<p>De flesta svenskar känner till hur en svensk kommun är uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar någon form av styrande majoritet. Man vet också att kommunens ansvarsområden är uppdelade i olika nämnder och att det sedan är tjänstemän och administratörer som genomför besluten. </p><p> Efter det att besluten är implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat består av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen. Det finns alltid en opposition som kritiserar och ifrågasätter. Därmed hålls demokratin levande och vital, åtminstone så som det i teorin skall fungera.</p><p> </p><p> Vad väldigt få svenskar känner till är hur en motsvarande rysk kommun fungerar. Har det ”nygamla” Ryssland, som för bara några decennier sedan var en diktatur, lyckas med att förvandla sjuttio år av centralism och hierarki till en fungerande demokrati på den lokala nivån? Det är den frågan som denna uppsats ska undersöka. Resultatet av undersökningen visar att en rysk kommun skiljer sig markant från en svensk, samt att Rysslands historiska traditioner och mentalitet försvårar demokratiprocessens utveckling.</p>

De flesta svenskar känner till hur en svensk kommun är uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar någon form av styrande majoritet. Man vet också att kommunens ansvarsområden är uppdelade i olika nämnder och att det sedan är tjänstemän och administratörer som genomför besluten. Efter det att besluten är implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat består av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen. Det finns alltid en opposition som kritiserar och ifrågasätter. Därmed hålls demokratin levande och vital, åtminstone så som det i teorin skall fungera. Vad väldigt få svenskar känner till är hur en motsvarande rysk kommun fungerar. Har det ”nygamla” Ryssland, som för bara några decennier sedan var en diktatur, lyckas med att förvandla sjuttio år av centralism och hierarki till en fungerande demokrati på den lokala nivån? Det är den frågan som denna uppsats ska undersöka. Resultatet av undersökningen visar att en rysk kommun skiljer sig markant från en svensk, samt att Rysslands historiska traditioner och mentalitet försvårar demokratiprocessens utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur makt konstrueras inom hockeyinformationsflödet på Twitter. Genom att ta utgångspunkt i hockeyjournalisters utsagor är målet med uppsatsen att belysa rådande maktstrukturer mellan journalister och citizen journalists på Twitter. Jag vill även undersöka hur nya informationsteknologier har förändrat journalisternas yrkesroll och yrkespraktik, med ett stort fokus på den förändrade interaktionen med de olika typerna av användare (journalister, citizen journalists och ”vanliga” medieanvändare). För att ta reda på detta har uppsatsen analyserat relationen mellan citizen journalists och journalister ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur makt konstrueras inom Twitter har jag utgått ifrån Manuel Castells diskussion kring makt och värdeskapande i nätverkssamhället. Jag har även valt att använda journalistikens ideologi och praktik i förändring samt citizen journalists och dess förhållande med journalister som teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur nya informationsteknologier och den förändrade interaktionen med användarna har påverkat journalisternas yrkesroll och yrkespraktik. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem hockeyjournalister på rikstäckande mediebolag visar de resultat jag fått fram att det har skett en maktförskjutning mellan citizen journalists och hockeyjournalisterna. Relationen verkar utåt sätt präglas av en demokratisk dialog och större informationsutväxling de två emellan, men hockeyjournalisterna verkar fortfarande befästa makt kring nyhetsprocessen genom att referera till den journalistiska ideologin. Detta gör att det fortfarande finns en tydlig hierarkisk ställning inom hockeyinformationsflödet. Resultatet visade även att hockeyjournalisternas yrkespraktik präglas av en mycket högre hastighet än tidigare vilket har förändrat journalisternas sociala praktik, där det stora informationsflödet har omvandlat deras tillvägagångssätt att hämta och distribuera nyheter och information. Till skillnad från vad andra studier visat så pekar min studie på att hockeyjournalisternas yrkesroll blivit mer individualiserad, med högre krav på tekniskt kunnande och kunskaper inom flera olika medieområden till följd av en mer krävande och kunnig publik.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka framställningar som finns av landsbygden och glesbygden i svensk nyhetsmedia. Den metod som används för att undersöka detta är diskursanalys av 60 artiklar från åtta svenska tidningar, lokaliserade i både större städer och mer lantligt. De 60 artiklarna har organiserats efter teman som identifierats och samlats i en tabell för att få översikt över hur vanliga de olika temana är och för att underlätta analysen. Artiklarna har sedan analyserats med hjälp av diskursanalys, som teori och metod, och teorier om andrefiering, urban norm och periferi. Det jag kommer fram till i analysen är att landsbygden och glesbygden framställs som beroende av staden och som en plats som inte kan klara sig på egen hand. Dessutom beskrivs landsbygden och glesbygden som den andra utifrån en urban norm och den får inte heller skapa sina egna representationer, utan beskrivs utifrån en urban blick. Hur landsbygden och glesbygden framställs är likartat oberoende av var tidningsredaktionerna är lokaliserade.

