Den här studien har som syfte att belysa och skapa förståelse för förskollärarnas uppfattning om konflikthantering, hur de förebygger och hanterar de konflikter som sker i barngruppen. Konflikter i barngruppen är något som förskollärarna i verksamheten möter dagligen, och hur dessa hanteras har en stor inverkan på barnens utveckling. Tidigare forskning belyser konflikter som en normal del av livet samt förmågan att kunna hantera konflikter har en stor betydelse. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i en konflikthanterings pyramid som visar på hur ett helhetsarbete med konflikter kan genomföras. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där det genomförts tio semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visar på att det finns en medvetenhet kring konflikthantering, där det framkommer att det finns olika strategier som alla jobbar mot samma mål, att hantera och förebygga en konflikt. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet hos pedagoger i hur de ska förhålla sig till en konflikt och när de bör agera för att ingripa i rätt läge. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

No description available.

I denna studie undersöks sex rektorer i relation till vägledningsarbetet på deras skolor. Syftet med studien har varit att undersöka hur rektorerna förstår vägledning, hur rektorerna översätter vägledning ner i den egna verksamheten samt hur de förhåller sig till ansvaret för vägledningsarbetet. En kvalitativ metod har använts i studien för att möjliggöra förtydliganden och följdfrågor, samt för att få en bild av respondentens värld för att bättre kunna förstå den. Utvärderingar och uppföljningar visar att studie- och yrkesvägledningen i grundskolan är undermålig och behöver utvecklas. Styrdokumenten visar att rektorns roll är viktig för att skapa förutsättningar för vägledningens utförande i grundskolan. Teoridelen innefattar begreppen översättning och ansvar som används för att förstå respondenternas resonemang. Resultatet av studien visar att våra respondenter säger att det är viktigt med vägledning men att det respondenterna berättar om organiseringen av vägledning i sina verksamheter visar en diskrepans. Resultatet visar även att respondenterna förhåller sig till ansvar på olika sätt utifrån de förutsättningar verksamheten har, några respondenter skjuter ifrån sig ansvaret, medan andra respondenter tar ansvar med hjälp av uppföljningar som enkäter och kvalitetsundersökningar.

Välutbildade kvinnor som invandrar till en partner i Sverige kan tyckas inneha goda förutsättningar i form av utbildningskapital och socialt nätverk för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Iakttagelser från författarna i mötet med målgruppen ochtidigare forskning tyder dock på erfarenheter av betydande utmaningar samt brister i professionell stöttning för målgruppen. Syftet är därav ställt till att undersöka kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av etablering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur blev mötet med den svenska arbetsmarknaden utifrån de förutsättningar som informanterna upplevde sig ha? Hur fattade informanterna karriärbeslut under etableringsprocessen? Hur har informanternas behov av stöd yttrat sig under etableringsprocessen? I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har kärleksinvandrat till Sverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teoretiska begrepp från Bourdieus kapitalformer, Humankapitalteorin, the Kaleidoscope Career Model samt begreppet Karriärkompetens. Resultatet visar att trots att informanterna innehar till synes goda förutsättningar stöter de på utmaningar i mötet med den svenska arbetsmarknaden i form av kulturella skillnader, psykisk ohälsa, diskriminering och att deras tidigare utbildningar samt arbetslivserfarenhet inte tillskrivs samma värde i Sverige. Informanterna genomgår karriärväxlingar efter flytten till Sverige och deras karriärbeslut präglas i stora drag av moderskapet, ambitioner och deras brist på svenskt utbildningskapital. De informanter som uttryckligen beskriver ett behov av stöd hade önskat tidig stöttning i processen av någon som förstår deras situation. Dessa behov av stöd har enligt informanterna inte kunnat tillgodoses.Nyckelord:Kärleksinvandrare, Etablering, Vägledning, Kvinnor, Karriär

