No description available.

Efterfrågan på genetiska utredningar och dess möjligheter inom hälso- och sjukvården ställer ökade krav professionen och verksamheter inom klinisk genetik. Kvalitetsutvärdering av mottagningsverksamheten är av vikt för att säkerställa god och patientsäker vård samt patienttillfredsställelse. Mot den bakgrunden genomförde klinisk genetik i södra sjukvårdsregionen en utvärdering av de tre enheterna inom mottagningsverksamheten under 2014-2015. Syftet var att beskriva, utvärdera och jämföra patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. En kvantitativ, retrospektiv tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag gjordes med en postenkät som efterfrågade områden av vikt för kvalité. De omfattade patienters uppfattning och tillfredsställelse avseende, information, uppföljning och förtroende, kunskap och erfarenheter, tillgänglighet, bemötande och uppmärksamhet samt helhetsuppfattning av mottagningsverksamheten. 345 enkäter skickades ut med en svarsfrekvens på 66 % (n=226). Resultatet visade övergripande på kvalité och patienttillfredsställelse inom alla områden och att 98.0 % av deltagarna kände förtroende för den medicinska bedömningen. Vidare kunde 99.6 % av deltagarna rekommendera andra att söka till mottagningen. Resultaten från de öppna svarsfrågorna, vad som varit särskilt bra men även det som kunde förbättras överensstämde med de undersökta områdena men ett sjunde område av vikt för kvalité identifierades, medbestämmande och delaktighet. Där framkom en önskan om ökat medbestämmande och tillgänglighet i form av mer individanpassade lösningar. Professionellt bemötande utan stress som var individanpassat var en viktig faktor för patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. Kunskapen kan användas till att utveckla och förbättra omvårdnaden av patienter och deras familjer vid genetiska utredningar inom Klinisk Genetisk mottagningsverksamhet. Nyckelord: Enkätundersökning Genetisk mottagning, Genetisk vägledning, Kvalitet, Patienttillfredsställelse, Utvärdering. / Demand for genetic testing and increased knowledge of its possibilities within health care puts increased demands on the professionals and the services within the field of genetic counselling. Quality assurance of the services is of importance to ensure good and safe care as well as patient satisfaction. The department of Clinical Genetics in the south part of Sweden evaluated the genetic counselling services within three different areas during 2014-2015. The aim of the study was to evaluate, describe and compare patient satisfaction and quality of the services from a patient perspective. A quantitative, descriptive and comparative crosssectional study with some qualitative aspects was performed through postal survey. It focused on areas of quality and the patient’s perception such as, information, surveillance and trust, knowledge and experience, availability, respect and attention as well as questions about the services as a whole. 345 surveys were sent out with a response rate of 66% (n=226). The result shows overall that the respondents were satisfied in all areas of the investigation and that 98% of the participants had trust in the medical assessment performed. Furthermore 99.6% would recommend the genetic counselling services to others. The analysis of the open questions gave insights to areas such as what was good but also what could be improved. Based on this information a seventh area of quality was identified as patient participation and was described by the patients as codetermination and increased availability in the form of more personalized solutions and involvement in decisions about their treatment. Meetings that are personalized, given ample time with focus on the patient was identified as important factors for patient satisfaction. Knowledge from this evaluation can be used to develop and improve genetic counselling of both patients and their families when doing investigations at the Department of Clinical Genetic in the south part of Sweden. Keywords: Evaluation, Genetic services, Genetic Counselling, Patient satisfaction, Perspective, Quality, Survey.

No description available.

Etableringsreformen ger Arbetsförmedlingen ett ansvarsfullt uppdrag där ständiga innovationer syftar till att effektivisera arbetsförmedlarnas arbete med nyanlända. Problematiken kopplas till arbetsförmedlarnas handlingsutrymme i vägledningsarbetet som avgränsas på grund av en rad olika administrativa arbetsuppgifter samt det stora antalet klienter. Syftet blir att utforska hur arbetsförmedlare arbetar med den här målgruppen där avgränsningen omfattas av två huvudbegrepp, mångkulturalism och mångkulturell vägledning. Således utformas undersökningens frågeställning kring arbetsförmedlarnas reflektion kring mångkulturalism samt deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning i samtal med nyanlända.Data har samlats in via intervju av åtta arbetsförmedlare, verksamma inom etableringsprogrammet. Empiriskt material tolkas i delanalyser av teman som rör mångkulturalism och mångkulturell vägledning, med användning av flera olika teoretiska referenser, inklusive sociologisk teori som Careership. Slutsatsen blir att arbetsförmedlarnas förståelse kring mångkulturalism kopplas till den positiva effekten av invandringen i form av en främjad arbetsmarknad samt social och kulturell samhällsutveckling där deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning begränsas av rollen som förmedlare samt arbetserfarenheten med målgruppen.

