Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning av nyanlända i vuxenutbildning. Studien har följt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med intervju som metod. Intervjun genomfördes med fem verksamma studie-och yrkesvägledare som arbetar i närkontakt med nyanlända. Bland studiens viktigaste resultat är att samverkan, både internt inom verksamheten och med externa aktörer, är en central del av vägledningen med nyanlända. Ett annat centralt resultat är att vägledning för målgruppen kretsar kring information. Det framkommer även av studien att det finns ett antal trösklar som begränsar vägledningen i arbetet med nyanlända elever. Bland de vanligaste hindren är bristande kunskap om samhället hos nyanlända, resursbrist hos vägledarna och byråkratiska hinder.

Syfte och frågeställning Syftet med vår undersökning är att ta reda på om Lotsmottagningens insats vid GIH i Stockholm är av betydelse vid en beteendeförändring för att bli mer fysiskt aktiv. Vår hypotes är att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg för att man på sikt ska kunna nå samt bibehålla en beteendeförändring (SBU, 2014). Vår frågeställning är: Hur upplever personer med förskrivet FaR Friskvårdslotsmottagningens insats vid beteendeförändring?   Metod Vårt tillvägagångssätt för studien är kvalitativ metod genom intervjuer då vi vill nå en djupare förståelse hos individer som fått vägledning av Friskvårdslotsmottagningen i och med förskrivning av FaR. Sju deltagare medverkade i studien där medelåldern var 58 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys vilket blev grunden för vårt resultat.   Resultat De olika kategorierna som framkom under analysen var Upplägg, Stöd, Upplevelser av samtalen, Lotsens bemötande och Lärdomar. Generellt var deltagarna nöjda med Friskvårdslotsmottagningens upplägg och det bemötande de fått av respektive lotsar och skulle rekommendera detta till andra. Samtliga deltagare uttryckte ett behov av stöd och uppföljning. Flera deltagare uttryckte önskemål om längre uppföljning, upp till ett år, samt träning med lotsen. Vissa önskade att uppföljningssamtalen hölls på plats istället för via telefon.    Slutsats Slutsatser som kan dras från resultaten i denna studie är framförallt det tydliga behovet av ett individanpassat stöd vid en beteendeförändring gällande fysisk aktivitet. Det kan gälla   uppföljning, att hitta en rimlig träningsnivå och någon att ventilera med. Sammanfattningsvis styrker våra resultat tidigare forskning om att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg vid en beteendeförändring.

Vaccinationer räddar liv och främjar barns hälsa trots familjer som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Även om vaccinationstäckningen i Sverige är hög, riskerar nivån att sjunka. Det förekommer fortfarande livshotande sjukdomar världen över som kan spridas mellan landsgränserna. För att bibehålla vaccinationstäckningen, spelar distriktssköterskan en viktig roll. Syftet var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet i det vårdande mötet med vaccinationstveksamma familjer. Metod. Kvalitativ intervjustudie som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet av den induktiva analysen kunde förstås utifrån två huvudkategorier med vardera två underkategorier; Betydelsen av en God relation med underkategorierna Barnets bästa och Att bygga förtroende. Den andra huvudkategorin Utmaningar och möjligheter i att vägleda resulterade i två underkategorier Omvärldens betydelse och orsaker till tveksamheter och Att bemöta tveksamheter. Resultat. Betydelsefullt var att skapa en god relation genom att bygga ett förtroende med familjen med barnets bästa i fokus. Ett förtroende byggs genom att distriktssköterskorna var lyhörda för familjens tankar och känslor. Genom att bjuda in, att avsätta tid till att aktivt lyssna och bekräfta familjen med öppna frågor samt vara nyfiket intresserad kunde förtroende främjas. Att vägleda och bemöta familjens tveksamheter var både utmanade och sågs som en möjlighet. Med hjälp av olika samtalsmetoder gavs familjen möjligheter att fatta beslut om vaccinationer och vad som bäst passar in i deras livsvärld. Slutsats. Som en del i folkhälsan kan distriktssköterskan i barnhälsovårdens folkhälsoarbete bidra till en förbättrad global hälsa och hållbar utveckling genom att uppnå Barnhälsovårdens vaccinationsmål.

The purpose of the study is to investigate how the library's activities for digital assistance support older participants in learning to use digital technology. The libraries role in counteracting digital exclusion is investigated. To investigate this, both the participants and the staff who lead the activities were interviewed. Ten interviews of the users and four interviews of the staff were conducted. The results show that the participants have two main purposes of attending the activity: learning more about digital technology and socializing. More funding would be needed to further develop the activities. Practical exercises is positive for the participants learning. The knowledge of digtal technology vary between participants, and it would be beneficial if there were different levels of difficulties on the activities. In order for the staff to provide optimal guidance, their knowledge about different operating systems should improve. In addition, it may be an advantage if the participants receive information about smart technology, which can solve a common problem. Libraries play an important role in reducing the digital gaps. If the activites that strive to reduce the digital divide ended, it would enlarge the digital divide. The libraries are the top organisation that strive to counter digital divide.