Denna studie undersöker bråklek utifrån ett genusperspektiv för att belysa vilka föreställningar förskollärare har i förhållande till detta fenomen. Studiens syfte är att undersöka manliga och kvinnliga förskollärares föreställningar kring bråklek i den svenska förskolan. Syftet är även att undersöka om det finns en koppling mellan förskollärares förhållningssätt till bråklek samt deras genus och egna lekerfarenheter. Trots att bråklek främjar barns sociala, fysiska och kognitiva utveckling framgår det i tidigare forskning att bråklek kan misstolkas med aggressivitet och därför tenderar vuxna att reglera och hämma denna typ av lek. I och med detta blir det betydelsefullt i denna studie att beröra förskollärares syn på bråklek för att skapa bredare förståelse och vidga kunskap kring bråklek. Studiens teoretiska referensram består av genusperspektiv och lekteoretiska begrepp som används i analys av empirin. Därefter har studien en kvalitativ ansats som omfattar semistrukturerade intervjuer med fyra manliga respektive fyra kvinnliga förskollärare. Undersökningen visar att förskollärare definierar bråklek som en fysisk och social aktivitet i vilken barn kan lära sig sina gränser. Emellertid upplever förskollärare att bråklek kan lätt gå överstyr och därför uttrycker majoriteten av förskollärarna att bråklek ger upphov till aggressivitet. Studiens resultat visar också att förskollärarna menar att pojkar och flickor både bråkleker olika och väljer olika typer av bråklekar enligt förskollärarna. Däremot resulterar det i studien att det inte är förskollärares genus som spelar en avgörande roll i hur de förhåller sig till bråklek utan hälften av förskollärarna uttrycker att det är deras egna lekerfarenheter och uppväxt. De andra förskollärarna anser att deras förhållningssätt har påverkats av föräldrar och uppfostran samt livserfarenheter och utbildning. Vidare uttrycker förskollärare att de vägleder bråklek på olika sätt.

Studie- och yrkesvägledares arbete mot mål gällande den vida vägledningen skiljer sig åt kommuner och skolor emellan. Tidigare forskning visar på lyckade och mindre lyckade exempel på kvalité gällande den vida vägledningen. Syftet med denna uppsats är därför att få kunskap om hur studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor arbetar mot mål gällande den vida vägledningen. Vi vill besvara följande frågeställning:• Hur erfar studie- och yrkesvägledarna arbetet med mål gällande den vida vägledningen?Metoden som valdes för att besvara frågeställningen var kvalitativ och empirin insamlades genom gruppintervjuer med studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor. För att analysera den insamlade empirin används begreppet mål: officiella mål, operationella mål och informella mål. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar olika utifrån mål. På Skola 1 och Skola 2 finns nästintill obefintlig kunskap om de officiella målen och det finns heller inga operationella mål som initierats av chef på skolan. Detta har resulterat i att studie- och yrkesvägledare på Skola 1 på eget initiativ arbetar mot informella mål och sammanställer en plan för den vida studie- och yrkesvägledningen. På Skola 2 har de ideer om en eventuell plan för nästa termin. På Skola 3 har studie- och yrkesvägledarna kännedom om de officiella målen. De arbetar utifrån dessa tillsammans med sin närmaste chef samt med operationella mål gällande den vida vägledningen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft har påverkat ungdomars gymnasieval samt på vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta denna problematik. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter, fyra elever samt fyra studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori samt Parsons (1909) Trait- and factorteori. De begrepp som huvudsakligen använts är habitus, handlingshorisont, sociala faktorer, brytpunkter, omvärldskunskap, självinsikt och rationella val. Den tidigare forskningen visar att elever själva upplever att de saknar tillräcklig information och kunskap om arbetsmarknaden för att kunna göra välgrundade val samt att vägledningen i sin helhet är bristfällig eftersom den påbörjas sent i elevernas skolgång vilket ökar risken för fel- och omval. Utifrån vårt resultat framkommer det att ungdomar med kännedom om arbetsmarknaden till stor del påverkas av denna aspekt vid valet av gymnasium medan elever som saknar kunskaper om arbetsmarknaden främst utgår från sina intressen och den närmsta omgivningens åsikter. Det framkommer även att vägledning mot arbetsmarknaden är ett för komplext och omfattande arbete för att kunna genomföras av enbart studie- och yrkesvägledare utan förutsätter att även andra samhälleliga aktörer kontinuerligt samverkar med skolorna.

