Under våren 2020 konstaterades att coronaviruset Covid-19 är en pandemi. Detta medförde restriktioner inom skolvärlden som innebar en påtvingad förändring att bland annat studie- och yrkesvägledningen nu skulle ske digitalt. Med frågeställningarna ”Hur ser utvecklingen av den snäva och vida digitala vägledningen ut för studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan”, ”Vilka för- och/eller nackdelar ser studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan med digital vägledning?” samt ”Vilka önskemål finns hos studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan kring eventuell kompetensutveckling när det gäller digital vägledning?” är vår förhoppning att vi ska uppnå studiens syfte. Syftet är att undersöka huruvida verksamma studie- och yrkesvägledare på kommunala gymnasieskolor i sju kommuner i norra Sverige anser sig besitta de kompetenser som behövs för att anpassa sig till ett eventuellt nytt arbetssätt med digital vägledning, samt om och i så fall hur detta har utvecklats i samband med Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data. Vi har analyserat resultatet med hjälp av karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT), och dess begrepp upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Av denna studie framgår att den snäva vägledningen fungerar relativt väl digitalt, medan den vida vägledningen upplevs som en utmaning. I resultaten lyfts fördelar med digital vägledning som effektivitet och tillgänglighet samt nackdelar som brist på personlig kontakt. Det framgår även att videosamtal föredras framför telefonsamtal bland de studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, samt att efterfrågan på kompetensutveckling uppfattas som minimal. Framledes kan informanterna se att en kombination av traditionell och digital vägledning är att föredra, även när det blir möjligt att genomföra mer vägledning på plats. / In the spring of 2020, it was declared that the coronavirus Covid-19 is a pandemic. This led to restrictions in the school generally that meant a forced change that, among other things, career guidance would now take place digitally. With the questions ”What is the development of the narrow and wide digital guidance for career counsellors in upper secondary school?”, ”What advantages and/or disadvantages do career counsellors in upper secondary school see with digital guidance?” and ”What are the wishes of career counsellors in upper secondary school regarding possible competence development in digital guidance?” our hope is that we will achieve the purpose of the study. The aim is to investigate whether active career counsellors at municipal upper secondary schools in seven municipalities in northern Sweden consider themselves to possess the skills needed to adapt to a possible new way of working with digital guidance, and if so how this has developed in connection with Covid-19. A qualitative research method with semi- structured interviews was used for data collection. We have analyzed the results using Social Cognitive Career Theory (SCCT), and its concept of self efficacy, outcome expectations and personal goals. This study shows that the narrow guidance works relatively well digitally, while the wide guidance is perceived as a challenge. Our results highlights benefits of digital guidance such as efficiency and accessibility as well as disadvantages such as lack of personal contact. Other results indicates, among other things, that video calls are preferred to telephone calls by the career counsellors when it comes to career guidance, and that the demand for competence development is perceived as minimal. In the future, the informants can see that a combination of traditional and digital guidance is preferable, even when it becomes possible to implement more face-to- face guidance.

Reading and analysing different types of texts is a way for teachers to deal with the content of the school's values and mission. The aim of the study is to examine power relations between adults and children from the aspects of adult presence, adult guidance, and children's response, and whether the books follow the discourse of their time as regards power relations between adults and children. By making teachers aware of power relations in children's literature, we hope to be able to conduct a discussion with pupils about whether or not the power relationship complies with the school's values and mission. In the study four children's books are analysed: Bill i klämman, Emil i Lönneberga, Harry Potter och De Vises Sten and Guldmysteriet.The methods of critical discourse analysis and text analysis were used to analyse power relations between the characters in the books. The analysis shows that the two older books do not reflect power relations in keeping with their own historical time, whereas the two modern books do reflect their time. The analysis also shows that power relations between adults and children cannot be generalized, and that it is not always desirable for power relations in children's literature to decpit reality.

