmetoder undersökts och om de går använda för att få spelare att utforska en spelvärld. Deltagarna har fått spela ett enklare spel med metoderna placerade i spelvärlden för att se om de blir utforskade. Resultatet av undersökningen visar att metoderna mycket väl kan få spelarna att utforska en spelvärld. Men att resultatet kan variera beroende på spelarnas tidigare spelerfarenhet och vad det är för metod som har använts. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Bakgrund: Stroke är den femte största dödsorsaken i Sverige och är den vanligaste orsaken till att personer drabbas av funktionsnedsättning. Då stroke kan medföra både psykiskt och fysiskt lidande är det viktigt att patienterna får tillräcklig med adekvat information samt får vara delaktiga i sin egen vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av delaktighet och information i sin egen vård hos personer som drabbats av stroke inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och erhållit medelhög till hög kvalitet.  Resultat: Det identifierades fyra kategorier och åtta underkategorier. I kategorin Bli behandlad som egen individ berörs patienternas upplevelse av hälso-och sjukvårdens bemötande och vilka grundläggande behov patienterna har. I kategorin ingår även vilken typ av informationsbehov patienterna har och hur kommunikation och information ska anpassas. I Mötet med vården innefattas positiva och negativa upplevelser av vården. Personlig prestation handlar om att finna en inre drivkraft och tar upp känslan av att komma tillbaka till samhället samt hur sjukdomen påverkar livssituationen. Vägen tillbaka fokuserar på hur viktiga familj och vänner är i rehabiliteringsprocessen och tar även upp vilka utmaningar personen står inför efter utskrivning. Slutsats: Det fanns delade meningar gällande uppfattningen av delaktighet och information inom hälso-och sjukvården. Patienter och närstående var i behov av information i olika former och de ville vara en del av den personcentrerade vården. Både närstående och hälso-och sjukvården har ett ansvar för att individen ska ha en så effektiv återhämtningsprocess som möjligt. Patienterna upplevde att strokevården inte var individanpassad vilket fick patienterna att tappa motivation och inte vara delaktiga i sin vård. / Background: Stroke is the fifth leading cause of death in Sweden and is the most common reason to suffer from disability. Since stroke can lead to both physiological and physical suffering, it is important that the patients get enough and adequate information and also get involved in their own care. Aim: The aim of this study was to explore the experience of participation and information in their own care of individuals affected by stroke within inpatient care. Method: A literature review based on twelve qualitative articles received from the databases PubMed, Scopus and CINAHL. All articles have been quality analyzed and have been received medium to high quality. Result: This review identifies four categories and eight subcategories. In Treated like an individual affects’ patient experience of healthcare treatment and patients’ fundamental needs. The category includes patients' information needs and how communication and information should be adapted. The healthcare meeting contains positive and negative experiences of healthcare. The category Personal accomplishments include inner motivation, the feeling of returning to society and how the illness affects the life situation. The road back focuses on how important family and friends are for the rehabilitation process and enlighten the challenges ahead after discharge. Conclusion: There were split opinions about the perception of participation and information in the healthcare system. Patients and relatives were in need of information in different varieties and they wanted to be a part of the person-centered care. Both relatives and healthcare professionals have a responsibility to ensure that the individual has as efficient recovery process as possible. The patients experienced that the stroke care was not adapted to the individual which resulted in the patient losing motivation to be involved in their own care.

Syftet med denna studie har varit att beskriva fem förskollärares uppfattningar och arbetssätt av hur relationsskapande och samspel sker i förskolan mellan förskollärare och barn. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och för att samla in empiriskt material har vi använt oss av strukturerade observationer med efterföljande intervjuer av fem stycken verksamma förskollärare från fyra olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar att relationell pedagogik kan tolkas på olika sätt men gemensamt för förskollärare i studien är deras uppfattning om att det främst bygger på att barnen känner trygghet till både verksamheten och till pedagogerna samt att detta sedermera anses som grunden för att skapa och upprätthålla goda relationer. Vidare framkom det också i studiens resultatet att pedagogerna som deltog i studien gav uttryck för och strävade efter att vara en närvarande pedagog som ser och lyssnar på barnen i en gemensam dialog och detta för att synliggöra varandras tankar och funderingar och för att vidare kunna utvecklas i samspel. Det framkom också av pedagogerna i studien att det är relevant att vara här och nu i olika situationer, att stanna upp och se vad barnen intresserar sig för och att ta lärandet därifrån i interaktion tillsammans. En av slutsatserna av vår studie är att förskollärarens trygghet och närvaro har en stor betydelse för att relationer ska få möjlighet att skapas i förskolan verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

Detta arbete undersöker om färg kan utnyttjas till att omedvetet vägleda spelare i virtuella miljöer, denna studie gör det genom att försöka besvara på frågan: Hur påverkar färgerna röd samt grön hur individer navigerar ett datorspel? Detta är baserat på tidigare forskning som visar att den röda färgen har en omedveten inverkan på individer i diverse sammanhang. För att undersöka detta skapades en artefakt som bestod av ett litet spel där deltagarna gick igenom ett vardagligt rum med två utgångar på slutändan och med flera föremål med färgen röd längsmed ena sidan av rummet och färgen grön längsmed den motsatta för att se om det hade en inverkan på deras vägval samt agerande. Resultatet visade på att det uppstod en tendens till att deltagarna valde den gröna vägen över den röda. Framtida arbeten angående detta ämne skulle gynnas av att fokusera mer på att få fler samt mer varierande deltagare.

Denna studie berör studie- och yrkesvägledarnas vägledningsprocess med de individer som söker vägledning men även är nyanlända. I takt med samhällets globalisering har värdet av studie- och yrkesvägledning påtalats då vägledningssamtal har blivit en viktig metod som lyfts i styrdokument för studie- och yrkesvägledning. Trots det finns det brister i vilka tillvägagångssätt som varit framgångsrikt i vägledning med nyanlända. Studien har genom en kvalitativ studie intervjuat fem respondenter som delgett deras interaktion med nyanlända vägledningsökande och visat på vilka begränsningar samt möjligheter som uppstår i vägledning med nyanlända samt vilka verktyg som tillämpas. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att vägleda nyanlända vägledningsökande berörs likaså i denna studie. Studien visar på att den främsta begränsningen i vägledningssamtal med nyanlända är den språkliga asymmetrin men möjligheter finns då vägledare ser vikten av omformuleringar och tydlighet. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar i vägledning med nyanlända visar på att det finns en skillnad då betydelse av arbetsplats och ledning är av vikt.