Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att ha uppsikt över de ungdomar i kommunen som varken arbetar eller studerar. Det innebär också att kommunen måste erbjuda ungdomarna alternativ sysselsättning eller hjälp att återgå till någon form av studier eller arbete. Syftet med studien är att undersöka hur studie och yrkesvägledare inom två olika enheter (kommunala aktivitetsansvaret och ett arbetsmarknadsprojekt) arbetar med målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats: Hur beskriver studie- och yrkesvägledarna målgruppen? Vilka utmaningar beskriver respondenterna att de ställs inför vid vägledning av målgruppen? Hur arbetar respondenterna för att ta sig an dessa utmaningar? Studien har genomförts med kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. De teoretiska utgångspunkter och begrepp som sedan använts för att analysera empirin är Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och begreppsapparat samt Antonovskys teori om KASAM. Vi har också använt oss av Anders Lovéns modell över förändringsfall och valfall. Resultatet visar att arbetet med vägledning av unga som varken arbetar eller studerar är komplext då målgruppen är heterogen och förekomsten av psykisk ohälsa och personliga bekymmer hos ungdomarna kan försvåra vägledning i traditionell mening. I resultatet framkommer även strukturella utmaningar som försvårar respondenternas arbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Inom skolans värld har eleverna rätt till att få de anpassningar och stöd som de är i behov av. På arbetsmarknaden finns däremot inte samma möjligheter till anpassningar och stöd, vilket kan påverka unga kvinnor med NPF-diagnos och hur deras studie- och yrkesval ser ut. Denna studie ger en ökad förståelse för och kunskap om hur detta kan påverka handlingshorisonten för unga kvinnor med NPF-diagnos. Metoden som används är kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuar åtta verksamma studie- och yrkesvägledare somarbetar på gymnasiet. Studien resulterade i att det går att se att det finns ett större behov avstöd och studie- och yrkesvägledning för unga kvinnor med NPF-diagnos inom gymnasiet.Dessa elever har ett större behov av stöd än elever utan en NPF-diagnos. Det går även att se att brytpunkten efter gymnasiet för dessa elever är något som kan påverka dem negativt. Slutsatsen som sedan kan dras är att det finns ett större behov av gymnasieskolor som är specialpedagogiskt inriktade då det går att se att dagens utbildningssystem inte är anpassat efter unga kvinnor med NPF-diagnos för att de ska kunna få det stöd de är i behov av. Slutsatsen blir även att respondenterna i studien har för lite kunskap kring hur arbetsmarknaden ser ut för dessa elever efter avslutade gymnasiestudier.

Skolorna i Sverige har tagit emot många nyanlända elever och trots erfarenheten identifieras detfortfarande utvecklingsområden, framför allt inom studie- och yrkesvägledning. Vi har valt attundersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på vägledningsarbetet med nyanlända elever påspråkintroduktion. Syftet med studien är att undersöka huruvida och i sådana fall på vilket sätt deupplever att vägledningen främjar eleverna för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.Datainsamlingsmetoden har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta utbildade studie- ochyrkesvägledare som är verksamma vid språkintroduktion. Resultatet visar på att studie- ochyrkesvägledarna upplever att eleverna har möjlighet att fortsätta sin utbildning på gymnasienivå, mende står inför många utmaningar. Det framkommer att eleverna har ett större behov av vägledning dåfaktorer som språkbarriärer, bristande utbildningsbakgrund och kunskap kring det svenskautbildningssystem saknas. Respondenterna menar att dessa faktorer kan begränsa elevernasmöjligheter till vidare studier och att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiens slutsats äratt vägledare är en viktig faktor för att eleverna ska kunna navigera i det svenska utbildningssystemetoch fatta välgrundade studie- och yrkesval. / The schools in Sweden have received many newly arrived students and despite the schools’experiences, there are still areas of development, especially within the field of study and careerguidance. Therefore, this study focuses on study and career counsellors’ guidance work with newlyarrived students in language introduction programs. The aim of the study is to examine the perceptionof whether, or in what ways, study and career counseling promotes students' ability to make wellinformed study and career choices. The data has been collected through qualitative interviews witheight trained study and career counsellors who work in language introduction programs. The resultsshow that study and career counsellors perceive that students can continue their education at thesecondary level, but they face many challenges. The study also reveals that students have a greaterneed for guidance when factors such as language barriers, lack of educational background, andknowledge about the Swedish education system are missing. Moreover, the respondents argue thatthese factors can limit students' opportunities for further studies and establishing themselves in theSwedish labor market. The study's conclusion is that counsellors are an important factor for students tonavigate through the Swedish education system and make well-founded study and career choices.

Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning.Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin. I resultatet framgår det att de sex studie- och yrkesvägledarna beskriver inre motivation som en drivkraft och en vilja att göra något utan yttre påverkan. Respondenterna anser vidare att relationen till eleven är det första som måste fungera innan den inre motivationen kan byggas upp igen. Det gäller att finna elevens egen nivå och anpassa sig efter den. Intervjusvaren visar även att de bakomliggande orsakerna först måste bli synliga, för både studie- och yrkesvägledare och elev, innan motiveringsarbetet kan börja. Studie- och yrkesvägledaren motiverar genom sina olika samtalsfärdigheter i det enskilda samtalet och kan med positiva förväntningar ge elevens självförtroende en puff framåt för att stärka självkänslan.Vägen mellan studier och arbete är lång och osäker idag vilket gör att en del elever ger upp sina gymnasiestudier. Dagens arbetsmarknad och ungdomars sociala bakgrund är några förklaringar till varför elever tappar sin motivation enligt vår undersökning. Vi får också veta att studie- och yrkesvägledarnas fantasi och egna begränsningar spelar stor roll för hur de ser på nya möjligheter och nya alternativ. Därför är nätverk och arbetslag en bra grund för att hitta ny inspiration och nya perspektiv på sitt eget arbete. Respondenterna säger sig behöva mer tid att skapa bra relationer med eleverna, tid att fullfölja hela vägledningsprocessen och tid att reflektera över sitt arbete. I diskussionen framkommer det att vi tycker oss se ett mönster i våra respondenters vägledningsarbete beroende på om de har en formell studie- och yrkesvägledarutbildning eller inte. Vi kan också se att deras tidigare yrkesbakgrund har format deras val av arbetsupplägg och hur de väljer att forma sin roll som studie-och yrkesvägledare.

Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.

Career counselors in schools have for a long time reported a feeling that their work is not as important as teachers work. According to the Swedish Curriculum for the compulsory schools, all staff is responsible for viable counseling for pupils. Therefore, this study focuses on teachers, headmasters and a school executive director view of school career counseling, how they experience the fulfillment of curriculum goals and how it interferes/interacts with their work. To analyze the empirical material we collected from interviews, we used theoretical terms of organizational theory with focus on social structures, differentiation and integration. We also used the career theory of Super. In the study we found that most teachers and headmasters wished for a more integrated work plan with the school counselors. None of the interviewed thought that the curriculum about career counseling was fulfilled, but thought that more cooperation would increase the fulfillment. At the moment there is too much differentiation between the professions, we believe that starting the cooperation earlier, in University courses for teaching and counseling, could decrease the gap between them.

I Danmark kan personer med funktionsnedsättning få vägledning och rådgivning i frågor som rör sexualitet av så kallade sexualvägledare. Sexualvägledare är socialarbetare som har gått en sexualvägledarutbildning och därmed har speciell kompetens att stödja såväl personal som personer med funktionsnedsättning i frågor som rör sexualitet. Emellertid kan forskningen om sexualvägledarnas arbete sägas vara nästintill obefintlig, varför uppsatsens syfte varit att undersöka hur sexualvägledare i Danmark upplever sin yrkesroll vid vägledning och rådgivning i frågor som rör sexualitet till personer med funktionsnedsättning. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre sexualvägledare och en sexolog i Danmark. Den empiriska datan analyserades sedan med stöd av teoribildningen kring sociala representationer och KASAM. Resultaten visade intervjupersonerna var positivt inställda till sin yrkesroll och kände en glädje i att kunna göra skillnad för personer med funktionsnedsättning i förhållande till sexualitet. Vidare visade resultaten att intervjupersonerna upplevde såväl svårigheter som möjligheter i sin yrkesroll. Möjligheterna var bl.a. att kunna göra det bättre för en bred målgrupp, exempelvis genom att utbilda personal i frågor som rör sexualitet. Svårigheterna bestod bl.a. i ekonomiska utmaningar och att inte kunna uppfylla andras drömmar. Intervjupersonerna såg också positivt på sin yrkesroll i framtiden. / In Denmark, people with disabilities can receive guidance and counselling regarding issues related to sexuality from so-called sex-counsellors. Sex-counsellors are social workers who have an education in sexual guidance and thus have the special competence to support both staff and persons with disabilities in issues related to sexuality. However, research on the sex-counsellors’ work can almost be seen as non-existent. Therefore, the aim of this study has been to explore how sex-counsellors in Denmark perceive their profession in relation to guidance and counselling for people with disabilities regarding issues related to sexuality. Four semi-structured interviews were conducted with three sex-counsellors and one sexologist in Denmark. The empirical data were then analysed with the support of the theory of Social Representations and the theory of Sense of Coherence (SOC). The results of the interviews showed that the informants were sympathetic towards their profession and that they felt a joy in being able to make a difference for people with disabilities regarding issues related to sexuality. Furthermore, the results showed that the informants experienced both opportunities and difficulties in their professional role. The opportunities involved e.g. being able to make life better for a wide target group, including the education of staff regarding issues related to sexuality. The difficulties involved e.g. economic challenges and not being able to fulfil other people's dreams. The informants were also positive concerning their professional role in the future.

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.

Nivådesign är en viktig del inom spelutveckling för att skapa fängslande och inlevelserika digitala världar. Hur spel- och nivådesigners kan skapa en intuitiv interaktion mellan spelare och spelnivå med hjälp av olika typer av vägledning, utan att det blir för lätt eller svårt, är en fråga som vi saknar svar på. Vår studie undersöker hur vägledning kan stimulera inlärning- och problemlösning för att uppnå flow. Vi undersöker även vad det har för påverkan på uppmärksamhet samt vilka personliga preferenser spelare av vägledning. För att få svar på dessa frågor utfördes en kvalitativ undersökning där 8st deltagare fick spela Mirror’s Edge Catalyst med eller utan spelets inbyggda vägledningsfunktion ”Runners Vision”. Vi kom fram till att vägledning är väldigt användbart för både nybörjare och målfokuserade spelare. För att vägledningen ska vara effektiv så är det viktigt att spelet skapar en tydlig association mellan handling och problem för spelaren vilket kräver en form av positiv eller negativ respons. Det finns även vissa konsekvenser av vägledning såsom att spelet blir för enkelt eller tar ifrån spelarens självständighet. Dessa utmaningar kan förslagsvis lösas genom att använda adaptiva vägledningsfunktioner som baseras på spelarens individuella behov och förmågor.