Allt fler beslut tas i samband med skärmar, bland annat på grund av den ständigt växande e-handeln. När människor tar beslut påverkas de av hur valmiljön är utformad samt av heuristikeroch fördomar, vilka är mentala genvägar. Människor influeras av heuristiker och fördomar dådet ofta är svårt för dem att ta beslut som grundas på all information som presenteras. Knuffarär ett sätt att vägleda människor till att göra specifika val utan att sätta begränsningar för derasfrihet och har företrädesvis använts i icke-digitala kontexter, men har nu även introduceratsinom informatik. För att knuffar ska kunna utvecklas och användas digitalt är det dock viktigtmed kunskap om hur människor gör val samt om den påverkan knuffar har. Även tidigareforskning om digitala knuffar efterfrågar studier om hur digitala knuffar kan designas och omderas påverkan på människors val online. Då knuffar är ett relativt nytt begrepp inom informatik, och att fler studier om ämnetefterfrågas, undersöker denna studie hur digitala knuffar kan designas för att vägledamänniskor till hållbara val på nätet. Studien utfördes med en designorienterad forskningsansatsdär digitala knuffar designades utifrån fyra olika heuristiker och fördomar. Knuffarnaapplicerades sedan på en e-handelssida och testades med hjälp av en prototyp. Processen fördesign och utvärdering av de digitala knuffarna itererades fyra eller fem gånger för attexplorativt testa olika sätt att designa knuffarna på relaterat till forskningsfrågan. Studien bidrarmed ett antal förslag för hur digitala knuffar kan designas utifrån heuristiker och fördomar medfokus på vägledning och hållbarhet. / Decisions are increasingly made in connection with screens, amongst other things due to thecontinuous growth of e-commerce. When people make decisions they are influenced by thechoice environment as well as heuristics and biases, which are mental shortcuts. People areinfluenced by heuristics and biases as it is often difficult for them to make decisions based onall of the information presented. Nudges are a way to guide people to make specific choiceswithout limiting their freedom and have primarily been used in non-digital contexts, but havenow also been introduced in informatics. However, in order for nudges to be able to bedeveloped and used digitally it is important to have knowledge about how people make choicesand the effect nudges have. Previous research on digital nudges also asks for studies on howdigital nudges can be designed and their impact on people's choices online.As nudging is a relatively new term in informatics, as well as research regarding the topic isinquired, this study investigate how digital nudges can be designed to guide people tosustainable choices online. The study was conducted with a design research approach wheredigital nudges were designed based on four different heuristics and biases. The nudges wereapplied on an e-commerce website and tested by means of a prototype. The process fordesigning and evaluating the digital nudges was iterated four or five times to in an exploratoryway test different ways to design the nudges in relation to the research question. The studycontribute with a number of suggestions on how digital nudges can be designed based onheuristics and biases, with guidance and sustainability as focal points.

El-Nasr och Moura (2015) beskriver olika tekniker för hur TV-spel kan vägleda spelaren. Tekniken samlingsbara föremål som indikerar väg beskrivs som objekt som implementeras på ett sådant sätt att de leder spelaren till en belöning eller ett mål. Problemområdet för det aktuella arbetet fokuseras i följande frågeställning: Hur påverkar en spelares grad av spelvana dess inställning till olika grader av vägledning – av sorten samlingsbara föremål som visar väg – i TV-spel? För att få svar på denna fråga utvecklas en artefakt, bestående av 3 banor skapade i Super Mario Maker (2015). Banorna innehåller olika hög grad av vägledning. En studie utvecklas och utförs på 13 deltagare, där de får spela igenom de tre banorna och svara på en intervju. Resultaten tyder på att ovana spelare mer konsekvent föredrar mycket vägledning i spel. Till sist diskuteras potentiella felkällor, och arbetets framtida potential. / El-Nasr and Moura (2015) describe different techniques with which video games lead the player. The technique collectible items indicating paths is described as objects being implemented in such a way that they lead the player to a reward or a goal. The research problem for the thesis at hand is outlined with the following research question: How does a player’s level of experience with games affect their opinions regarding different degrees of wayfinding – specifically when it comes to collectible items indicating paths – in video games? To answer this question, a prototype is developed, consisting of 3 levels created using Super Mario Maker (2015). The levels contain wayfinding elements to different extents. A study is developed and then conducted with 13 participants, in which they play the three levels and after which participate in an interview. The results suggest that inexperienced players more consistently prefer a high degree of wayfinding in games. Lastly, potential flaws and errors are discussed, as is the future of the study.