Denna studie har en fokus på lärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta skolbarnen och eleverna i årskurs F-31. Studien syftar till att synliggöra det praktiska arbetet med problemlösning och hur detta kan ske framgångsrikt i matematikklassrummet. Studiens huvudsakliga mål är att knyta an vetenskapen till lärarpraktiken och legitimera problemlösningens bidrag till utveckling och lärande i ämnet matematik. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som uppmärksammar internationell forskning om problemlösning med en inriktning på matematik. Tillvägagångssättet är en närläsning av artiklar genom en systematisk litteraturstudie (SLS) och ett teoretiskt ramverk av Selander och Kress (2017). En diskursanalys möjliggör en tolkning av texterna genom ett utarbetat verktyg med fyra kategorier: Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte), Institutional norms (Institutionella mönster) och Setting (Iscensättning) samt medföljande frågor som ställs till texten. Varje kategori utgör en av fyra komponenter i den första och förberedande fasen i LearningDesignSequences (LDS-modellen). Resultatet visar att läraren på många olika sätt kan iscensätta problemlösning i matematikklassrummet. En välplanerad iscensättning skapar mening för eleverna. Resultatet pekar även på en rad framgångsrika navigerande principer/aspekter för lärare att använda i undervisningen. Litteraturstudien belyser särskilt lärarens centrala roll som framgångsfaktor och kritisk aspekt i uppdraget att sätta igång och möjliggöra lärandeprocesser hos eleverna i arbetet med problemlösning.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med långtidsarbetslösa uppfattar fenomenet livslångt lärande. Uppfattningarna leder oss mot en djupare förståelse för hur fenomenet livslångt lärande konstrueras och hur denna konstruktion formar den praktik där studie- och yrkesvägledaren och den arbetslöse befinner sig. För att fånga dessa uppfattningar av livslångt lärande utgår studien från en fenomenografisk ansats och empirin samlas in genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer i långtidsarbetslöshet. Studiens resultat visar på att konstruktionerna kring fenomenet livslångt lärande hos respondenterna innehåller uppfattningar om livslångt lärande som ett verktyg till den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Inbyggt i denna konstruktion återfinns även uppfattningar om en idealbild kring hur individer ska kunna ta del av den del av det livslånga lärande som erbjuds inom ramen för utbildning eller arbete. För de individer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och faller utanför denna ram blir studie- och yrkesvägledaren en central person. / The purpose of this study is to investigate how study and career counsellors who work with the long- term unemployed perceive the phenomenon of lifelong learning. The perceptions lead us to a deeper understanding of how the phenomenon of lifelong learning is constructed and how this construction shapes the practice where the study and career counselor unemployed are. To capture these perceptions of lifelong learning, the study is based on a phenomenographic approach and the empirical data is collected through interviews with eight study and career counsellors who work with individuals in long-term unemployment. The results of the study show that the constructions around the phenomenon of lifelong learning in the respondents contain perceptions of lifelong learning as a tool for the economic development in our country. Built into this construction are also perceptions of an ideal picture of how individuals should be able to take part in the part of life-long learning that is offered within the framework of education or work. For those individuals who are in long-term unemployment and fall outside this framework, the study and career counsellor becomes a key person. The study and career counselor ́s constructions of lifelong learning affect professional practice, which need to be made visible and reflected on.

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

Undersökningen handlar om att lyfta fram årskurs 9-elevers syn på vägledning under sin tid i grundskolan. I skollagen står det att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Skolinspektionen har undersökt att insatserna fokuserats till årskurs 8 och 9. Syftet med undersökningen är att höra hur nöjda eleverna är med sin vägledning under grundskoletiden, när eleverna skulle vilja att insatser sätts in, samt vilka insatser som de skulle vilja ha mer av. Frågeställningarna är; Hur tycker eleven att deras vägledning varit under grundskolan? När skulle eleverna vilja att insatserna av vägledning sätts in i grundskolan? Vad skulle eleverna vilja ha mer av i grundskolan för att kunna göra ett så underbyggt val som möjligt inför gymnasiet? Teorin som används är Patton och McMahons teori The Systems Theory Framework och underökningen genomförs som en kvalitativ metod. Resultaten var att eleverna inte gör val i ett vakuum, utan de blir påverkade utifrån av vårdnadshavare, lärare, samhälle och oförutsägbara händelser. Alla elever blir inte nöjda med vägledningen, utan den skulle behöva bli individanpassad för att nå varje elev.

