Studiens syfte har varit att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på sitt arbete med funktionsnedsatta ungdomar under gymnasiet samt hur de förbereder dem inför det som kommer efteråt. Teoretiska utgångspunkter för studien har varit careershipteorin samt konstruktivistisk vägledningsteori. Studien har inspirerats av en hermeneutisk ansats och metoden som användes i uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fem studie- och yrkesvägledare. I resultatet framkom att informanterna dagligen anpassade förhållningssättet för att möta eleverna med funktionsnedsättning. Samverkan med såväl myndigheter som föräldrar och mentor/lärare ansågs vara centrala delar i att förbereda eleverna inför övergången. Slutsatser som dragits under uppsatsen är att studie- och yrkesvägledare som arbetar med funktionsnedsatta individer delvis behöver en annan typ av kompetens, exempelvis fördjupad kunskap om hur funktionsnedsättningen påverkar i vägledningssituationen. Men också att hen behöver ha kännedom om hur samhället möjliggör eller begränsar elevens framtida karriär för att kunna fungera som en guide mot framtiden.

Under den senaste tiden har möjligheterna att planera sin framtid i relation till ett framtida yrke blivit allt mer osäker, speciellt för vuxna individer som har haft svårt i gymnasiet eller personer med funktionsnedsättningar. Ett utbildningssystem som kan hjälpa dessa individer med att klara skolan och försätta med sina studier är folkhögskolans mål. Vidare för att hitta folkhögskolans miljö, framför de står en yrkesgrupp som studie-yrkevägsledare som kan hjälpa de. Syftet med denna studie är att inse om hur väl kan de studie-och yrkevägsledare från Halland implementera sitt arbete till folkhögskolans utbildningsform. Resultaten av denna studie är baserad på tolv intervjuer med studie-yrkevägsledare från gymnasier och yrkevägsledningscentrum i Halland. Analysen av materialet visar att studie-och yrkevägsledare förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform. Deras arbete med att erbjuda elever folkhögskolan som ett alternativ, istället för andra utbildningar visar att de förstår vikten med folkhögskola för att minska samhällsklyftor. Det visar sig även att studie-och yrkevägsledare kan implementera sitt arbete eftersom de har kännedom och kunskap om lärande processer som finns inom folkhögskolan. Vilket kan leda till att de kan erbjuda elever möjligheten till rätt utbildning. Resultaten har prövats utifrån tidigare forskning samt de material som har hämtats från folkbildningsrådet.     Nyckelord: Utbildning, Folkhögskola, Studie-och yrkevägsledare, Implementering, Samhällsklyftor   Antal ord: 11 698

Syftet med denna studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever att e-vägledning fungerar i syfte att öka elevernas valkompetens. Studien utgick från frågeställningar kring hur studieoch yrkesvägledare upplever e-vägledning samt vilka utmaningar och möjligheter det finns med evägledning jämfört med traditionell face-to-face vägledning. I studien ingick nio studie- och yrkesvägledare med erfarenhet från e-vägledning och som är yrkesverksamma från grundskola upp till universitet. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, dessa analyserade med en kvalitativ ansats till en tematisk analys. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av CIPteorin. CIP-teorin är relevant för studiens syfte och frågeställningar eftersom den beskriver beslutsprocessen och hur valkompetensen utvecklas under denna process. Resultatet visar att evägledning ses som ett komplement till traditionell face-to-face vägledning, och att e-vägledning används till allt från att dela information till individuella vägledningssamtal. Den stora möjligheten med e-vägledning är den ökade tillgängligheten, vilket innebär att fler kan få tillgång till vägledning. Resultaten visar även på att utmaningen med e-vägledning är tekniken och bristande kompetens inom teknikområdet och inte själva vägledningen, även om det är en viss utmaning att möta den vägledningssökande och läsa av den icke verbala kommunikationen framförallt i de medier som saknar bild eller endast är skriftliga.

Covid-19-pandemin orsakade en stor omställning i samhället där även skolväsendet blevpåverkat av dess följder genom bland annat inställd prao, digitala mässor och öppet hus. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetade med att ge grundskoleelevermöjligheten att genomföra ett välgrundat gymnasieval under pandemin. Studiensfrågeställningar är följande: “Hur arbetar vägledare med studie- och yrkesvägledning föratt ge grundskoleelever möjligheten att genomföra välgrundade gymnasieval?”, “Hurarbetar studie- och yrkesvägledare med yrkesbeskrivningar i vägledning med elever?”samt “Hur har pandemin påverkat vägledarnas arbetssätt?” Studien utgår från en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. I analysenanvänds de teoretiska utgångspunkterna System Theory Frameworks of CareerDevelopment (STF), Cognitive Information Process (CIP) och Careership theory. Resultatet visar att vägledarna arbetar med att öka elevernas självkännedom ochyrkeskunskap genom samtal och övningar, men trots detta upplever de en lägresjälvkännedom hos eleverna som gjort gymnasieval under pandemin jämfört med tidigareår. Vägledarna håller i informationspass och övningar om gymnasieprogram och olikayrkesbeskrivningar för att vidga elevernas perspektiv och utmana eventuellaföreställningar. Trots att dessa informationspass är en viktig del i att hjälpa eleverna attgöra välgrundade gymnasieval så har de blivit färre under pandemin, som ett steg i attminska smittspridningen. Utöver färre pass ersattes praon med andra aktiviteter medkoppling till utbildning och arbetsliv och öppet hus samt gymnasiemässor digitaliserades. Ett nytt tillvägagångssätt som tillkom under pandemin var att digital vägledning blev mertillgängligt.

