Målet med studien är att identifiera hur människor med utländsk bakgrund förstår syftet med studie och yrkesvägledning samt identifiera de skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges ur individens perspektiv. Studiens metod är baserad på sex kvalitativa intervjuer som genererade data. Den insamlade empirin utforskades med inspiration av tematisk samt narrativ analysmetod. Det resultat som studien visar är att individerna efter sitt första samtal med vägledaren förstår delvis syftet med vägledning. Studien visar att majoriteten inte upplevde skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges. Tidsbrist och avsaknad av aktivt lyssnande ur vägledarens sida är de negativa faktorer som påverkar samtalets utförande enligt respondenterna. Resultatet visar att det uppstod emotionell förståelse under respondenternas vägledningssamtal. Det framkommer att respondenternas språkkunskaper i det svenska språket inte agerade som en barriär i kommunikation med vägledarna. / The aim of the study is to identify how people with a foreign background understand the purpose of study and career guidance and to identify the differences between what is requested and what is given from the client's perspective. The study method is based on six qualitative interviews that generated data. The collected empirical data were analyzed with inspiration from a thematic and narrative analysis method. The result of the study shows that the individuals after their first meeting with the counselor partially understand the purpose of counseling. It shows that the majority did not experience differences between what is requested and what is given. Lack of time and lack of active listening are two negative factors that the counselor was part of. These two factors affect the conduct of the conversation according to the respondents. The result shows that emotional understanding arose during the respondents' career guidance. It appears that the respondents' language skills in the Swedish language did not act as a barrier in communication with the counselors.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem. Många av yrkets ljusa och mörka sidor tycks snarare vara yrkesspecifika, även beskrivna av erfarna lärare. Avgörande för lärarstarten är att hitta en balans mellan yrkets möjligheter och begränsningar. Men yrkes- och livserfarenhet spelar också in. / The purpose of the following paper has been to investigate how the teaching start for four graduate students at Lärarutbildningen 2005 has been and what has affected it. In interviews they tell about their first year. The tellings are compared to those of other graduates and of experienced teachers, all for the purpose of spotting what is unique and what is generally applicable. The result indicates that the factors for a teaching start are so many that general support programs for newly employed teachers must be handled with exceptional care. It is uncertain that the experiences of unpracticed teachers are unique for this group. Many of the professions darker and brighter sides seem to be general to all teachers - also described by those who are well experienced. Crucial to a teaching start is finding a balance between the possibilities and the setbacks of the teaching profession. However general professional and life experience also has an impact.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie. Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen sälls inför i ett nu- och framtidsperspektiv.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag. Att få en bild av om och hur personer på olika nivåer i kommunen ser studie- och yrkesvägledarnas kompetens som en möjlig och användbar resurs i personalutvecklingsarbetet. I studien har en kvalitativ intervjumodell användts där sex personer, alla med någon form av ledarroll, anställda i kommun X har medverkat. Resultatet har i huvudsak analyserats utifrån den organisationsteoretiska modellen Human Resource Management (HRM) och vägledningsteoretikerna Donald E. Super och Mark L. Savickas. Undersökningen visar att kommun X inte har tänkt på att använda studie- och karriärvägledarna på ett målmedvetet sätt internt i personalutvecklingsarbetet, men att alla ställer sig positiva till ett sådant samarbete. Kommun X har ingen utvecklad strategi för att kartlägga och ta tillvara medarbetares kompetenser och färdigheter, men är medvetna om behovet av ett system för att kunna locka personal till kommunala tjänster i framtiden och att få dem att stanna.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra. Karaktärerna nämns inte vid namn eller någon definition av kön. Vägledarna definierar själva vilket kön de tror att respektive karaktär har och får berätta hur de skulle vägleda dem i ett fortsatt skede. Efter dessa fallbeskrivningar har de själva fått berätta om hur de arbetar med genus och hur de skulle vilja arbeta med genus. Detta för att vi ska få en sammanhängande uppfattning om det är så att de värderar elevers gymnasieval utifrån deras kön och hur de gör det, som också är vårt syfte med undersökningen. Undersökningens teoretiska del har främst bestått av Gottfredsons och Hirdmans genusteorier om hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer som de gör. Det är inte ovanligt att eleven väljer efter socialt mönster och bakgrund. Hirdman har bidragit till att förklara, så pass som det är möjligt, hur skillnaderna bäst förklaras mellan manligt och kvinnligt. Det är inte helt enkelt eller friktionsfritt.Vår undersökning har visat att studie- yrkesvägledarna lägger värderingar i elevers val när det kommer till de traditionella utbildningsvalen. Om en tjej eller en kille väljer något otraditionellt ifrågasätts det hos vägledaren. Inte för att denna säger något rakt ut, men för att vägledarna inte gör någon notis om det omvända. När vi intervjuade om de olika karaktärerna la våra vägledare egenskaper till dessa, som var typiskt manliga respektive kvinnliga. Det var ingen skillnad rörande våra vägledare, även om vi kunde se att de manliga tillfrågande hade fler biologiska svar på varför tjejer och killar är olika, och hur det helst ska förbli så. Vi upplevde att vår undersökning gav ett rättvist utslag, vi fick svar på våra frågeställningar om att vägledarna faktiskt lägger värderingar utifrån kön och hur (med vilken) ståndpunkt de gör det. En del arbetade inte alls med genus, medan en del ville göra det mer. Ingen vägledare upplevde att de arbetade helt enligt genusmodell, vilket vi vill kasta vidare till nästa undersökning. Nu vet vi att yrkesrollen behöver bli mer professionell, och därför bör vi också anstränga oss mer i genusfrågan. / Det finns undersökningar, t ex från Skolverket, som visar på en klar könsskillnad inom de olika gymnasieprogram som finns idag. Detta ansåg vi vara värt att studera, inom ramen för studie-yrkesvägledarprogrammets examensarbete. Studie- och yrkesvägledarnas kunskap inom vägledningsteknik bidrar till vad eleverna slutligen väljer till gymnasiet. Dessa bör därför ha ett neutralt förhållningssätt när de möter elever i en valprocess. Som vår undersökning visar finns det skäl att ifrågasätta hur vägledarna arbetar för att främja genusarbetet, och vad eleverna får för stöd.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex vägledare på grundskolan. Dessa har fått studera olika fall av elever, och genom dessa fått svara på hur de skulle vägleda eleverna, och vad som var utmärkande för könet hos eleverna. Svaren vi fick stämmer överens med vår frågeställning, om och hur vägledaren lägger någon könsvärdering i elevers val. Resultaten är tydliga, våra vägledare visar att vi behöver arbeta mycket mer i genusfrågan så att eleven väljer program utifrån sitt intresse i stället för kön.

Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare.Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten. Studien visar också att samtliga av de vägledningssökande är relativt nöjda efter vägledningssamtalet och att deras rollförväntningar har uppfyllts. I analysen och diskussionen presenteras våra reflektioner kring studiens resultat, och hur man skulle kunna arbeta för att ge en tydligare bild av studie- och yrkesvägledares yrkesroll.

Enligt Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” ska alla inom skolan bidra till att eleverna gör väl underbyggda studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolåldern för att bredda elevernas handlingshorisont och kännedom om flera yrken. Tidigare forskning visar att det finns brister inom den breda vägledningen och att nya lärare inte får den information de behöver för att klara av uppgiften. Då dagens elever känner oro inför sina gymnasieval har vi valt att studera hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Totalt har sex lärare intervjuats med kvalitativ metod och resultatet har analyserats med hjälp av Careership teorin och Social learning theory of career decision. Studien bygger dels på frågan vad lärarna känner till om begreppet bred vägledning och vad de själva gör för att bidra till att det blir hela skolans ansvar. Vidare ämnar studien besvara hur rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar för att implementera den breda vägledningen på skolan. Resultaten som framkom av studien var att två av sex lärare inte visste vad begreppet bred vägledning innebar trots att de hade jobbat på skolan i många år. Det framkom även att de lärare som jobbar med de praktiska undervisningsämnena på skolan ansåg att de hade mer utrymme inom kursplanen att bedriva den breda vägledningen.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull. Tidigare forskning är inom arbetsmigration och anställningsbarhet. I resultatet framgår att osäkra arbetsvillkor i Sverige fick intervjupersonerna att söka nya möjligheter i Danmark. Personliga egenskaper som vilja att utvecklas har stor betydelse. Undersökningen visar vidare att kompetens från tidigare utbildningar eller arbetslivserfarenhet är relevant på den danska arbetsmarknaden. Det framkommer att det finns metoder för svenskar att höja sin anställningsbarhet i Danmark. Ett dilemma är svenskars brist på förförståelse av danska system inom utbildning och arbetsmarknad. Goda arbetsvillkor och god kollegial kontakt får dem att vilja stanna kvar i Danmark. Långa pendlingstider och negativ effekt på familjeförhållanden kan få dem att återvända till den svenska arbetsmarknaden. Övergripande slutsats är att utbildning och arbetslivserfarenhet har stor betydelse för svenskars anställningsbarhet inom vägledningsområdet i Danmark. Undersökningen visar vidare att personliga faktorer och egenskaper såsom engagemang och vilja är allra viktigast.

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillämpning undersöka och jämföra vilka arbetsmetoder två ungdomsvägledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen använder sig av i jämförelse med två utbildade studie- och yrkesvägledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och på vilket sätt dessa bemöter de vägledningssökande ungdomarna. När det gäller perspektiv från tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vägledningssamtal samt samtalsmetodik och även om hur trender, tekniska innovationer kan inverka både på individen, samhället som vägledaren. De teorier som har använts har fokuserat på att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vägledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ändamål än just enbart ren studie och yrkesvägledning. Utifrån kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vägledningsmodeller samtalar vägledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vägledningssökande via det sagda och osagda. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att genom vägledningen få ungdomarna närmare arbetsmarknaden eller studier och därigenom göra dessa ekonomiskt självförsörjande. Ungdomsvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att hjälpa ungdomarna samt erbjuda dem alternativ till en meningsfull fritid men likaså till studier eller arbete. Intervjupersonerna använder likartade arbetsmetoder vid vägledningssamtalen och likaså att dessa i bemötandet av ungdomarna förbereder sig innan mötet och försöker lära känna personerna innan de börjar vägledningen. Valfriheten är det som är skillnaden i bemötandet då vägledningen vid AIC inte är frivillig medan den är det på ungdomscentrat. / Methods and approach in Careers Guidance