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen. Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys. Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig. Praktiska tillvägagångssätt för andlig vägledning inom familjen handlar om föredömlighet, kyrkogång, samtal och andliga övningar. Kulturella skillnader kan skönjas mellan svenska och engelskspråkiga deltagare i fråga om vad man som förälder vill ge sina barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägledare arbetar för att ge elever stöd i deras livslånga lärande samt att identifiera vilka färdigheter som de upplever behövs för att stärka personlig utveckling och därmed förmågan att hantera vår föränderliga omvärld. Med de samhällsförändringar som skett under senare decennier har människors livsvillkor förändrats; vilket lett till att det numera ställs högre krav på att enskilda individer tar ansvar för sina liv men också på att vägledning bedrivs på ett sådant sätt att den tillhandahåller individer stöd. Med detta som bakgrund avser studien att undersöka tre frågeställningar vilka handlar om hur vägledare på gymnasienivå upplever elevers behov av livslångt lärande, hur de arbetar för att stärka detta samt vilka färdigheter som de anser att elever behöver för att stärka det livslånga lärandet. Denna studie antar en kvalitativ metod samt analyserar empiriskt material genom en innehållsanalys som har sin utgångspunkt i två socialkonstruktivistiska perspektiv vilka är Life-design och Planned Happenstance. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och urvalet bestod av sex utbildade vägledare som arbetade inom gymnasieskolans verksamhet. I studiens resultat framkom det att vägledarna upplevde att elever hade ett ökat behov av vägledning - som tillhandahöll stöd i det livslånga lärandet - men också att det fanns ett samband mellan personlig utveckling och lärande genom hela livet. Således handlade det ökade behovet om att elever behöver utvecklas personligen för att hantera vår omvärld men också att det kunde bli svårt att uppnå på grund av vägledningens förutsättningar.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala förmåga att orientera sig. Min bakgrund som undersköterska i kombination med min kunskap i hur rum påverkar människans beteende gör att jag reagerat på de miljöer där dessa personer vistas. Studien är genomförd på Marielunds äldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att främja de boendes självständighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslöjar en mängd rumsliga hinder som påverkar orienterbarheten negativt för personer med demenssjukdom. Utifrån teorier om hur vi människor orienterar oss och hur demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan har ett gestaltningsförslag på ett vägledningssystem tagits fram. Forskningen visar på behovet av anpassning av boendemiljöer för personer med demenssjukdom och att en medveten färgsättning kan hjälpa dessa personer till ett mer självständigt liv. Vägledningssystemet är designat för att leda betraktaren med hjälp av referenspunkter i form av färgkodade väggmoduler och ledtrådar i form av linjer i golvet. Slutsatserna av studien visar att en tydligare översikt av miljön och visuella hjälpmedel kan göra så att de boende klarar sig bättre själv vilket i sin tur gör att de kan bo kvar hemma längre. / This report describes how I have engaged a spatial information problem based in the cognitive ability of people with dementia and their ability to orient themselves. My academic knowledge of how space affects people’s behavior in combination with my experience as a secondary nurse have made me react to the environments in which these people reside. The study was conducted at Marielunds nursing home and senior housing in the city of Eskilstuna and aims to encourage residents independence. The result shows the architecture’s complexity and the observation of the housing reveals a variety of spatial barriers that affect the ease of orientation negatively for people with dementia. Based on theories of how we orient ourselves and how dementia affects the cognitive ability I have developed a design proposal for a guidance system. The research demonstrates the need for adaptation of living environments for people with dementia and that a deliberate color scheme can help these people to a more independent life. The guidance system is designed to lead the viewer with reference points in the form of color-coded wall modules and visual clues in the form oflines in the floor. The findings of this study show that a more clear overview of the environmental and visual aids can help the residents to a more independent life witch will allow them to stay in their own home longer.

I denna mastersuppsats undersöker författaren det möjliga värdet av karriärteorier. Värdet är empiriskt undersökt med utgångspunkt I tio fallstudier av intervjutyp. Författaren kommer till slutsatsen att kunskap om karriärteorier möjliggör en bättre förståelse av hur individer fattar karriär- och utbildningsbeslut. Författaren argumenterar för att kunskap om karriärteorier är, och bör vara relevant för vägledarnas profession och yrkesroll. / In this master thesis the author investigates the potential value of career theories. The potential value is empirically investigated on the basis of ten interviewee case studies. The author reaches the conclusion that career theories does enable a better understanding of how individuals make career- and educational choices and argues that knowledge of career theories is, and should be relevant for the guidance counsellors professional role.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna. De slutsatser som drogs var att gymnasieskolor appellerar till olika utbildningsaspirationer samt att eleverna betraktas som konsumenter, vilket kommer till uttryck genom olika immateriella erbjudanden från skolorna. / This study takes its point of departure in the ongoing debate on how upper secondary schools use marketing and information to attract future students. Career guidance is a profession that includes considerations about how information in schools’ brochures can relate to guidance support regarding educational choice. The aim of the study is, from a discourse-theoretical perspective, to illuminate how information in upper secondary school brochures of 2011 relates to educational choice, and also how upper secondary schools market themselves. By applying a text analysis model that focused on ideational and interpersonal structure, 52 brochures from schools in ‘Stockholms Län’ about the programme ‘Economics’ were analysed. Results show that not all upper secondary schools follow the national guidelines for how ‘Economics’ should be described in the brochures and that the descriptions of the programme varies. Conclusions of this study were that brochures of upper secondary schools appeal to different educational aspirations, and that students are seen as consumers to whom different intangibles are offered.