Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval. Ingen av de vägledare som intervjuats har ansett att de ska arbeta med att motverka könsstereotypa studieval. De slutsatser som dragits är att vägledarnas arbete snarare reproducerar genusordningen än att bryta de förväntningar och strukturer som ger könssegregerade utbildningar på gymnasieskolan.

Counselling is one of the most commonly utilized tools in the work place. The purpose of this paper is to explore how four employers utilize early counselling sessions related to absences due to illness. A qualitative research method has been used and four human resource managers have been interviewed. The research questions have been divided into three categories: the counselling structure, the counselling model and the counselling dilemmas. The interviews have been transcribed and processed through these three categories. The results show that most employers are positive regarding conducting initial counselling sessions related to work absences. The experience of the session can vary depending on one’s role in the counselling session. Counselling sessions related to short term work absences are impacted by labour legislation, changes in the workplace, the company culture, and the amount of power held by the person who conducts the counselling session. One of the conclusions of this study is that it is difficult to combine initial counselling sessions regarding work absences with career counselling / Samtalet har många numera samtalet som sitt främsta arbetsinstrument. Syftet med den här är att undersöka hur fyra arbetsgivare använder sig av tidiga samtal vid sjukfrånvaro En kvalitativ metod har använts och intervjuer har genomförts med fyra chefer med personalansvar i olika verksamheter. Forskningsfrågorna har delats in i tre områden, samtalets struktur, -modell och -dilemma. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats utifrån de tre områdena. Resultatet visar att de flesta arbetsgivarna är positiva till det tidiga samtalet. Samtalet kan upplevas olika beroende på vilken roll man har i samtalet. Samtal vid korttidsfrånvaro påverkas av samhällets regler, arbetslivets förändringar, företagets kultur och den makt samtalsledaren har. En slutsats som dragits i den här studien är att det är svårt att förena det tidiga samtalet med vägledning.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieoch yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter. Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper. Nyckelord Abstrakt   Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper.

The purpose of this essay is to examine whether and how labor consultants, job coaches, guidance counselors promote the possibility of self-realization of the clients they encounter in their work. By analyzing, based on the theoretical framework, six semi-structured interviews of people having the chosen professions answer the questions "Do counselors promote client's opportunities for self-realization in their work?" and "If so: how is this practiced?". In the theoretical framework three important concepts are addressed: "identity", "recognition" and "self-realization". These are explained with the help of works by including Emma Engdahl, Anthony Giddens, Axel Honneth and Allison Weir. Other influential theorists appearing are George H. Mead, Erving Goffman, Michel Foucault and Charles Taylor. The results show that respondents' practices are different but there is a similarity in the goals they are trying to achieve. The goal is that clients should have received tools to be free to set long-term goals and achieve them. Guidance and counseling is, according to the results of the essay, to create awareness for the clients of their own roles (mostly as job seekers) and enable the development of these.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises. The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected. Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district. Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage.

Syftet med studien är att belysa upplevelsen av vilka faktorer som är av betydelse i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att få ett svar på det användes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher på fyra olika omställningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebär att skapa målbilder, få syn på viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjälp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjuträning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas självförtroende stärktes. Med hjälp av en ansökan med hög kvalitet, att söka ett fåtal arbeten som är relevanta och möjliga att få med tanke på individens situation, får man ett bättre resultat än när man sökt många arbeten utan relevans. Deltagarna återgick snabbt till ny sysselsättning genom att flexibla metoder och strategier individanpassades, vilket gav ett bra utfall.

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet. Den tiden används mestadels åt att kartlägga deltagarnas arbetsförmåga. / The purpose of this study is to describe, interpret and analyze the importance of guidance within vocational rehabilitation. The study is based on the perspectives of participants and organizers. In order to get answers we made qualitative interviews with six people; three participants and three organizers at the Employment Service in a medium sized city in the south of Sweden. The participants are all part of a vocational rehabilitation program where the organizers professionally work. We chose to use a method of qualitative interviews in the study since our intention was to gain a deeper knowledge in the specific area and to get the best access to personal accounts. Based on the interviews we’ve made an analysis of the importance of guidance at the Employment Service from the needs and perspectives of participants and organizers. The result shows that two of the participants don’t think there is any specific guidance in the vocational rehabilitation program. Although one of them believes that the conversations she has had with her administrator has been uplifting and positive. The opinion the organizers have of guidance is that it’s difficult to find time to apply professional guidance during the first three months of the program. Most of that time is used to discover and identify the participants’ needs and qualities.

Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.

Idag behöver individen vara anpassningsbar och redo att ta vara på vad som kommer dens väg för att hänga med i den ständigt föränderliga arbetsmarknaden. Planned happenstance är en karriärteori som uppmuntrar till att utveckla färdigheter och attityder som hjälper individen anpassa sig och att vara mer förberedd på att se nya möjligheter i karriären. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur denna teori uttrycker sig i övergången från arbetslöshet till arbete. Genom semistrukturerade intervjuer berättade fem informanter om deras olika resor mot anställning vilket sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk narrativ analysmetod. Ur analysmetoden framkom sex teman i övergångarna; Jobbsökarstrategier, Kontakter, Tillfälligheter i övergången, Att försöka skapa möjligheter, Hinder och Lärdomar, som därefter analyserades med en hermeneutisk fenomenologisk infallsvinkel, utifrån karriärteorin samt tidigare forskning. Ett centralt resultat som framkom i studien var att färdigheter på olika sätt har utnyttjats och hjälpt informanterna i deras övergångar. Ett annat resultat som framkom var att tillfälligheter i enlighet med tidigare forskning har haft en inverkan på informanternas karriärer. Ett sista resultat visade på att informanterna tog med sig lärdomar från övergångarna relaterade till självkännedom och strukturella förhållningskrav. Sett ur ett vägledarperspektiv kan det antas att Planned happenstance är en relevant karriärteori som bör användas av studie- och yrkesvägledare för att uppmuntra individen till att utveckla färdigheter och attityder som kan underlätta anpassning i en snabbföränderlig värld och för att skapa ett mer tillfredsställande liv. Att normalisera tillfälligheter till att bli en del av karriärutvecklingen blir en viktig del i studie- och yrkesvägledarens arbete. Titeln på denna studie är inspirerat av ett citat av kemisten Louis Pasteur (1854) som vi finner passande då tanken att vara förberedd för tillfälligheter är just vad som förespråkas av vald karriärteori.