Denna kandidatuppsats handlar om informationsdesign med fokus på rumslig design. Syftet med denna studie handlar om att undersöka och förstå människors beteende när det gäller att välja en parkeringsplats. Detta kan påverka trafikstopp och de orienterings strategier som finns på en bensinstation.    I studien har relevant kurslitteratur använts inom informationsdesign som navigationssystem, orienterbarhet, wayfinding/wayshowing, färg och perception som grundteorier. Med kombinerade metoder som omvärldsanalys, platsanalys och kvalitativ intervju har använts genom arbetet. För tas fram ett gestaltningsförslag som eventuell kan lösa de befintliga problem som bensinstationen har, samt en framtiddesign. Gestaltningsförslag innehåller tydliga informationsskyltar såväl som vägmarkeringar, förbättrat trafikflöde och troligtvis minska förvirring samt osäkerhet hos nya- och stamkunder. Med tillämpade regler och riktlinjer skapas en ny rumsupplevelse med ordning och struktur. / This candidate's thesis is about information design with a focus on spatial design. The purpose of this study is to research and understand people's behavior, when it comes to choosing a parking space that can affect traffic stops and the orientation strategies at a gas station.   The study has used relevant course literature within informationsdesign field, such as navigation systems, orientability, wayfinding/wayshowing, color and perception as basic theories. Combined methods such as environmental analysis, location analysis and qualitative interview have been used throughout the thesis. To come up with a design proposal that could possibly solve the existing problems the petrol station has. The design proposal included clear information signs as well as visible road markings. This is to improve traffic flow and reduce confusion and uncertainties among new and regular customers. With applied rules and guidelines created a new spatial experience which can contribute order and structure within this area.

Av de före detta kriminella som avtjänat sitt straff återfaller hela 40 % i brottslighet inom tre år. Organisationen Krami arbetar för att minska antalet återfall genom att hjälpa målgruppen till sysselsättning. Med avstamp i detta är syftet med vår studie att undersöka hur anställda i Krami ser på sina arbeten med att värna om före detta kriminellas respekt och integritet i individernas process in på arbetsmarknaden och i att undvika återfall. Detta gör vi genom att undersöka hur åtta intervjupersoner A) ser på de före detta kriminellas möjligheter kontra begränsningar på arbetsmarknaden och B) hur dessa intervjupersoner ser på sina möjligheter att arbeta med de tidigare kriminellas värderingar för att motverka återfall i brott. De teorier som används i vår studie är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål; Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående teorier har begreppen cooling down och pushing up använts. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder sig av cooling down och pushing up med avsikten att öka målgruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna upplever att de behöver stötta målgruppen i att öka sin känsla av hanterbarhet för att kunna förändra vissa värderingar, vilka intervjupersonerna anser nödvändiga för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och för att motverka återfall. Samtliga intervjupersoner upplever att det är viktigt att tro på varje enskild individ, och att alla förtjänar en andra chans. / 40 % of convicted criminals relapse to criminal behavior within three years. Krami is an organization working towards dwindling/reducing recoil numbers by providing alternative occupation. The purpose of this study is to investigate how Krami employees perceive their task in shielding ex-convicts’ respect and well being through their journey towards employment as well as dodging any form of criminal relapse. This will be examined by analyzing how eight interviewees A) experience ex-convicts’ opportunities counter the limitation through the labor market, and B) how they evaluate the prospect to work with ex-convict valuation to diminish criminal relapse. The theories used in this study is: Value based theory based on the concept of valuation; Social cognitive career theory (SCCT) with the conceptions of self-efficacy, outcome expectations and personal goals; Sense of coherence (SOC) in the concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness. In addition to aforementioned concepts, we have cooling down and pushing up. The results show that the interviewees make use of cooling down and pushing up with the intention to amplify the target audiences prospective as employees. The interviewees experience support requirements from the target audience to gain coping to handle and change certain values i.e. what the interviewees consider to be necessary to enhance employment opportunities and reduce criminal recoil. All interviewees feel that it is important to believe in every solitary individual and that everyone deserves a second chance.

