Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

In Sweden there are about 750 000 house holds that have on-site sewage systems (OSS). Approximately 40-60% of these are not approved by todays standards. The OSS releases every year large amounts of nutrients that contribute to eutrophication of the marine environment and emissions also contributes to an increased risk of the spread of infectious agents. Municipalities have a central role to ensure that the OSS’s are living up to both national and regional environmental objectives. Today there are no legal requirements on how municipalities should ensure that the OSS’s complies with current regulations. Each municipality is responsible to adapt their work to the requirements of the Environmental Code. This study examines how ten Swedish municipalities are working with OSS and what the differences are in their approach to this problem. The study presents what is needed for a sustainable upgrade or replacement rate for OSS’s. The study is divided into two parts , the first part summarizes the guidance for municipalities to inspect the OSS and that is available from the govermental agencies and which was considered to be relevant to this study. In the second part , ten Swedish municipalities were interviewed , using so -called semi-structured interviews. The conclusion is that if municipalities are to achieve a sustainable upgrade or replacement rate, more guidance materials on how municipalities should evaluate old facilities are required. More stricter guidelines are also needed to enforce political decisions in order to allocate more resources for the continuing work of OSS but also by setting clearer objectives with which municipalities are enforced to comply.

Syftet med föreliggande avhandling är att fördjupa kunskapen om hur fostran gestaltas i förskolan. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten består av videoobservationer där dagligen återkommande situationer har dokumenterats vid två svenska förskolor. Analyserna tar en utgångspunkt i Foucaults teorier om makt. Förskolan i Sverige har en egen läroplan (Skolverket, 2010) där uppdragen är formulerade. Som uppdragen framställs kan de upplevas svårtolkade och de erbjuder också stort tolkningsutrymme där uppdraget att fostra barn döljs under honnörsord som demokrati, värdegrund, solidaritet, empati, hänsyn och respekt. Utifrån detta otydliga fostransuppdrag blir det av vikt att studera hur fostran gestaltas. I avhandlingen presenteras resultaten av en tematisk analys där pedagogers vägledande yttranden har analyserats. Resultaten synliggör en verksamhet där barn i dagligen återkommande situationerna blir vägledda på olika sätt och där makt, disciplinering och normalisering är ett vanligt inslag. Ur analyserna framkommer en bild av hur det görs försök att förmedla normer om hur individer bör bete sig i ett demokratiskt samhälle samtidigt som vägledningen varierar både mellan kön och mellan olika barn.  Avhandlingens bidrag är att visualisera vägledning i olika situationer vilket möjliggör att analysera både hur den gestaltas och i vilken riktning som barnen blir vägledda. / The aim of the thesis is to deepen understanding of how socialization is performed in preschool. The empirical material upon which the results are based comprises video observations in which everyday situations were documented at two Swedish preschools. The analysis draws from Foucauldian theories of power. Swedish preschools have their own curriculum (National Agency for Education, 2010) in which the tasks of the preschool are formulated. As they are presented, these tasks may be perceived as complex. This offers wide scope for interpretation, where the task of socializing children is veiled under words with positive connotations, such as democracy, solidarity, empathy, consideration and respect. The vague expression of this task of socializating children lends importance to the study of how socialization is performed in the preschool. In this thesis, results of a thematic analysis of the normative utterances of educators are presented. The results uncover activities in everyday situations where children are guided in various ways and in which power, discipline and normalization are common elements. A picture emerges from the analysis of how attempts are made to communicate norms about how people should behave in a democratic society, even as the guidance provided varies both between genders and among individual children. The thesis contributes to deeper understanding of how socialization is performed in preschool by visualizing guidance in various situations, which makes it possible to analyse both how this guidance is delivered and the direction in which the children are guided.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kön görs i sex stycken vägledningssamtal på gymnasiet. Med stöd av några utvalda könsteoretikers forskning analyseras samtalen som utförts av tre stycken olika studie- och yrkesvägledare på tre stycken olika gymnasieskolor. Varje studie- och yrkesvägledare samtalade med en tjej och en kille i årskurs tre och deltagarna valde själva ut vilka elever som spelades in på band. Resultatet pekar på att studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt delvis skiljer sig åt beroende på elevens kön. Genom att undersöka samtalsinnehållet och jämföra detta med normativa föreställningar om kön så ges olika exempel på hur kön görs i samtalen. Resultatet stämmer väl överens med antagandet att kön görs men på olika sätt. Könskonstruktioner i vägledningssamtal är dock ett tämligen outforskat område och denna studies begränsade omfattning gör det heller inte möjligt att dra några generella slutsatser. Uppsatsen syftar också till att medvetandegöra vad som sker i samtalen och problematisera kön som betydelsefull faktor i vägledningsprocessen.</p><p>The purpose of this study was to investigate how gender is done in guidance counselling sessions in upper secondary school. Six such conversations were carried out and tape-recorded by three guidance counsellors at three different upper secondary schools. Our analysis of these conversations are in line with a number of cited gender theorists. Each guidance counsellor conversed with one female and one male third-grade student selected by the participating counsellors. The study indicates that the guidance counsellors to some extent relate differently with the male and female students respectively. By examining the contents of the conversations, and comparing them with normative ideas of gender, the study provides examples of how gender is done in this context. The results are well in keeping with the assumption that gender is done, but variously so. However, the construction of gender in guidance counselling conversations is an unexplored field, and the limited scale of the current study precludes any general conclusions. Another aim of the study is to heighten the awareness of what happens in the conversations, problematizing gender as a factor in the guidance process.</p>

