Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom – det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena. För att få deras perspektiv träffade jag fem personer från olika företag för intervjuer, och det kom fram att de flesta av dessa företag också var relativt positiva till Af. Även här såg jag dock bristande kunskaper om Arbetsförmedlingens verksamhet. Olika åsikter om anledningen till kritiken kom fram, men i stort sett handlar det om bemötandet, resursproblem och massmedias påverkan samt klass och felaktiga förväntningar.Som analysinstrument till dessa totalt tio intervjuer använder jag mig av flera olika teorier: medias påverkan, social psykologi, okunskap och vägledningsteorier. Jag menar att dessa förklarar den bredd resultatet från intervjuerna gav.

SammanfattningDetta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som läsare en ökad förståelse för vad sompåverkar vägledares val av arbetsmetoder i mötet med de vägledningssökande samt ge endjupare insikt i hur vägledarna reflekterar kring dessa val. Det är vägledarnas egna perspektivoch uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som är i fokus för studien.Arbetet har genomförts vid Vägledningscentrum i Göteborg hösten 2009.Vägledningscentrum i Göteborg är en plattformsorganisation där de anställda vägledarna harsin utgångspunkt. Samtliga av de anställda vägledarna har en studie- ochyrkesvägledarutbildning, med undantag av några som har en annan utbildningsbakgrund ikombination med yrkeserfarenhet, men där kompetensen bedöms likvärdig av organisationen.Med avsikt att söka svar på våra frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförtsmed sju vägledare, samt en person från ledningen av Vägledningscentrum.De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet är av betydelse för att analysera det ämnevi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevantlitteratur, med syfte att försöka besvara våra två frågeställningar.Vägledarna som intervjuats påverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötetmed den vägledningssökande. Resonemanget vid svar på flertalet intervjufrågor har vartrelativt lika vägledarna emellan, medan åsikterna gått mer isär på andra punkter. Attorganisationen, Vägledningscentrum, påverkar framkommer tydligt, så som i form avarbetsplanen som vägledarna arbetar utifrån och den fortbildning som de anställda får ta delav. Det arbetslag vägledarna tillhör på Vägledningscentrum samt de övriga kollegor de omgesav påverkar och då främst genom att man inspireras och tar hjälp av varandra. Under samtligaav intervjuerna nämns begreppet tid och hur denna begränsar arbetet och att detta blir enpåverkansfaktor och en ram för hur vägledarna får planera och prioritera sitt arbete.När vägledarna reflekterar över vad som påverkar dem vid valet av arbetsmetod i mötetmed den vägledningssökande uppkommer en rad faktorer, men gemensamt för samtliga avvägledarnas resonemang är att de genomsyras av att det viktigaste är den vägledningssökandei sig. Att mötet är det viktiga och att kunna vara behjälplig för en annan individ.

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun ser på det pedagogiska samarbetet med vägledning samt vilka insatser som kan främja ett likvärdigt arbetssätt. För att få svar på ovanstående har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan, var och en av dessa gentemot respektive skolas rektor.Bakgrunden till studiens uppkomst ses genom granskningar av den svenska grundskolans studie- och yrkesvägledning, vilka redovisar ett undermåligt pedagogiskt samarbete, ett arbete där också likvärdigheten är i fara.Med hjälp av handlingsteorin har vi analyserat insamlad empiri. Detta genom begreppen automatiserade och medvetna handlingar, via dimensionerna gripa tag i och omvandla, samt genom begreppen konkret upplevelse, reflekterande observation, abstrakt tänkande och aktivt experimenterande.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser det pedagogiska samarbetet som otillfredsställande. Att detta ses beroende av såväl pedagogers som lednings inställning till detsamma, samt att arbetet också kan se olika ut från skola till skola, något som därmed påverkar dess likvärdighet. / The purpose of the study is to investigate how guidance counsellors in a Swedish municipally looks at the educational cooperation with guidance as well as the actions that can promote an equivalent way of working. To get answers to the above, we conducted thorough interviews with five guidance counsellors who work at primary schools, each of them against their respective schools principal.The background to the investigation is seen by examining the Swedish comprehensive school guidance and counseling, which reports an invalid and non equal educational cooperation.To analyze the collected data we have chosen the Action Theory. This is done using understood automatic and conscious actions, through taking a hold of and changing, as well as actual experiences, reflective observations, abstract thinking and active experimentation. The result shows that the guidance counsellors see the educational cooperation as substandard. That this is seen dependent in both educators as managerial approach, and that this work also may differ from school to school, which thus affects its equivalence.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ”stannare” på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring.Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet analyseras genom en innehållsanalys som bygger på empiri, humanistisk teori, karriärteorier och tidigare forskning. Analysen visar att de flesta intervjupersonerna har behov som kan relateras till studie- och yrkesvägledning. Det kan vara vägledning i att se på styrkor och svagheter, få information, råd och praktisk hjälp. Intervjupersonerna har dåliga kunskaper om var de kan vända sig för att få vägledning och menar också att det behövs bättre marknadsföring av verksamheten, vilket är huvudresultatet i vårt arbete. Anledningar till att de stannat i 15 år eller längre är bland annat på grund av trygghet, familj, avsaknad av mod och vägledning, men också att de trivs och utvecklas på sin arbetsplats.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten. Vi vill jämföra en studie- och yrkesvägledares kompetens och kunskap med de medverkande organisationernas behov vid arbete med personalens kompetensutveckling. Examensarbetet syftar även till att uppmärksamma Studie- och yrkesvägledareutbildningen på vilka kunskaper som efterfrågas bland de medverkande organisationerna. Vidare syftar studien till att påvisa för studenter på Studie- och yrkesvägledareutbildningen hur arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet kan se ut. I studien har vi använt en kvalitativ intervjumodell där nio organisationer, utanför utbildningsväsendet, har medverkat. Vi har analyserat resultatet utifrån två idealtyper som påminner om teorierna Scientific Management och Human Relation. Ytterliggare teoretiker som bland annat behandlas är Peter Senge som poängterar vikten av positiv feedback, Gerard Egan och Gunnel Lind som tar upp samtalsmodeller. Vi har sett i undersökningen att en studie- och yrkesvägledare besitter liknande kunskaper som organisationer, utanför utbildningsväsendet, har behov av. Kunskaper och metoder som liknar de som lärs ut på Studie- och yrkesvägledareutbildningen är bland annat samtalsmetodik, pedagogik, gruppdynamik, omvärldskunskap och förmågan att se helheten av individen i samhället. Bristerna som informanterna har påtalat är framför allt kunskap om arbetsrätt, marknadsföring och ekonomi.

Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vägledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta är att vi planerar att starta ett eget företag inom vägledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affärsidé kring hur vårt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvägledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vägledningen. Verksamheterna har inte någon möjlighet att individanpassa vägledningen på ett sådant sätt att vi kallar det optimalt, de väljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehåll för de sökande dessutom känner de sökande ibland att de inte satt igång någon process överhuvudtaget när de gått därifrån. Utifrån detta arbete har vi insett att det krävs en hel del för att kunna erbjuda den optimala vägledningen. Det allra viktigaste, och kanske svåraste, som vi kommit fram till är att vägledningen alltid måste individanpassas. Det som är optimal vägledning för en sökande är inte den optimala för en annan. För att kunna individanpassa samtalen har vi kommit fram till att det krävs flexibilitet, resurser m.m. Detta för att kunna skapa ett forum där det finns möjlighet att anpassa miljön, samtalsklimatet och vägledningsprocessen till varje individ. Vi vill dock tillägga att det viktigaste av allt är att den optimala vägledningen ska utgå ifrån att den sökande känner sig nöjd och fått den hjälp som han eller hon var ute efter.

I vårt examensarbete har vi försökt att belysa niondeklassares behov av studie- och yrkesvägledare samt vägledning på skolan. Syftet med uppsatsen är att både försöka se elevernas behov av vägledare i dagsläget, men även att beröra framtidens vägledning. I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har genomfört enkäter och intervjuer med niondeklassare på fyra skolor i Sydvästra Skåne. Våra resultat har vi knutit till olika teoretiska referensramar såsom bland annat Gerard Egans och Gunnel Lindhs samtalsmodeller. För att valsituationen skall leda till kloka och väl genomtänkta beslut så behövs vägledare som hjälp för att öka elevens självkännedom. Vägledaren gör detta i form av en process. Processen handlar om att man som vägledare lyfter fram, speglar tankar och bygger på elevens positiva sidor. Det handlar om att få eleven att lära känna sig själv bättre för att kunna göra självständiga val. Resultaten och vår analys indikerar att eleverna tycker att vägledaren ska finnas på skolan och gärna i större utsträckning än vad som är fallet i nuläget.

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuundersökningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan yrkena och att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete.

Studie- och yrkesvägledaren står inför ett dilemma när det kommer till att vägleda elever på ett sådant sätt att deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön, samtidigt som de enligt Sveriges vägledarförenings (2007) etiska riktlinjer skall förhålla sig till neutralitet och objektivitet. Hur förstår vägledare den könsuppdelade arbetsmarknaden och hur ser de egentligen på sitt ansvar att vägleda utifrån ett genusperspektiv? På vilket sätt upplever vägledarna att genus kommer till uttryck i vägledningssamtal och hur agerar de för att inte reproducera kön? Detta är en kvalitativ studie i form av intervjuer med sju examinerade studie- och yrkesvägledare runt om i Skåne som tar sin utgångspunkt i Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Studien visar på att studie- och yrkesvägledare har förståelse för att den könsuppdelade arbetsmarknaden medför konsekvenser men att vägledarna i stor utsträckning finner det obekvämt att vägleda utifrån ett genusperspektiv. Ett tydligt mönster vi ser är att vägledare skjuter ifrån sig ansvaret att elevers val inte ska begränsas utefter deras kön, och säger att det är för sent att ta tag i problemet.

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan.Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005.Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle.Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter. Det är också många som tycker att de har fått bättre självförtroende, nya vänner och personlig utveckling tack vare utbildningen. Flera menar att deras situation har förändrats. Nästan hälften har fått arbete inom restaurangbranschen efter utbildningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att utbildningen har haft någon betydelse för samtliga deltagare oavsett om den har lett fram till ett arbete eller inte. Nästan samtliga deltagare i enkätundersökningen tycker att yrkesutbildningarna är mycket viktiga, bland annat för att de utgör en möjlighet för vuxna att byta yrke. Yrkesutbildningarna har också betydelse för samhället lokalt och regionalt i Nässjö, de är till exempel viktiga för sysselsättningen och för att förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft. Alla parter som medverkat i den här undersökningen är överens om att yrkesutbildningarna är viktiga. Vägledningen skattas högt av några av deltagarna i enkätundersökningen medan andra menar att den har begränsad betydelse. Bara en dryg tredjedel har uppgett att de har diskuterat sitt utbildningsval med en studie-och yrkesvägledare.