Bakgrund: I Sverige når Barnhälsovården (BHV) nära 100% av alla barn och BHV-sköterskan är en viktig person för barnets hälsa och utveckling. Det ger unika förutsättningar för att främja barnets hälsa och ge stöd till föräldrarna. I BHV-sköterskans profession ingår en skyldighet att göra en orosanmälan vid minsta kännedom eller oro över att ett barn under 18 år utsätts för omsorgssvikt. Detta kan innebära svåra val och situationer där BHV-sköterskan kan vara i behov av stöd och vägledning för att kunna hjälpa barnet och dess familj på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sköterskors upplevelse och behov av stöd och vägledning vid orosanmälan. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex deltagare från barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen bland BHV-sköterskorna var att det gjordes för få orosanmälningar trots att de kände bra stöd ifrån kollegor när en anmälan skulle göras. De belyste också att det var viktigt med en god relation mellan BHV-sköterskan och familjerna för att kunna skapa ett tryggt föräldraskap och vidare kunna prata om svåra saker som vid de tillfällen när BHV-sköterskorna kände oro för barnet. Det framkom också i resultatet att de BHV-sköterskor som arbetade på familjecentraler upplevde ett större stöd och fick mer vägledning vid behov än de som arbetade på en traditionell BHV-central. Slutsats: BHV-sköterskor behöver stöd och vägledning när ett barn utsätts eller misstänks utsättas för omsorgssvikt och en orosanmälan ska göras. De BHV-sköterskor som arbetade på familjecentral kände störst stöd och hade enklare att få vägledning. / Background: In Sweden, Child Health Care reaches close to 100% of all children and the Children Health Care (CHC) nurse is an important person for the child's health and development. It provides unique conditions for promoting the child's health and providing support to the parents. The CHC nurse's profession includes an obligation to report a concern at the slightest knowledge or concern that a child under the age of 18 is exposed to neglect. This can mean difficult choices and situations where the CHC nurse may need support and guidance to be able to help the child and their family in the best way.  Aim: The purpose of the study was to describe Child Health Care nurses experience and needsof support and guidance when reporting concerns over the health of a child. Method: Semi structured interviews were conducted with six informants from child health care in the Western part of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the interviews. Results: The results showed that the experience among the CHC nurses was that too few reports of anxiety were made, despite the fact that they felt good support from colleagues when a report was to be made. They also highlighted that it was important to have a good relationship between the CHC nurse and the families in order to create a secure parenting and also to be able to talk about difficult things such as at the times when the CHC nurses felt worried about the child. It also emerged from the results that the CHC nurses who worked at family centers experienced greater support and received more guidance when needed than those who worked at a traditional CHC center. Conclusion: CHC nurses need support and guidance when a child is or is suspected of being neglected and a report of concern must be made. The CHC nurses who worked at the family center felt the greatest support and found it easier to get guidance

Ignatian spirituality in the Church of Sweden,a qualitative study ABSTRACTThe purpose of this qualitative research study is to investigate the meaning of Ignatian spirituality for some employees in the Church of Sweden. The method used in the study is individual, semi-structured interviews with five employees in the Church of Sweden. To meet the purpose, three questions have been asked: 1)     What has the meeting with Ignatian spirituality meant to the informants of the study? 2)    How do the informants integrate their experiences from the Ignatian spirituality in their parish practice? 3)    How do the informants relate to their ecumenical encounters? The empirical material was then analyzed according to the three questions, mentioned above and in the relation to the thinkers within the field of Ignatian Spirituality. In the analysis, the material was organized according to three themes: the personal experience of Ignatian spirituality, the integration in the parish practice and ecumenical encounters. The results of the research show that the priests and deacons are indeed submitted to the Ignatian spirituality, in their whole life. They are familiar with the Ignatian tools and well informed about Ignatius of Loyola and his Spiritual Exercises. In their parish practice they tend to feel lonely, and they long for colleagues acquainted with the Spiritual Exercises, but since the Spiritual Exercises imbue their whole life, the Spiritual Exercises are evident in all their practices. They also dwell on how they can reach out, making the Gospel accessible also to those somewhat more resistant or not interested. All informants are ecumenical and talk about experiences of ecumenical encounters. The study indicates a clear parallel between the Ignatian Spirituality and Receptive Ecumenism, both movements obviously grounded in an introspection that opens possibilities for true meetings.