På arbetsmarknaden befinner sig både kvinnor och män i ledande positioner, men mannen är normen för ledarskapet. Därför var det intressant att se hur detta påverkar ledarskapet. Mycket forskning har redan tagit upp ledarskap ur ledarens perspektiv vilket inte denna rapport gör. Syftet med det här arbetet har istället varit att skapa en förståelse för medarbetarnas uppfattning om deras senaste chefers ledarskap utifrån chefernas kön. Detta gjordes genom en intervjustudie där sex personer i olika ålder, kön och utbildningsbakgrund, ställde upp på semi-strukturerade intervjuer. Den gemensamma faktorn var att de alla arbetade inom privat sektor. Syftet kunde besvaras med hjälp av tre frågeställningar: ”Hur upplever medarbetarna att de blir behandlade av kvinnliga respektive manliga chefer?”, ”Upplever medarbetarna att kvinnliga och manliga chefer har olika typer av ledarskap?” och ”Hur ser förutsättningarna för kvinnor och män i chefspositioner ut, enligt medarbetarnas uppfattning?” För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys och det teoretiska ramverket: en kombination av en könsteori – Hirdmans teori om könssystem och stereotyper – och ledarskapsstilar – transformativt ledarskap, kvinnligt och manligt ledarskap och Bergengrens teori om maktstrategier. Dessutom vävdes tidigare forskning in i analysen för att ge ytterligare ett djup. Resultatet visade att det fanns en skillnad gällande egenskaper, men att respondenter ändå beskrev sina egna chefer med icke-könsstereotypa attribut. Trots det uttryckte vissa av respondenterna att de föredrog en kvinnlig chef. Vidare kunde en tydlig skillnad ses gällande maktpositioner, där mannen visade sig ha ett mer hierarkiskt förhållningssätt än kvinnor. / At the workplace, both men and women have management positions, but male characteristics in leadership are still the norm. Therefore, it was interesting to see how the male norm affects the leadership. Previous studies have put much focus on the leader’s perspective, which this report will not do. The purpose of this report instead has been to create an understanding for employees’ view of their managers’ leadership styles in relation to the managers’ gender. This was done by using semi-structured interviews where six respondents of different ages, genders, and educational backgrounds, were interviewed. All respondents were working in the private sector, which was the common factor. To answer the proposed research topic, the following questions were posed: “How do the employees experience the treatment by female versus male managers?”, “Do the employees experience that women and men have different leadership styles?” and “How do the conditions in management positions look like for female versus male managers, according to the employees?” A thematic analysis was used to analyze the empirical data, as well as the theoretical framework: a combination of a gender theory – Hirdman’s theory about gender systems and stereotypes – and leadership styles – transformative leadership, female and male leadership and Bergengren’s theory about power strategies. The literature review was also used in the analysis to create a depth to it. The results showed that there was a difference regarding the managers’ characteristics, but the respondents still described their managers with none-stereotypical attributes. Despite that, some of the respondents preferred a female manager. Furthermore, there was a distinct difference in power positions, where the male had a more hierarchical behavior than female managers.

The aim of this study is to examine how children perceive teachers attitudes and perceive how they act around conflicted situations in preschool. In order to examine children’s perceptions, the methodology were focused around interviews with children. Children spend a lot of time in preschool and their relationships with both other children and their teachers affect their social and emotional ability and also their future years of school. Childhood Sociology is a new research theory which is out to approach children’s perspective. Doing research with children instead of about children gives us an opportunity to see the world as children see and experience it. Children are social human beings from birth and they are constructed within the social environment they live in. Research have come to the conclusion that children’s perceptions and experiences of teachers differ based on the relationship they have developed towards them. Children who have developed a close relationship to their teachers tend to have a more positive perception of them than children with a more inferior relationship to their teachers. Researchers also states that teachers often have a picture of the ideal child and based on the children’s behavior the teacher tend to treat them differently. Girls’ and boys’ perceptions differ, were girls usually have a more positive picture of their teachers than the boys do. According to the girls the reason is because they accept the teachers rules more than the boys do. The result of this study agrees in many ways with what earlier research say. Based on the children’s perceptions and experiences of their teachers in this study, we can conclude that their teachers don’t take children’s perspective in mind. Teachers who are kind, listen to the children and treat them fairly are not by surprise more liked by the children than teachers who are angry, shouts and blames the wrong person.

Reading and analysing different types of texts is a way for teachers to deal with the content of the school's values and mission. The aim of the study is to examine power relations between adults and children from the aspects of adult presence, adult guidance, and children's response, and whether the books follow the discourse of their time as regards power relations between adults and children. By making teachers aware of power relations in children's literature, we hope to be able to conduct a discussion with pupils about whether or not the power relationship complies with the school's values and mission. In the study four children's books are analysed: Bill i klämman, Emil i Lönneberga, Harry Potter och De Vises Sten and Guldmysteriet.The methods of critical discourse analysis and text analysis were used to analyse power relations between the characters in the books. The analysis shows that the two older books do not reflect power relations in keeping with their own historical time, whereas the two modern books do reflect their time. The analysis also shows that power relations between adults and children cannot be generalized, and that it is not always desirable for power relations in children's literature to decpit reality.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen. Avpixlats artikel utmärker sig genom att spegla tydligt ideologiska perspektiv. Sannolikheten är större att artiklarna i Dagens Nyheter och Avpixlat kan bidra till en förändring av den sociala världen.

No description available.