Denna studie behandlar hur samhällskunskapslärare i sex svenska grundskolor bedriver sin undervisning med koppling till vägledning. Studiens syfte var att studera hur lärarna jobbar med vägledning som hela skolans ansvar. Samtliga av de aktuella skolorna har i sina riktlinjer tydliga mål med att vägledning skall inkludera all personal. Vi ville undersöka lärarnas personliga upplevelser av detta och eventuellt vilka verktyg dem använder för att lyckas med sitt uppdrag. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter varav samtliga var utbildade samhällskunskapslärare. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och Theory of action. Resultatet visade på att enbart en del av de tillfrågade bedrev undervisningen enligt framtagna riktlinjer. Samtidigt var det bara några av dem som arbetade utifrån en strukturerad och genomtänkt plan i sina respektive skolor där en kontinuerlig kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare fanns. Resterande informanter bedrev visserligen en medveten undervisning med inslag av bred vägledning. Men dessa moment förekom istället mer spontant utan någon större planering.

Det finns en enorm okunskap om högkänslighet för de verksamma studie- ochyrkesvägledare inom skolan. Forskningen om högkänslighet är bristfällig och det somframgår är omdebatterat. Den forskning vi fann säger att högkänslighet är ettpersonlighetsdrag som finns hos ungefär en femtedel av världens befolkning. Dagenssnabba samhälle är inte anpassat för högkänsliga personer – vilket kan vara en nackdel för högkänsliga elever inom skolans värld. Syftet med vår studie var att undersöka vilkenkunskapsbas studie- och yrkesvägledare har om högkänslighet och hur de stödjerhögkänsliga elever i deras studie- och yrkesval. De fyra frågeställningar som undersöktesberörde områdena: kunskap och bemötande, metoder och verktyg, skolmiljön och övrigpersonal på skolan samt hur högkänsliga elever gynnas och begränsas vid studie- ochyrkesval ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. De teoretiska begreppen som användes vid analys av resultatet var the theraputic system utifrån the system theory framework (STF), Jürgen Habermas kommunikativt handlande och self-efficacy utifrån social cognitive theory (SCT). Kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades i form av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att det inte finns tillräckligt med kunskap om högkänslighet för att kunna vägleda högkänsliga elever. Vidare finns det önskemål att förkovra sig mer om ämnet för att vidareutveckla verktyg och metoder, vilket kan underlätta för de högkänsliga eleverna. Det skulle kunna bidra till en bättre skolmiljö och normalisering för högkänsliga elever enligt studie- och yrkesvägledarna. I längden kan detta bidra till en ökad medvetenhet om högkänslighet både för eleverna som för studie- och yrkesvägledarna, i förhållande till hur skolan kan förbereda dem för deras kommande studie- och yrkesval.

Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i tre frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Skiljer sig vägledningsstödet till högpresterande flickor och pojkar? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.

Social snedrekrytering till högskolan är ett sedan länge känt fenomen som innebär attmänniskor med föräldrar utan akademisk bakgrund söker sig till högre utbildning i mycketlägre utsträckning än de människor som har föräldrar med akademisk bakgrund. Eftersomdet redan finns bred forskning inom social snedrekrytering som fenomen, så valde vi attstudera vad som de facto görs, och kan göras inom ramen för studie-och yrkesvägledningen för att begränsa förekomsten av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie-och yrkesvägledares roll ser ut i arbetet mot social snedrekrytering till högre studier, och att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns för att motverka problemet. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där sju stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan intervjuades. Deras svar analyserades genom de teoretiska begreppen Habitus, kapital, handlingshorisont, och self- efficacy, samt jämfördes och analyserades mot tidigare forskning på ämnet,internationell såväl som nationell. Resultatet av vår studie visar att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet känner till fenomenet social snedrekrytering och samtliga har någon form av strategi för att minska den sociala bakgrundens betydelse vid karriärvalssituationer. Utifrån deras berättelser kunde vi lokalisera ett antal mönster som var genomgående för alla informanter vid deras arbete för att motverka social snedrekryering. Dessa mönster tematiseras genom tre olika teman: tidig vägledning, få eleven att tro på sig själv och vidgad handlingshorisont. Vår förhoppning är att studien kan komma andra till dels som ämnar att studera motverkandet av social snedrekrytering.

Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning.

Denna studie är en undersökning av vad studenterna på universitetet får ut av vägledningen samt vilka önskemål de har om vägledning. Studien önskar bidra till ökad kunskap om studenters nytta av och syn på vägledning på universitetet då den tidigare forskningen identifierat att få kvalitativa studier utförts på området samt att studenternas utvärdering av vägledningen sällan efterfrågas av forskarna. Kvalitativ metod med en strukturerad intervjuguide har använts i studien. Intervjuer med sex informanter ligger till grund för det empiriska materialet. Materialet har analyserats med hjälp av begrep och modeller ur Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar att informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna. Informanternas självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.