The purpose of study is to investigate how guidance couselors in year 7-9 in primary school, work with students with intellectual disabilities, IF, to strengthen students´career management skills before various future choices, especially the choice of upper secondary special school. The study is carried out with qualitative semi-structured interviews with eight guidance counselors, all of whom have mentoring assignment for the special school. The result is analyzed on the basis of CIP theory, Cognitive Information Processing, which describes the decision-making process regarding elections and how career management skills develops during this process. The results show that guidance counselors work on the basis of sevrela different conditions and in differens ways. It is striking that guidance counselors work to create relationsships and broaden perspectives, in order to strengthen students´self awareness and develop knowledge about working life. Knowledge is the basis for students to be able to develop their career management skills. The study shows that guidance in compulsory school has challenges that limit the management space for students, wich affects the counselors´way of working. / Studiens syfte är att undersöka hur vägledare i år 7-9 i grundsärskolan, arbetar med elevermed intellektuell funktionsnedsättning, IF, för att stärka elevers valkompetens inför olikaframtida val, framför allt valet till gymnasiesärskolan. Studien är genomförd med kvalitativsemistrukturerade intervjuer med åtta stycken studie och yrkesvägledare som samtliga harvägledaruppdrag mot särskolan. Resultatet är analyserat utifrån CIP-teorin, CognitiveInformation Processing, som beskriver beslutsprocessen rörande val och hur valkompetensutvecklas under denna process. I resultatet framkommer att vägledare arbetar utifrån fleraolika förutsättningar och på olika sätt. Framträdande är att vägledarearbetar relationsskapande och perspektivvidgande, för att stärka elevernas självkännedom ochutveckla kunskaper om arbetslivet. Dessa kunskaper är grunden för att elever ska kunnautveckla sin valkompetens. Studien visar att vägledning i grundsärskolan har utmaningar sombegränsar handlingsutrymmet för elever vilket påverkar vägledarens arbetssätt.

Uppsatsen tar avstamp i problematiken kring en växande ohälsa och oro kring framtiden bland ungdomar i dagens samhälle. Som resultat av detta har intresset för skolans elevhälsoarbete och att verka förebyggande och hälsofrämjande vuxit. I hälsoarbetet ingår även att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. I lagstiftning ingår inte uttryckligen att studie- och yrkesvägledaren är en självklar del i elevhälsan, eller skolans elevhälsoteam. Trots detta utgör de ofta en del av detta arbete och innehar värdefulla kompetenser för att utföra uppdraget. I relation till detta är syftet med studien att undersöka studie- och yrkesvägledares roll i elevhälsoteamet samt på vilket sätt deltagandet i teamet påverkar vägledningsarbetet. Vilket kommer då utgå från frågeställningarna: Hur ser studie- och yrkesvägledare på sin roll inom elevhälsoteamet i gymnasieskolan och vilka insatser kan vägledaren bidra med? Vilka fördelar och nackdelar upplever studie- och vägledare att deltagande i elevhälsoteamet medför? För att bemöta studiens frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en teoretisk utgångspunkt i konstruktivistisk vägledning och I-P-O modellen. Resultatet som påvisas är att vägledaren ofta har en självklar roll i teamet som är både fördelaktigt för dem själv samt för teamet. Samtidigt är det många faktorer som spelar in i hur studie- och yrkesvägledarens roll utformas i detta arbete. Vidare påvisas att studie- och yrkesvägledaren besitter många kompetenser som kan kopplas till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet men att de inte alltid får utrymme att använda dem.