Sammanfattningsvis har syftet med vårt examensarbete varit att undersöka tidigare deltagare från folkhögskolans Allmän kurs, och deras upplevelser av utbildningsformen. Huruvida deltagandet i Allmän kurs har bidragit till att de fortsatt sin utbildningskarriär, samt vilken inverkan studie- och yrkesvägledning har haft på dem under deras folkhögskolestudier. Vår empiri har samlats in genom ett kvalitativt metodval, där nio informanter deltagit i semistrukturerade intervjuer, vi har fokuserat på att fånga deras personliga upplevelser. De teoriförankringar som nyttjats i undersökningen är the System Theory Framework (Patton & McMahon, 2006) samt the Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997). I dessa teorier återfinns centrala begrepp som habitus, handlingshorisonter, individuella systemet, sociala systemet och miljö- och samhällssystemet.  Undersökningsresultatet visar att de tidigare folkhögskoledeltagarna anser att Allmän kurs har haft en främst positiv inverkan på dem. Att folkhögskolan i viss mån varit behjälplig i övergången till vidare studier, dock yttrade även informanterna förbättringsförslag för att göra övergången smidigare. Det framkom även att studie- och yrkesvägledningen som erbjudits på folkhögskolan inte alltid bidragit till så mycket för informanterna, dock ser samtliga värdet i att en studie- och yrkesvägledare finns som resurs på Allmän kurs.

Huvudmännens ansvar för organisering av prao och den vida vägledning i grundskola har förtydligats i och med att prao gjordes till obligatorium 2018. Syfte med prao och vid vägledning är att ge elever på grundskolan verktyg för att kunna göra väl underbyggda val till ett framtida studie- och yrkesliv. Den här uppsatsen handlar om de utmaningar obligatorisk prao kan innebära då den vida vägledningen enligt flera forskare idag inte fungerar som önskat. I uppsatsen undersöks hur elever uppfattar prao och vilken betydelse de tror det kommer har för deras gymnasieval. Uppsatsen innefattar tre olika perspektiv, ett utifrån personal från Skolverket och det andra ur ett organisatoriskt perspektiv med rektorer och SYV. Dessa två perspektiv har fokus på reglering och kvalitetssäkring av prao. Det tredje perspektivet fokusera på elevernas upplevelse av prao.I uppsatsen används begreppen self-efficacy, outcome expectation, goals ifrån SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (1994) för att förstå hur elever utvecklar valkompetens. För att förstå vikten av karriärlärande använder vi oss av Bill Laws teori och begrepp från New DOTS och används i uppsatsen för att beskriva hur lärande processer går till. Teorin beskriver hur karriärlärande sker i fyra steg, upplevelse, sållning, fokusering och en förståelse för orsak och verkan. Teorin belyser också hur individer idag behöver få mer kunskap om lärprocessen eftersom ett yrkesliv idag kräver att livslångt lärande.Kvalitativ metod har tillämpats i den här studien med enskilda intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Intervjuerna utgår ifrån en intervjuguide som utformats utifrån vilka respondenter som vi intervjuat, elever, studie- och yrkesvägledare, rektor och Skolverket.Resultatet av studien är att prao oavsett kvalitet ses som ett viktigt moment av både elever, rektor, SYV och företrädare för Skolverket. I vår diskussion tar vi upp huruvida prao kan bidra till att utveckla området skola-arbetsliv på grundskolan.

Denna studie är en uppföljning på hur arbetet med vägledningen för kemikaliesmart förskola från Stockholms stad har fungerat. Syftet med detta var att ta reda på hur miljöförvaltningen iStockholms stad kan utöka sitt stöd till stadens förskolor inom detta arbete. Studiens metodinnefattade en enkätundersökning som skickades ut till alla förskolor inom Stockholms stad samttio semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom både kommunala och fristående verksamheter. Studiens resultat visar att Stockholms stads förskolor arbetar i hög utsträckning med åtgärderna i vägledningen vilket således tyder på att vägledningen har varit till hjälp för förskolorna. Studien visade dock även att det finns utmaningar i arbetet med att upprätthållamotivationen för kemikaliesmart förskola som avtagit under pandemiåren. Förskolorna beskriver till stor del liknande svårigheter med att hinna med att utbilda, öka kunskapen kring vilka material som är kemikaliesmarta att köpa in samt att få klarhet i hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan förskolorna, byggentreprenörer och fastighetsägare. Det påvisades däremot signifikant skillnad mellan de kommunala och fristående förskolorna i huruvida de känner till vägledningen, arbetarmed åtgärderna, om de utfört stadens webbutbildning samt vid utförandet av fyra av de 23 åtgärderna. Studien har tydliggjort att kemikaliefrågan är något som måste aktualiseras hela tiden på förskolan och att det är och behöver ses som ett pågående arbete en aldrig blir aldrig klar med.Resultatet från denna studie visar att förskolorna svarat mycket bra på de fysiska utbildningarna ochsammankomsterna som miljöförvaltningen hade innan pandemitiden samt att det spelat stor roll för förskolornas motivation att hålla arbetet i gång. I studien beskrivs även att andra riktlinjer och uppdrag uppifrån har betydelse för hur högt frågan med kemikaliesmart förskola prioriteras.Sammanfattningsvis indikerar studien därmed att en av de viktigaste stödfunktionerna frånmiljöförvaltningen är de fysiska utbildningar och sammankomster som de utfört tidigare ochstudien betonar således vikten av att återuppta detta efter pandemin.

Antalet studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) har ökat de senaste åren. Det innebär att studie- och yrkesvägledare inom universitet och högskolor i allt större utsträckning möter dessa studenter. Syftet med den här studien är att få större förståelse för hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med den individuella vägledningen av studenter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det kan ge fördjupad och betydelsefull kunskap för den fortsatta vägledningen inom högre utbildning. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med studie- och yrkesvägledare på fem olika lärosäten i Sverige. Intervjuerna ger en möjlighet att synliggöra vägledarnas upplevelser, uppfattningar och arbetssätt med studenter som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den insamlade datan har tematiserats med hjälp av tematisk analys, vilket har resulterat i tre huvudteman: identifiering av studenter med npf, det individuella vägledningssamtalet och kompetensutvecklingsbehov. Vi diskuterar vikten av tidig identifiering av studenter med npf, som kan leda till att de får rätt stöd och lyckas bättre med sina studier. Vi diskuterar också karriärteoriernas betydelse för en professionell vägledning. Vi lyfter studie- och yrkesvägledarnas önskemål om att få mer kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i syfte att öka tillgängligheten och att motverka diskriminering. Avslutningsvis diskuteras de regelverk som styr studie- och yrkesvägledarnas arbete. Vidare forskning behövs om studenternas upplevelse av studie- och yrkesvägledning inom högre utbildning och det stöd som erbjuds under studietiden.

Även innan Covid-19 fanns det behov av att digitalt utveckla studie- och yrkesvägledningen för att tillmötesgå digitaliseringens utveckling i samhälle och hos människor generellt. Under pandemin tvingades dock även studie- och yrkesvägledare in i ett helt nytt arbetssätt. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledare uppfattar och arbetar med digital vägledning, med fokus främst på det digitala vägledningssamtalet via skärm. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats med semistrukurerade intervjuer och tematisk anlays. Respondenterna bestod av sju examinerade studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av både traditionella och digitala vägledningssamtal. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledaren upplever både möjligheter och utmaningar i sitt arbete med digitala vägledningssamtal. Ökad tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för både sökande och studie- och yrkesvägledare upplevs som en fördel, medans brist på kroppsspråk och digital kompetens upplevs som begränsande. Studie- och yrkesvägledare ska se det digitala vägledningssamtalet som ett komplement i sitt yrkesutövande med medvetenhet om att alltid anpassa vägledningen efter den sökandes förutsättningar och behov. Framtida forskning efterfrågas där sökandes perspektiv på digitala vägledningssamtal är i fokus.

I den här uppsatsen har vägledning i koppling till kriminalvård undersökts. Syftet med arbetet har varit att granska hur vägledning kan fungera som resurs för att ge före detta kriminella möjlighet att återgå till arbetsmarknaden och undvika återfall till kriminalitet. För att ta reda på det har tre frågeställningar använts: 1) Vilka hämmande faktorer tarrespondenterna hänsyn till när de vägleder före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 2) Hur arbetar vägledare för att vägleda före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 3) Vilka faktorer spelar roll i lyckad vägledning av före detta kriminella? Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i vinjetter som vägledare svarat på. För att analysera det insamlade materialet har Social Cognitive Career Theory av Lent, Hackett och Brown samt Goffmans teori om stigma använts.       I resultatet framkommer det att de intervjuade vägledarna anser att före detta kriminella möter begränsningar både ur individ- och samhällsperspektiv. Utifrån respondenternas bedömningar av vinjetterna visar studien att omgivning, det sociala samspelet samt de sociala sammanhang som olika individer ingår i påverkar hur de uppfattas, och därmed även deras tillträde till arbetsmarknaden. Därtill anses personliga faktorer, såsom inställning, motivation och självkänsla vara väsentliga både för att vägledningen ska kunna bli gynnsam och för att klienterna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.