Livslång vägledning är ett förhållandevis nytt och därtill svårfångat begrepp inom vägledningsområdet. Denna undersökning syftar till att analysera nyligen publicerad internationell samhällsvetenskaplig forskning med fokus på livslång vägledning i termer av förståelse, syfte, mål samt komponenter i tillvägagångssätt att realisera livslång vägledning. Med detta ämnar studien bidra till en tydligare förståelse och begreppsdefinition för vad livslång vägledning innebär i relation till vägledarprofessionen. Kopplingen till vägledarprofessionen görs i studien i form av en analys av resultatet i förhållande till vad som skrivs fram i det svenska nationella styrdokumentet Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013). Scoping review har använts som metod, och kvalitativ analys har använts som analysmetod. Studien bekräftar den beskrivna komplexiteten och bredden på konceptet livslång vägledning. Resultatet visar på att den samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på vägledning är mångfacetterad, även om vissa teman går att urskilja. Resultatet visar också att en övervägande del av forskningen har bedrivits inom, författats och knutits till en västerländsk och europeisk kontext där Europeiska unionen (EU) har en tydlig roll.

Syftet med studien är att granska hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med metoderna walk and talk och/eller e-vägledning upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från olika delar av Sverige. Vi använde oss av kvalitativ metod och tillämpade organisationsteoretiska perspektiv (human-resource perspektivet och det strukturella perspektivet) som teoretisk utgångspunkt. Vidare användes det salutogena perspektivet med särskilt fokus på KASAM, alltså känsla av sammanhang. Resultatet av vår studie framvisade att användningen av e-vägledning och/eller walk and talk inte påverkade studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö på ett betydande sätt, men att det kunde ge positiva effekter hos klienterna. Respondenterna hade även möjligheter till kompetensutveckling samt möjligheter till att påverka sin egen arbetsmiljö. De viktigaste faktorerna för en positiv och god arbetsmiljö beskrevs vara känsla av sammanhang, god kommunikation mellan kollegor, kollegialt stöd samt sammanhållning.

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning för vuxna. Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer har genomförts med åtta verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar inom fyra olika vägledningsverksamheter. En tematisk analys visar att alla verksamheter arbetar med vägledning på olika sätt, särskilt när det kommer till information och fördjupad vägledning. Några gemensamma nämnare är att de alla arbetar kreativt och ser till den enskilde individens behov. Detta genom att göra vägledningen mer tillgänglig genom bland annat digitala verktyg. Det framkommer även av studien att verksamheterna har olika utmaningar kopplade till sitt uppdrag, utmaningarna är bland annat brist på resurser och svårigheter att vägleda individer som är i behov av särskilt stöd. Vidare diskuteras orsaker till dessa utmaningar följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Svenska skolor har länge haft en målsättning att integrera vägledning i undervisningen. Under 1970-talet visade utvärderingar att hela skolans ansvar inte var välfungerande och nästintill okänt för skolledningen och lärare. Vägledning som hela skolans ansvar innebär att all pedagogisk personal ska bidra med vägledning till eleverna. Än idag visar forskning att organiseringen med vägledningen är svag och att lärares involvering brister. Syftet är därför att undersöka högstadielärares involvering och uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar på en grundskola i en större stad samt vilka organisatoriska förutsättningar som eventuellt saknas för att implementera vägledningen i undervisningen. Frågeställningarna är:  Hur uppfattar högstadielärare på en grundskola i en större stad sin roll i vägledning som hela skolans ansvar? Vilka organisatoriska förutsättningar identifierar högstadielärare för att arbeta med vägledning som hela skolans ansvar i undervisningen?  Vi har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare. Empirin har analyserats utifrån organiseringsperspektivet som fokuserar på sex organisatoriska förutsättningar som behövs för att förändring och utveckling ska vara möjlig. Huvudresultatet visar att högstadielärares uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar skiljer sig och att de organisatoriska förutsättningarna brister för att högstadielärarna ska implementera vägledningen i undervisningen.