I yrkeslivet krävs ofta en kontinuerlig kompetensutveckling och anpassning till förändringar i omvärlden. Det samma gäller för studie- och yrkesvägledare och ett av examenskraven är att studenten ska kunna identifiera ytterligare kunskapsbehov. Under utbildningen används verksamhetsförlagd undervisning (VFU) för att omsätta kunskap i praktiken och forskningen visar att det på många sätt bidrar till studenternas lärande. Forskningen har hittills tenderat att i högre grad fokusera på studenternas upplevelser snarare än handledarnas. I syfte att undersöka VFU-handledarens uppfattning av sitt eget lärande och sin kompetensutveckling kopplad till handledarskapet, har yrkesverksamma studie- och yrkes-vägledare intervjuats. Intervjuguide och analys av empirin har utgått från Knud Illeris teorier om lärande och kompetens. Resultatet visar att flertalet av Illeris kompetenselement används och utvecklas genom handledarskapet samt att lärandedimensionerna innehåll, drivkraft och samspel är när-varande. Merparten av informanterna ser lärandet och kompetensutvecklingen i handledar-skapet som en ständigt pågående process. Det visar på komplexiteten i lärandet och svårigheten att identifiera det egna lärandet. Därför menar informanterna att det krävs tid för reflektion. Slutsatsen är att handledarskapet kan ses som en källa till kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledaryrket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas valkompetens samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att främja elevernas valkompetens. Frågeställningarna lyder: Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet?Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet? Vår studie avgränsar sig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med introduktionsprogram på gymnasiet med inriktningarna programinriktat val,yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion i södra Sverige. Den tidigare forskningen nämner hur elevernas valkompetens upplevs samt påverkande faktorer som är avgörande vid arbetet med elevernas valkompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska insamlade materialet har vi valt att analysera utifrån karriärteorin The Careership Theory som är skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt de teoretiska begreppen handlingshorisont, habitus, socialt kapital och fält framtagna av Pierre Bourdieu. Resultatet visar att samtliga sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna har likartad uppfattning om valkompetens och dess betydelse. I resultatet framgår det att informanterna upplever att elevernas valkompetens varierar på introduktionsprogrammet. Nyanlända elever som befunnit sig kort tid i Sverige, diagnoser, dåliga skolerfarenheter och informationsbrist är faktorer som kan ha en inverkan på elevernas låga valkompetens. Alla informanter arbetar med att främja elevernas valkompetens många gånger i samverkan med övrig skolpersonal. Däremot visar resultatet att arbetet med elevernas valkompetens skiljer sig mellan informanterna beroende på vilken målgrupp av elever det arbetar med. Beroende på elevernas habitus, sociala kapital och fält vidgas deras handlingshorisont, vilket därmed ökar elevernas valkompetens. Avslutningsvis visar studiens resultat hur viktigt det är för studie- och yrkesvägledare att arbeta med elevernas valkompetens i skolan då det har en inverkan på elevernas framtida studie- och yrkesval.

Att hitta vart man ska i den verkliga världen är ibland riktigt svårt, och ännu svårare i en digital värld. Det finns även gott om spelare som tycker det kan bli påtryckande att alltid veta exakt vart de ska i ett spel även om de aldrig har spelat det förut, därför undersöker detta examensarbete huruvida omslutande guidningshjälpmedel kan vara ett bra verktyg för bland annat leveldesigners när de planerar och skapar en öppen 3D-värld. En artefakt med fokus på omslutande guidning skapades med hjälp av företaget Frame Break för att se om den forskning som finns om ämnet kan hjälpa dem att ta sitt spel framåt och göra det lättare för spelare att ta sig fram utan att tvinga dem åt ett visst håll. Resultatet visade att detta absolut är fallet, men att det är viktigt att omslutande guidning planeras in att användas tidigt i utvecklingen. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.

Syftet med studien är att undersöka vilken upplevd roll och upplevda kompetenser några studie- och yrkesvägledare har i grundskolan. Syftet är också att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan ser ut. Arbetet utgår ifrån hur studie- och yrkesvägledarnas roll och kompetenser beskrivs, hur övriga yrkesprofessioner i skolan upplever studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser samt hur samarbetet ser ut mellan studie- och yrkesvägledare och andra yrkesprofessioner i grundskolan. Arbetets tidigare forskning beskriver studie- och yrkesvägledarens arbete, roll och dess kompetenser, samarbete och hela skolans ansvar samt vägledningens utmaningar och brister. Studien utgår från en kvalitativ metod som genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser av andra ses som relativt tydliga utifrån den snäva vägledningen, att de tillför kunskaper om utbildning- och yrkesval. Det saknas dock god kännedom från andra professioner om vägledning i vid bemärkelse och studie- och yrkesvägledarens kompetenser, de ser inte helheten av yrket. Det har visat sig att våra respondenter är nöjda med samarbetet i dagsläget, dock är det inte fullt utvecklat på grund av tidsbrist och planering samt att studie- och yrkesvägledaren inte är tillräcklig inkluderade i grundskolans verksamhet. För att få till stånd ett gott samarbete krävs det att studie- och yrkesvägledaren blir mer inkluderade i skolan samt att kännedomen om deras kompetenser och roll ökar.

Studien utforskar explorativt betydelsen av medicinsk studie- och yrkesvägledning under skolgången och i övergången till arbetslivet utifrån olika yrkesrollers perspektiv. Detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesgrupper såsom studie- och yrkesvägledare, sjuksköterskor, ergonom, yrkes- och miljöhygieniker samt arbetsförmedlare. Respondenterna betonade vikten av samverkan mellan yrkesgrupper för att säkerställa individers hälsa och arbetsförmåga genom livet. Tidiga insatser redan i skolan skapar förutsättningar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter som behövs för att skydda sin hälsa på arbetsplatsen. Skolan spelar en central roll i att förbereda elever inför arbetslivet, och medicinsk studie- och yrkesvägledning är avgörande för att förebygga att individer utvecklar ohälsa på lång sikt. Arbetsmarknaden utgör idag en huvudkälla till ekonomisk stabilitet, socialt engagemang och inflytande i samhället och skapar en känsla av sammanhang hos individer.  Den tematiska analysen visade att samverkan mellan de olika yrkesgrupperna inom skolverksamheten är viktig, men att det saknas styrdokument, vilket skapar problem i implementeringen av uppdraget. Avslutningsvis framkom det att det finns en brist på vetenskaplig litteratur inom medicinsk studie- och yrkesvägledning, vilket pekar på en kunskapslucka som behöver adresseras genom ytterligare forskning.