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande. Resultatetbeskriver hur vägledarna ser på sitt uppdrag och hur de omsätter sina kunskaperi pedagogisk praktik och hur de bemöter och tolkar reaktioner som de får frånsökande. Under arbetets gång ökar den självinsikt som följer av att förstå hursvårt det är att inte göra kön. Metodutvecklinghar betydelse för att omvandla förhållningssätt till aktiv handling, men detavgörande är attityden till uppdraget. Slutsatser som dras är att uppdraget attmotverka traditionella könsmönster kan innebära att upptäcka dessa könsmönsteri vardagen, att vägra kategorisera utifrån kön och att inse att vi med hjälp avförändrade förväntningar tillsammans kan ändra det som ses som normalt. / Say is it possible to counteract traditional gender patterns, even if structures shape us so that we unconsciously are guided to choose courses that lead to gender-traditional career choices? To learn about and provide tools for a practice-oriented work with gender equality in educational and vocational guidance is the purpose of this action research. The counselors involved have an interest in and knowledge of gender perspectives and can be seen as good examples. They participate through two interview sessions and a monthly focus on the mission to counteract traditional gender patterns. They use different methods and reports of positive, neutral, awkward, violent and negative reactions from applicants. The results describe how counselors view their mission and how they apply their knowledge in pedagogical practice. It also shows how they respond to and interpret the reactions they receive from applicants. In the process they increase their self-awareness resulting from the understanding of how hard it is not to construct the gender stereotypes. Method development is important to transform attitudes to positive action, but what matters is the attitude towards the mission. Conclusions drawn are that the mission to counteract traditional gender patterns may mean to detect these gender patterns in everyday life, refuse to categorize on the basis of gender and realize that if we are changing expectations, together we can change what is seen as normal.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vägleda mammor med upplevd amningsproblematik för att främja amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning. Det är av stor vikt att skapa en medvetenhet om amningens fördelar för att främja amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med amningsrelaterade problem som inte fått stöd av vårdpersonal slutade amma i större utsträckning än de som fått amningsvägledning. BVC-sjuksköterskornas professionella information och bemötande bör grunda sig på kunskap, förståelse och bekräftelse för att stärka mammornas självtillit till amning. Design: En empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design och induktiv ansats. Metod: Semistrukturerade enskilda intervjuer med intervjuguide och följdfrågor utfördes mellan januari och maj 2015. Totalt intervjuades elva ändamålsenligt utvalda BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det analyserade materialet resulterade i fyra kategorier; Ge råd och behandling, Motivera amning, Betydelsefullt med stöd från BVC-sjuksköterska och familj och Förmedla kunskap om amning. Slutsats: Att ge stöd och rådgivning vid amningsproblem är av stor vikt för att mammorna ska ta sig igenom problemen och fortsätta att amma. BVC-sjuksköterskorna beskriver att amning inte kan förespråkas till varje pris och att det är viktigt att stödja föräldrarna i deras val för att inte skapa skuld. Att få stöd från partner och familj främjar amningen. Samtliga BVC-sjuksköterskor är överens om att bröstmjölk är det absolut bästa för barnet och att fördelarna med amning tidigt bör förmedlas för att främja amningen och förebygga ett för tidigt avslut. / Aim: To describe child health nurses experiences of guiding mothers with breastfeeding problems to promote breastfeeding. Background: Breast milk is recommended as only food source for infants up to six months of age. Globally seen there´s a downward trend regarding breastfeeding. It is of importance to create an awareness of the breastfeeding benefits to promote the frequency. Studies show that women with breastfeeding problems not supported by health professionals stopped breastfeeding to a greater extent than those who received breastfeeding guidance. Child health nurses information and treatment should be based on knowledge, understanding and acknowledgment to strengthen mothers’ self-confidence in breastfeeding. Design: An empirical qualitative study with descriptive design and inductive approach. Method: Semi-structured individual interviews with an interview guide and supplementary questions were performed between January and May 2015. In total, eleven child health nurses were selected through purposive sampling. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis. Result: The analyzed material resulted in four categories; Provide advice and treatment, Motivate breastfeeding, Importance of child health nurse and family support and Supply knowledge about breastfeeding. Conclusion: To provide the mothers support and advice is of great importance to help them through breastfeeding problems and to help them proceed breastfeeding. The child health nurses describes that breastfeeding can´t be promoted at all costs and that it´s of importance to support the parents in all of their choices to not create any guilt. Support from partner and family promotes breastfeeding. All of the child health nurses agreed that breastmilk is the absolute best choice for the baby. The benefits of breastfeeding should be mediated early to promote breastfeeding and to prevent an early cessation.

I denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förståelse som en väg att samskapa en förståelseorienterad vägledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte är att utforska båda parters upplevelse av delad förståelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. Frågeställningarna fokuseras på vad som kännetecknar tillstånd av närvaro respektive frånvaro av intersubjektiv kontakt och förståelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna närvaro/ frånvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras på fyra kliniska fallbeskrivningar återgivna ur båda parters perspektiv. Genom oberoende intervjuer utforskas båda parters terapierfarenheter efter avslutad terapi. Resultat av studien visar att intersubjektiv närvaro och förståelse i terapin är en nödvändig och avgörande faktor för att utvidga och öka den intersubjektiva kompetensen i systemet. Resultaten visar även på hur denna närvaro i den gemensamma terapeutiska processen blir en sorts modellerande kraft som bär vidare i familjernas vardag. Detta ökar förmågan att ta den andres perspektiv och svara på varandras inre livsvärld. En förståelseorienterad vägledning utvecklas. Resultaten visar god överensstämmelse med teori och forskning inom området. Resultaten har även kliniska implikationer och visar på vikten av att i såväl utbildning som handledning av psykoterapeuter uppmärksamma förståelsens centrala betydelse i det professionella mötet och i klinisk praktik. / This study explores the impact of mutual and shared understanding as a way to create an understanding-oriented guidance in family-therapy and in daily family life. The intention is to investigate the reciprocal experience of shared understanding and it ́s significance in family therapi. The questions focus on what charactarizes the states of prescence or abscence of intersubjective contact and understanding as well as what impact these states will have on the therapist and the family. The survey is based on four clinical case-histories reproduced from the therapists and the families ́ perspectives. Independent interviews explore both parties ́ experiences of the therapy after it was completed.Results of the study show that intersubjective presence and understanding during therapy is an essential and vital factor to extend and increase the intersubjective competence in the system. The results also show how the mutual therapeutic process presence is a kind of modeling force that carries on in families' everyday lives. This process developes the ability to take the other ́s perspective and respond to each other ́s inner world. An understanding-oriented guidance evolves. The results show good accordance with theory and research in the actual science field. They also have clinical implications and emphasizes the importance in both training and supervision of psychotherapists to payattention to the central importance of understanding in the professional meeting and in clinical practice.

Bakgrund: Elevhälsans medicinska insats ska tillsammans med övriga elevhälsan arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande men ska även erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser. I skollagen och den vägledning som finns för elevhälsan finns ingen närmare beskrivning av vad enkla sjukvårdsinsatser innebär. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattning av vad enkla sjukvårdsinsatser innebär. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med fenomenografisk metod. Resultat: Studien resulterade i fyra beskrivningskategorier: Egna tolkningar, Förväntningar, Förutsättningar och Bedöma nivå på insatserna. Konklusion: Eftersom det i styrdokumenten saknas motivering för och beskrivning av de sjukvårdande insatserna i skolan uppfattade skolsköterskorna i studien att det var upp till dem själva att tolka innebörden av enkla sjukvårdsinsatser. De uppfattade även att sjukvårdsinsatserna styrdes av de förväntningar som fanns från omgivningen och de förutsättningar som fanns att bedriva sjukvård i skolans kontext. De hade tankar om huruvida enkla sjukvårdsinsatser var någonting skolsköterskan utifrån sin kompetens skulle ägna sig åt. Författarna har utifrån studiens resultat kommit till slutsatsen att vidare samtal och diskussion behöver föras kring elevhälsans sjukvårdande uppdrag. Då detta område till stora delar är outforskat behöver vidare studier göras. Samtal, diskussioner och vidare forskning kan möjliggöra att vägledande policy och riktlinjer utarbetas på området. / Background: The school health services, together with school-based interprofessional teams should work primarily for health promotion and prevention but will also provide students with simple health care efforts. In the Swedish education act and in the guidance for school-based interprofessional teams do not provide a detailed description of what simple medical care measures mean. Aim: The aim of the study was to illustrate school nurses perception of simple care measures. Method: The study had a qualitative approach. Eight school nurses were interviewed and the interview material was analyzed by a phenomenological method. Results: The study resulted in four description categories: Making one’s own Interpretations, Expectations, Prerequisites and Assessing Level of Efforts. Conclusion: As there is no motivation for and description of the health care interventions in school in the governing documents, the nurses in the study considered it up to themselves to interpret the meaning of simple medical care interventions. They also perceived that health care efforts were governed by the expectations that existed from the environment and the conditions for healthcare in the school context. They had thoughts about whether simple medical care activities were in fact something the school nurse should deal with on the basis of his / her skills. Based on the results of the study, the authors have concluded that further dialogs and discussions needs to be conducted regarding the school health care services mission. As this area is largely unexplored, further studies need to be done. Conversations, discussions and further research can enable guidance policies and guidelines to be developed in this area.