Bakgrund: Amning är en fysiologisk process som ofta upplevs svårare än förväntat vid amningsstart och kan kompliceras snabbt om stöd inte erhålls. Helamning i sex månader rekommenderas enligt WHO för att främja barns hälsa. Barnmorskor har stort ansvar för folkhälsan genom att stödja och stärka amning. Information och stöd bör ges tidigt, utifrån unika behov och vara lättillgängligt om hinder uppstår. Kvinnocentrering från barnmorskor gynnar amningstidens längd och uppskattas påverka folkhälsan positivt. Syfte: Att beskriva nyblivna mammors erfarenheter kring individanpassat amningsstöd i vårdkedjan. Metod: Kvalitativ webbundersökning med majoriteten öppna frågor samt induktiv ansats. Totalt 38 nyblivna mammor deltog. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Stor variation beskrevs gällande tillgången till individanpassat amningsstöd. Många beskrev känslan av att inte bli lyssnad på och bemött utifrån tidigare erfarenheter. Planering saknades vid utskrivning och stöd i form av individanpassad amningsplan var nästintill obefintligt. Information i eftervården beskrevs mycket begränsad gällande tillgängligheten och kvinnor eftersökte denna självständigt. Slutsats: Förändringar krävs i vårdkedjan för ett individanpassat amningsstöd. Främst saknas information under graviditeten och stöd i eftervården. Mer information och individanpassat stöd önskas från barnmorskor. Idag sker inte vården i enlighet med kraven för amningsvänliga sjukhus. / Background: Breastfeeding is a physiological process that can be more difficult than expected and become complicated if support is not provided. WHO recommends exclusive breastfeeding for six months to promote child health. Midwives have a major public health responsibility to support and strengthen breastfeeding. Information and support should be provided early, based on individual needs and available if barriers arise. Women-centeredness promotes breastfeeding duration and is estimated to have a positive impact on public health. Aim: To describe mothers' experiences of individual breastfeeding support in the care chain. Method: Qualitative web survey with 38 mothers. Data was analysed with content analysis. Results: Large variation was described regarding access to individual breastfeeding support. Many described the feeling of not being listened to and treated based on previous experiences. Planning was lacking at discharge and support in the form of an individualized breastfeeding plan was almost non-existent. Information in aftercare was described as very limited regarding accessibility. Conclusion: Changes are required in the care chain for individualized breastfeeding support. Mainly there is a lack of information during pregnancy and support in aftercare. More information and individualized support are requested. Care is not provided in accordance with the requirements for Baby-friendly hospitals initiative.

Klimatfrågan är en av vår tids största globala utmaningar och en fråga som även studie- ochyrkesvägledningens profession behöver adressera. Gröna karriärval är en ny företeelse där det saknasmycket kunskap. Vi vet att det finns personer som gör karriärval med utgångspunkt i klimatfråganmen det finns begränsad kunskap om hur ett sådant karriärval motiveras. Studien undersökermiljömässigt hållbara karriärval inom grön teknik genom en kvalitativ intervjustudie av fem anställdapå ett e-mobilitetsföretag i Östafrika. Resultatet analyseras utifrån Mark Savickas Career ConstructionTheory som förklarar karriärval som en del av ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i relationtill tidigare forskning om identitet och hållbara val, grön karriär och grön vägledning. Ett övergripandesvar på frågan om varför respondenterna valt att arbeta med miljömässig hållbarhet är att de ärkarriärmedvetna medskapare av sina karriärer. Mer specifikt har de gjort sitt karriärval för att deraspersonliga värderingar reflekteras i företaget, för att de har ett intresse för grön teknik, för att de villpåverka klimatförändringarna utifrån kunskap och erfarenheter samt att en karriär inom grön teknikuppfattas som en bra karriär. / The climate issue is one of the biggest global challenges of our time and a question that study- and career counsellors also need to address. Green career choice is a new phenomenon where there is a great lack of knowledge. We know that there are people who does career choices based on the climate issue but the knowledge is limited on how such a career choice is motivated. The thesis investigates environmentally sustainable career choices in green tech through a qualitative interview study of five employees at an e-mobility company in East Africa. The result is analyzed based on Mark Savickas Career Construction Theory which explains career choice as part of identity construction. The result is discussed in relation to previous research on identity and sustainable choice, green career, and green guidance. An overarching answer to the question of why the respondents chose to work with environmental sustainability is that they are career concerned co-creators of their careers. More specifically the career choice is derived from personal values being reflected in the company, an interest in green tech, a will to make an impact on climate change based on knowledge and experience and the perception that a career in green tech is a good career.