<p>Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete. Fem av sju intervjuade har saknat vägledning vid något tillfälle, andra faktorer som efterfrågas är personliga möten med ett professionellt bemötande samt relevant innehåll i vägledningen.</p><p>The purpose of this studie is to research the mobility in the labour market in an individual perspective, and to see how guidance can support the individual. The questions treated in this studie includes seven individuals' experiences of work, counselling and education. On the basis of these factors, we treat theories around mobility and matching to the labour market. We have implemented a literature study combined with an empirical survey with seven qualitative interviews. The conclusions we draw is that counselling can influence individuals' mobility on the labour market and that counselling can contribute so that individuals are matched to education and work. Five out of seven interviewed has lacked counselling at some occasion, other factors requested is personal meetings with a professional treatment and relevant contents in the counselling.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kön görs i sex stycken vägledningssamtal på gymnasiet. Med stöd av några utvalda könsteoretikers forskning analyseras samtalen som utförts av tre stycken olika studie- och yrkesvägledare på tre stycken olika gymnasieskolor. Varje studie- och yrkesvägledare samtalade med en tjej och en kille i årskurs tre och deltagarna valde själva ut vilka elever som spelades in på band. Resultatet pekar på att studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt delvis skiljer sig åt beroende på elevens kön. Genom att undersöka samtalsinnehållet och jämföra detta med normativa föreställningar om kön så ges olika exempel på hur kön görs i samtalen. Resultatet stämmer väl överens med antagandet att kön görs men på olika sätt. Könskonstruktioner i vägledningssamtal är dock ett tämligen outforskat område och denna studies begränsade omfattning gör det heller inte möjligt att dra några generella slutsatser. Uppsatsen syftar också till att medvetandegöra vad som sker i samtalen och problematisera kön som betydelsefull faktor i vägledningsprocessen. The purpose of this study was to investigate how gender is done in guidance counselling sessions in upper secondary school. Six such conversations were carried out and tape-recorded by three guidance counsellors at three different upper secondary schools. Our analysis of these conversations are in line with a number of cited gender theorists. Each guidance counsellor conversed with one female and one male third-grade student selected by the participating counsellors. The study indicates that the guidance counsellors to some extent relate differently with the male and female students respectively. By examining the contents of the conversations, and comparing them with normative ideas of gender, the study provides examples of how gender is done in this context. The results are well in keeping with the assumption that gender is done, but variously so. However, the construction of gender in guidance counselling conversations is an unexplored field, and the limited scale of the current study precludes any general conclusions. Another aim of the study is to heighten the awareness of what happens in the conversations, problematizing gender as a factor in the guidance process.

Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete. Fem av sju intervjuade har saknat vägledning vid något tillfälle, andra faktorer som efterfrågas är personliga möten med ett professionellt bemötande samt relevant innehåll i vägledningen. The purpose of this studie is to research the mobility in the labour market in an individual perspective, and to see how guidance can support the individual. The questions treated in this studie includes seven individuals' experiences of work, counselling and education. On the basis of these factors, we treat theories around mobility and matching to the labour market. We have implemented a literature study combined with an empirical survey with seven qualitative interviews. The conclusions we draw is that counselling can influence individuals' mobility on the labour market and that counselling can contribute so that individuals are matched to education and work. Five out of seven interviewed has lacked counselling at some occasion, other factors requested is personal meetings with a professional treatment and relevant contents in the counselling.

Undersökningen visar vilken form av studie- och yrkesvägledning elever i år 8, i två kommuner, tagit del av. Den visar även vilken information de önskar få och vilka förväntningar de har på vägledningen inför det stundande gymnasievalet. Metoden som använts är en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och utrymme för elevens egen åsikt. Undersökningen visar att eleverna tagit del av studie- och yrkesorientering genom åren i grundskolan. Den visar även att de vill få en personligt utformad vägledning med en vägledare de känner förtroende för. För att få studie- och yrkesvägledningen att fungera på bästa sätt för eleverna inom skolan, krävs att modeller utformas gemensamt av studie- och yrkesvägledaren, rektor och övrig personal, så att eleverna upplever att informationen de får inte är allmängiltig utan svarar mot deras enskilda behov.

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bildar tillsammans ett servicekontor. Kontoren finns utplacerade i hela landet. Tanken är att du som medborgare ska kunna få hjälp med allt som rör de olika myndighetera. Syftet med min forskning var att utveckla ett vägledningförslag till servicekontoret i Eskilstuna, detta för att underlätta för besökarna att hitta till rätt myndighet och öka flödet inne på servicekontoret. Undersökningar har gått till genom observationer, intervjuer och enkäter, detta för att förstå hur besökarna orienterar sig på servicekontoret. Mina reslutat visar att besökarna inte uppmärksammar de skyltar som finns idag. Enligt mig är det på grund av skyltarnas brist på god informaionsdesign och placering. Jag har med hjälp av teori och den insamlade empirin tagit fram vägledningsskyltar som med hjälp av färg och form vägleder besökaren på servicekontoret. Myndigheternas logotyper och märken har arbetats in i skyltarna.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott från gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet. Resultatet visar att alla de förbättringsförslag som förs fram återfinns på verksamhetsnivå. Informanterna önskar tydliga dokumenterade arbetssätt, ökat samarbete genom att integrera vägledning i hela skolan samt mer tid för studie- och yrkesvägledning för att utveckla det förebyggande arbetet. Slutsatserna är att om gymnasieskolan ska kunna minska studieavbrotten så behöver de arbeta mer proaktivt än reaktivt. För att undvika det reaktiva arbetet behöver skolorna kartlägga anledningar för att kunna utarbeta en plan för arbetet, utvärdera och revidera planen kontinuerligt. Dessutom behöver skolorna utveckla samarbetet med grundskolan och det omgivande samhället. Med andra ord bygga upp en fungerande verksamhet där skolan främst fokuserar på vad de kan göra för individen och inte hur individen bör anpassa sig till skolan.