I denna studie har jag undersökt hur man inom grundskolan kan arbeta kontinuerligt med studie- och yrkesorienterade insatser, för att eleverna ska få en grund för att göra väl underbyggda val inför framtiden. Vidare har jag undersökt vilka lokala riktlinjer som de som arbetar kontinuerligt i grundskolan med dessa insatser har och vad de förväntar sig uppnå med de insatser som de genomför. Syftet med studien var att försöka ta fram ett förslag på en plan för kontinuerliga studie- och yrkesorienterade insatser i grundskolan. Som metod har jag använt mig utav kvalitativ data i form av intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet har sedan diskuterats mot styrdokument och utvalda karriärteorier. Studien visade att de skolor som intervjuats vilar sitt arbete på de styrdokument och råd som finns men att de mer konkreta lokala riktlinjerna många gånger är bristfälliga. Med hjälp av styrdokument, karriärteorier och idéer kring övningar från informanterna har jag under analysen och diskussionen utformat ett förslag till hur man skulle kunna arbeta.

Detta arbete handlar om hur ljud kan fungera som vägledning i ett spel. Bakgrunden presenterar hur ljud och bild arbetar tillsammans samt hur olika lyssningssätt kan kategoriseras. Problemet som undersöktes var om ljud som är kopplade till objekt i ett tredjepersonsspel kan vägleda en spelare.För att få svar på denna fråga skapades tre versioner av en prototyp där testpersonerna som delades in i tre grupper skulle lösa ett problem. Problemet var att de ska ta sig över en flod genom att slå på kor, där skilnaden mellan prototyperna ligger i ljuden av interaktionerna med korna. Resultatet av undersökningen visar att ljud vars syfte är förklara objekts funktioner hjälper att vägleda en spelare att lösa ett problem. Det framtida arbete som utgår från detta föreslår att detta kan appliceras vid utveckling av spel för att inkludera ljuddesignen mer när det komer till att designa banor och problem.

Detta arbete undersöker hur färg och form kan användas för att understödja orienteringen i och upplevelsen av en shoppingmiljö. Hur färg kan appliceras i en galleria för att vägleda besökaren, identifiera olika delar av miljön och förändra uppfattningen om dess rumsliga form och långa avstånd. Arbetet har sin utgångspunkt i återbruksgallerian ReTunas blivande lokaler som under byggprocessen visat sig ha en del brister. Något som förutses sänka den positiva upplevelsen av shoppingmiljön, genom långa avstånd och en otydlig struktur som försvårar orienteringen. Platsansvariga efterfrågar därmed en formgivning som kompenserar för dessa brister. Genom litteraturstudier, platsanalys, utprovning av färger och skisser, har ett designförslag till ReTuna tagit form. Detta med fokus på hur färg i kombination med form skapar identitet, struktur och vägledning, samt färgers förmåga att påverka upplevelsen av den rumsliga formen. Resultatet av detta arbete är ett färgbaserat vägledningskoncept, där viktiga punkter i lokalen identifierats, kategoriserats och tilldelats en identitetsfärg. Med en utprovad färgkombination och en färgsättning som är formgiven utifrån pilformens egenskaper och dess förmåga att vägleda.

Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning. Syftet med detta arbete var att beskriva olika metoder som sjuksköterskan kan använda för att stödja och vägleda patienter vid livsstilsförändringar. En litteraturstudie genomfördes där både kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades. Artiklarna analyserades enligt ”Fribergs modell (2012”). Resultatet presenteras i fyra teman. MI (motiverande samtal), Teknisk support, Grupputbildning samt Individuell rådgivning. I resultatet framkommer det att oavsett vilken metod man använder är det viktigt att jobba patientcentrerat, att man utgår från var patienten befinner sig socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Patienten måste själv finna sin inre motivation. I diskussionsavsnittet diskuterar vi metoden motiverande samtal med fokus på bemötande, tid och utbildning. / Program: Fristående kurs

The aim of this Master’s thesis is to examine if the realistic youth novels of today can provide support and inspiration for its readers with the purpose of dealing with own difficulties. I have examined four Swedish novels from 2006 and studied in what way and from whom the young fictive women get advice and support. In the background section of the essay I have made studies of how it is to be a young woman in modern society. It also covers a historical perspective of the modern youth novel and presents studies based upon reading and reader-response theory of young people. I apply the theory of the psychiatrist Jan Ramström who uses a psychoanalytical and a culture theoretical perspective on young people’s development in modern society. Methodologically I use a qualitative text analysis. I have found that foremost it’s the mothers who provide support and advice to their daughters but support from other grown-ups and from institutions of society also occur. To sum up, the support consists of comfort, conversation, practical, economical and medical help, advice for the future, and also encouragement and praise. The support from friends can be practical advice and help but also someone to talk to. The descriptions of the relations between youths and supporting adults are positive. The novels show that it’s easier to get through difficulties in life when you have someone to turn to. / Uppsatsnivå: D