Uppsatsens titel, ”Jag vill ha bil, villa och körkort” är ett citat från en av invandrarkvinnorna i denna studie och är tänkt att skildra invandrarkvinnors önskemål om att få ett bättre liv iSverige. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med invandrarkvinnor från olikabakgrunder och bosättningstid i Sverige. Vi vill undersöka kvinnornas egna upplevelser om vilka hinder och möjligheter de har på den svenska arbetsmarknaden, samt hur vägledning kan hjälpa dem vidare i arbetslivet. I Sverige står vi inför en allvarlig situation där det saknas arbetskraft inom de flesta branscher, främst inom sjukvård och skola. Invandrarkvinnor är den största grupp som står utanför arbetsmarknaden och de behövs för att fylla arbetskraftsbristen som råder i Sverige idag. Resultatet visar att situationen är komplex för kvinnorna och måste förstås både ur ett samhälls- och individperspektiv. Språk- och kulturförståelse är nyckelfaktorer för att kvinnorna ska kunna få ett arbete och de skall även ha rätt kvalifikation och utbildning, lämpliga egenskaper samt erfarenheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden. Utbildningen måste dock ha genomförts i Sverige för att den ska vara användbar för kvinnorna. Andra samhällsfaktorer som också spelar roll för invandrarkvinnors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden är ekonomiska och strukturella svängningar samt diskriminering. Ytterligare faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter är att det anordnas arbetsmarknadsinsatser och ges bred studie- och yrkesvägledning utifrån invandrarkvinnors egna behov.

Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och liknandeprofessioner, vägleder och samverkar samt ser möjligheter och hinder för ungdomar medNPF i deras eftergymnasiala etablering. Tidigare studier visar att individer medfunktionsnedsättningar har svårare att ta sig vidare till utbildning eller arbete. Studierna visaräven att det är viktigt med utbildningsmöjligheter för att de ska få arbete samt känna sigdelaktiga i samhället. Undersökningens frågeställningar är följande:● Hur vägleder studie- och yrkesvägledare och liknande professioner, individer medNPF inför arbete/sysselsättning eller eftergymnasiala studier?● Hur ser studie- och yrkesvägledare och liknande professioner på samverkan mellanyrkesgrupper i vägledningen av individer med NPF inför och i övergången till vidarestudier eller arbete/sysselsättning?● Vilka möjligheter och/eller hinder identifierar de professionella för den här gruppensövergång till vidare studier eller arbete?I undersökningen utgår vi från en kvalitativ metod och i analysen hämtar vi begrepp frånCareership teorin. Huvudresultatet är att de professionella vägleder och samverkar iövergången för att individerna ska se olika möjligheter och överkomma hinder för vidarestudier eller arbete/sysselsättning.

I Sverige är bristen på arbetskraft stor inom bland annat pedagogiskt arbete. Ett sätt att möta denna problematik är att tillvarata nyanlända akademikers kompetens. Många nyanlända som befinner sig i etableringsprocess har såväl erfarenhet som utbildning med sig från sitt hemland. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att underlätta för nyanlända att skapa mening i en ny kontext. Snabbspår är en etableringsinsats, som syftar till att fortare etablera nyanlända akademiker på arbetsmarknaden. Vi vill med den här undersökningen beskriva och analysera ett utbyte mellan studie- och yrkesvägledarutbildningen och Snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare vid Malmö universitet. Vi har intresserat oss för att undersöka vad som påverkat studie- och yrkesvägledarstudenternas agerande och vilken roll det spelat i mötet med deltagarna i Snabbspår. Vår studie bygger på sex kvalitativa intervjuer, varav tre med vägledarstudenter och tre med deltagare i Snabbspår. Empirin har analyserats med stöd av Careershipteorin, Konstruktivistisk vägledning och KASAM-teorin. Utbytet har haft en positiv inverkan på deltagarna vid Snabbspår avseende deras språkutveckling, relationsbyggande och meningsskapande. Vägledarstudenternas olikheter och tidigare erfarenheter visar sig ha haft en betydande inverkan på engagemang och möjlighet att genomföra uppgiften samt att skapa mening i utbytet.