<p>Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ”coachingdjungeln”. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP – <em>neurolingvistisk programmering</em> – förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden. Resultatet visar att NLP i coaching av arbetslösa inte är en vanlig modell utan det lösningsfokuserade arbetssättet dominerar. Studien belyser att förhållningssätt, begrepp, metoder, inställning till klienter och kommunikativa verktyg är centralt inom all coaching. Undersökningens resultat visar att likheter finns mellan olika coaching- och vägledningsmodellers innehåll fast de kan ha olika benämningar inom respektive modell. Studien visar också coachingens för- och nackdelar samt tankar kring utbildning, professionalitet och yrkestiteln ”coach”.</p> / <p>Coaching has become a trend in our society and this study can be seen as an expedition through the “coaching jungle”. The inquiry consists of structured interviews by telephone mixed by studies of related literature and articles, where the purpose was to find out to what extent NLP – <em>Neuro Linguistic Programming </em>– occurs in coaching of the unemployed and to what extent it is used in coaching. The selection-group can be found in 14 of the 21 counties of Sweden and it contains job coaches from the local government, private and also staff from the public sector who works with unemployed. The results exhibit that NLP is not a regular model in coaching of unemployed – instead the solution-focused model is quite the dominant one among the selection-group in this inquiry. The study also illustrates approaches, concepts, various methods, attitudes to the clients as well as communicative tools which are all central parts of coaching.  The survey reveals that there are similarities between the contents of different coaching- and counselling models, even though they might have different names for it.  The study shows the pros and cons of coaching in general and also thoughts and opinions of education, professionalism and the job title “coach”.</p> / Examensarbete inom påbyggnadskurs i studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarprogrammet

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ”coachingdjungeln”. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP – neurolingvistisk programmering – förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden. Resultatet visar att NLP i coaching av arbetslösa inte är en vanlig modell utan det lösningsfokuserade arbetssättet dominerar. Studien belyser att förhållningssätt, begrepp, metoder, inställning till klienter och kommunikativa verktyg är centralt inom all coaching. Undersökningens resultat visar att likheter finns mellan olika coaching- och vägledningsmodellers innehåll fast de kan ha olika benämningar inom respektive modell. Studien visar också coachingens för- och nackdelar samt tankar kring utbildning, professionalitet och yrkestiteln ”coach”. / Coaching has become a trend in our society and this study can be seen as an expedition through the “coaching jungle”. The inquiry consists of structured interviews by telephone mixed by studies of related literature and articles, where the purpose was to find out to what extent NLP – Neuro Linguistic Programming – occurs in coaching of the unemployed and to what extent it is used in coaching. The selection-group can be found in 14 of the 21 counties of Sweden and it contains job coaches from the local government, private and also staff from the public sector who works with unemployed. The results exhibit that NLP is not a regular model in coaching of unemployed – instead the solution-focused model is quite the dominant one among the selection-group in this inquiry. The study also illustrates approaches, concepts, various methods, attitudes to the clients as well as communicative tools which are all central parts of coaching.  The survey reveals that there are similarities between the contents of different coaching- and counselling models, even though they might have different names for it.  The study shows the pros and cons of coaching in general and also thoughts and opinions of education, professionalism and the job title “coach”. / Examensarbete inom påbyggnadskurs i studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarprogrammet