Denna studie är en kvalitativ studie med metodansatsen textanalys. Intentionen är att undersöka hur köns- och genusframställningar kommuniceras i nutida populära barnlitterära verk för yngre elever. Studien diskuterar hur implicita och explicita budskap förmedlas i barnlitteratur, genom att undersöka skönlitteratursmaterialets didaktiska potential i värdegrundsarbetet för Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022). Studiens syfte uppnås genom en kritisk diskursanalys med fokus på huvudkaraktärerna och några utvalda bikaraktärer med ett kön- och genusperspektiv. Det teoretiska ramverket i studien består av flera olika diskursanalytiska perspektiv. Den analysmetod som har tillämpats vid analys av textmaterialet är Faircloughs tredimensionella modell. Studien inkluderar även en bildanalys för att undersöka bildernas kommunikation och en multimodal analys för att granska samspelet mellan text och bild. Bildanalysresultatet visar att en konventionell tolkning kan göras om karaktärernas könstillhörighet genom att granska karaktärernas kroppsfärger, ögon och om karaktären har eller inte har ögonfransar. I resultatet framkommer det att kvinnliga respektive manliga könsnormer och könsmönster förmedlas i materialet.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa. / What does the term ‘life knowledge’ truly signify? Just as the term imply it concerns the knowledge of life. The Swedish school shall according to the steering documents foster and prepare the students for their future professional life. The school shall also promote the harmonious development of the students in order for them to become conscious of their responsibilities. To reach these goals an intermediary of preventive knowledge is required which will assist the students when handling the situations they will find themselves in. Since the majority of the methods which have been developed within life knowledge are intended to be employed in primary school I find it interesting to study how life knowledge can be incorporated in upper secondary school. I have constructed a mapping of how we work with life knowledge at the upper secondary school at which I am employed. I carried out a questionnaire amongst students and teacher, in which the result points to a positive result. Both teachers and students are optimistic of the work with life knowledge and find it important. The subjects which we have chosen to focus upon are rules of cooperation, study techniques, ethnical relationships, smoking, alcohol, narcotics, equality, sex and social life, and health.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund. I undervisningen använder sig pedagogerna ofta av film, tidningsartiklar och dilemmasagor som läromedel istället för Birgitta Kimbers SET material. Både den tidigare forskningen och alla respondenter i undersökningen anser att det finns ett stort behov av att ha med livskunskap på skolschemat. Detta motiverar de med att det finns en ökad oro bland dagens ungdomar och att det behövs skapas tillfällen där pedagoger och elever tillsammans diskuterar bland annat kränkningar, mobbning och incidenter som har hänt på skolan under den senaste tiden.

Skolan har ett uttalat anti-rasistiskt uppdrag som innebär att både arbeta aktivt förebyggande för demokratiska värderingar och att motverka alla former av kränkningar. Detta gäller för alla som verkar inom skolan, men samhällskunskapslärare har ett särskilt ansvar i och med ämnets historiska uppkomst och ämnesinnehåll. Frågan som ställs i denna litteraturstudie är hur (samhällskunskaps)lärare kan tänka kring och ta sig an uppdraget om den demokratiska, kränkningsfria skolan med fokus på rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att svensk forskning på området om anti-rasistiskt arbete i skolan är begränsad i sin omfattning. Forskaren Emma Arneback har i samarbete med andra forskare tagit sig an detta forskningsfält i Sverige. De mest centrala resultaten för lärares anti-rasistiska arbete som framkommer i litteraturstudien är a) vikten av en strukturell förståelse av rasism och b) att förhållningssätt och handlingsstrategier måste anpassas och övervägas av läraren kontextuellt utifrån varje situation. Kunskap, (själv)reflektion och kontextuella bedömningar skapar bästa förutsättningar för att både bemöta exempelvis öppet rasistiska uttal i skolan och att undvika exempelvis framställningar som riskerar reproducera den strukturella rasismen.

Lennartsdotter Ward, Jenny (2016). En värdegrund för alla. En intervjustudie om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan (A value system for all. An interview study on the possibilities and limitations of communication as a method for forming an inclusive value education in upper secondary school). Specialpedagogprogrammet; Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Föreliggande studie när en förhoppning att bidra till att det specialpedagogiska perspektivet vidgas till att även omfatta skolors värdegrundsarbete som en faktor som kan fungera såväl inkluderande som exkluderande i skapandet av en skola för alla.Problemområdet i examensarbetet är undersöka hur värdegrund och värdegrundsarbete gestaltas, förmedlas och förankras till gymnasieelever, vilka eventuella hinder och möjligheter som upplevs av (i huvudsak) verksamma lärare, samt undersöka på vilka sätt dess innehåll och praktik kan fungera inkluderande som exkluderande för elever från skilda bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka vilken roll värdegrund och värdegrundsarbete kan spela för uppfyllandet av en skola för alla, en skola där alla elever oavsett bakgrund, är inkluderade. Jag har sökt få inblick i ett antal verksamma gymnasielärares, specialpedagogs och skolledares upplevelser och erfarenheter av skolans värdegrund och implementeringen av värdegrunden i gymnasieskolan, samt vilka eventuella möjligheter och hinder de eventuellt upplever i detta arbete. Eftersom mina frågor behandlar någons förståelse, tolkning och upplevelse av begrepp och situationer kopplade till dessa begrepp har jag som metod valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, sammanlagt sju stycken.Då samtliga respondenter lyfter kommunikation (i form av samtal, diskussion, argumentation och debatt) som det primära verktyget för värdegrundsarbete, och ämnet är värdegrund och värdegrundsarbete (en form av demokratisk fostran) har jag valt att som teoretisk ram använda Jürgen Habermas teorier om deliberativ demokrati och det kommunikativa handlandet samt Tomas Englunds teori om det deliberativa samtalet. Det deliberativa samtalet har, av bland andra Skolverket, lyfts som en metod som gynnar värdegrundsarbetet i skolan och kännetecknas (enligt Englunds definition) av samtalet ska ge olika argument utrymme; vara tolerant; ha inslag av kollektiv viljebildning; ifrågasätta traditionella uppfattningar och helst utesluta lärarledning. Såväl Habermas som Englunds teorier har fått motta en kritik, och en kort sammanfattning ges av den kritik som har relevans för föreliggande studie, samt en kort presentation av några alternativa ansatser (agonistisk deliberation, perspektivisering och överlappande konsensus).Resultat och analys visar att såväl värdegrund (som den formuleras i skollag och läroplaner) som värdegrundsarbete ses av samtliga respondenter som något positivt och självklart. Samtidigt är det behäftat med flera paradoxer och dilemman som den enskilde läraren efter bästa förmåga måste finna lösningar på. Vidare är det framförallt vissa lärare som aktivt arbetar med värdegrunden och jag tolkar bristen på representation som att det finns ett behov av att, ur ett maktperspektiv, reflektera över vilka signaler som ges; vilka som ses som ”Vi”, (dvs de normala och önskvärda) och vilka som är ”de Andra” (dvs de som behöver förändras). Trots de fördelar som finns med det deliberativa samtalet som metod för värdegrundsarbete finns det flera invändningar, varav de främsta handlar om metodens otillfredsställande förmåga att hantera de asymmetriska maktrelationer som finns i skola och klassrum. För det första institutionell ojämlikhet; då det ligger i lärarens uppdrag att bedöma och betygssätta eleven så är det troligt att denne rättar sig efter lärarens förväntningar. För det andra tas för liten hänsyn till social ojämlikhet och kulturell dominans; det vill säga att de redan socialt, ekonomiskt eller kulturellt privilegierade har tolkningsföreträde i samtalen. Majoritets-kulturens värderingar ses som normala, rationella och självklara vilket fungerar begränsande och exkluderande för (vissa) elever med andra/delvis andra värderingar, och kan få till konsekvens att elever väljer att vara tysta istället för att delta. En annan svaghet handlar om metodens svårigheter med att bemöta anti-demokratiska åsikter; det deliberativa samtalets form och innehåll utgör ett demokratiskt ramverk som gör det nästintill omöjligt att samtala med personer som inte delar samma grundläggande demokratiska värderingar. En komplicerande svårighet är att det deliberativa samtalet vilar på föreställningen om förnuft, rationella argument och medborgarskap, medan många värderingar och argument snarare härstammar från känsla, empati och relationer. Min slutsats är att det deliberativa samtalet kan ge värdefull vägledning för hur ett gott värdegrundsarbete kan struktureras. Samtidigt måste det kompletteras av ett maktperspektiv som jag sammanfattningsvis benämner ”asymmetriska maktrelationer”, samt diskussionen om hur skolan demokratiskt ska förhålla sig till icke-demokrater. Jag menar att specialpedagogiken behöver ta täten här och sätta maktrelationer och kommunikationsmönster på agendan.Specialpedagogisk implikation: Skolan ska vara en skola för alla, alla ska vara inkluderade. Ett sätt att arbeta med detta är genom värdegrund och värdegrundsarbete. I bästa fall fungerar detta inkluderande, genom att tillsammans diskutera och enas om samhällets gemensamma värderingar skapas ett kollektivt ”Vi”. Men skolans värdegrund kan även fungera exkluderande, både till innehåll och i praktik. Specialpedagogiken har ett särskilt ansvar att bevaka de ”röstsvagare” elevernas skolsituation och därför behöver den undersöka vilka som ges utrymme att tala och vilka som kan komma att tystna, vad som anses okej att tala om och vilka – och vems – tolkningar det är som har företräde. Specialpedagoger måste fråga sig hur de (och annan skolpersonal) bättre kan arbeta med värdegrund i syfte att skapa en inkluderande värdegemenskap med målet att skapa likvärdig skola, en skola för alla.

Uppsatsen analyserar Victoria Benedictssons ”Ur mörkret” (1888) och Anne Charlotte Lefflers ”Barnet” (1883), två noveller som tillkom under en period i Sverige då frågor om kön debatterades flitigt. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur värdegrundsarbete angående könsnormer och -värden kan bedrivas i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Analysarbetet är därmed uppdelat i två delar: en litterär analys av verkens gestaltning och framställning av kön och könsnormer, och en didaktisk tillämpning av verken i värdegrundsarbete. Den litterära analysen utgår från olika genusteorier, bland annat används Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen för att belysa hur genus konstrueras i relation till andra människor. Den didaktiska tillämpningen utgår från litteraturdidaktiska teorier och främst synen på litteratur som värdeförmedlare och Chambers boksamtal används för att uppmärksamma ett möjligt arbetssätt. Analysen visar att novellerna förmedlar könsnormer som antar att kvinnan är underordnad mannen och att mannen innehar ett naturligt förnuft och dygd. Resultatet visar även att det finns potential att använda novellerna i en kombinerad litteraturundervisning och värdegrundsarbete för att granska könsnormer.

Uppsatsen analyserar Sally Rooneys romaner Samtal med vänner (2017) och Normala människor (2019). Syftet med analysen är att undersöka huruvida romanerna har undervisningspotential inom området sexualitet, samtycke och relationer i en svenskämneskontext. Den litterära analysen undersöker hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i vardera roman utifrån begreppen fokalisering och tema. Den didaktiska analysen undersöker i sin tur hur romanerna skulle kunna användas inom svenskämnets ramar med mål att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang. Uppsatsen följer en tradition av kvalitativ textanalys och en hermeneutisk tolkning har gjorts av materialet till den litterära analysen, medan den didaktiska analysen tar avstamp i litteratursamtal och kritisk litteracitet. Den litterära analysen visar hur Rooney gestaltar sexualitet, samtycke och relationer genom teman som kärlek, vänskap, utanförskap, våld i relationer, sexualitet och psykisk ohälsa, och dessa utforskas genom två olika slags fokalisering. Den didaktiska analysen, med utgångspunkt i resultaten från den litterära analysen, visar att läsning av romanerna följt av strukturerade litteratursamtal ger goda möjligheter att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang.

Denna uppsats är en jämförande studie av en privat och en kommunal verksamhet som båda bedriver omsorgsboenden. Syftet med uppsatsen har varit att bidra med kunskap om organisationers värdegrundsarbete utifrån ett chefsperspektiv med fokus på funktion, mål och utvärdering. Genom att jämföra en privat och en kommunal verksamhet med fokus på eventuella skillnader och likheter i ett värdegrundsarbete kan konstateras att skillnaden var mindre än förväntat. Utifrån att ett privata bolag säljer platser i omsorgsboenden till externa intressenter var en föreställning att värdegrundsord skulle spela en stor roll i marknadsföringen, vilket de inte gjorde. Vad såväl den kommunala som den privata verksamheten istället lyfte var vikten av en hållbar och varaktig verksamhet. Den privata liksom den kommunala verksamheten påtalade att värdegrundsorden och värdegrunden i första hand var riktat internt med start redan vid rekrytering av nya medarbetare, för att skapa en bra arbetsmiljö för såväl klienter, medarbetare som chefer. Där båda verksamheterna påtalade vikten att som chef och ledare vara genuin och leva värdegrunden för att på så vis kunna leda och guida sina medarbetare in i värdegrundstänket. Både den privata och den kommunala verksamheten har nedskrivna och uttalade värdegrundsord och värdegrund, och trots att värdegrundsarbetet idag är på lite olika sätt i de två organisationerna trycker båda verksamheterna på vikten av att hålla ett värdegrundsarbete levande. Där båda verksamheterna vill tro att deras verksamheter är bättre med värdegrundsord och en uttalad värdegrund än de skulle ha varit om de inte hade haft det. / This essay is a comparative study of a private and a municipal organization that both run nursing homes. The purpose of the thesis has been to contribute knowledge about organizations' value-based work from a managerial perspective with a focus on function, goals and evaluation. By comparing a private and a municipal organizations with a focus on any differences and similarities in a value-based work, it can be concluded that the difference was smaller than expected. Based on the fact that a private company sells places in nursing homes to external stakeholders, one idea was that core values would play a major role in marketing, which they did not. What both the municipal and the private organizations instead highlighted was the importance of a sustainable and lasting business. The private as well as the municipal organization pointed out that the core values were primarily directed internally, starting already when recruiting new employees, in order to create a good working environment for clients, employees and managers. Where both operations emphasized the importance of being genuine and living the values as a manager and leader in order to be able to lead and guide their employees into the value thinking. Both the private and municipal organization have written down core values, and despite the fact that the work with core values today are in a little different way in the two organizations, both points out the importance of keeping the work with core values alive. Where both businesses want to believe that their businesses are better with core values than they would have been if they had not had it

Moa Carlestål Bjärnebro & Felicia Milstam Storm: ”Integritet och samtycke i Stopp! Min kropp: Kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter”, för värdegrundsarbete med fokus på integritet och samtycke. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, Grundnivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Den här uppsatsen är en kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter som riktar sig till barn i lågstadiet. Syftet med analysen är att undersöka hur karaktärerna i boken gestaltas samt hur integritet och samtycke kommer till uttryck i bokens samtliga berättelser. Vi diskuterar också om och i så fall hur boken går att använda i värdegrundsarbetet i skolan för att lära barn och unga om integritet och samtycke. Vi använder oss av begrepp från Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2017) då vi analyserar boken. Resultatet av analysen visar att karaktärerna vi analyserar till största del gestaltas som föränderliga och med flera egenskaper. Händelserna i boken gör att integritet och samtycke kommer till uttryck på flera olika sätt. Vi resonerar och kommer fram till att boken kan användas i värdegrundsarbetet kring integritet och samtycke i skolan. Vi ger förslag på hur boken kan användas och de metoder vi presenterar är högläsning följt av boksamtal och eget arbete.

Det svenska skolväsendet vilar på demokratisk grund och förhåller sig därför till ett värdebaserat arbete. Det innebär att elever, genom sin utbildning, ska lära sig om värderingar såsom: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Utbildningen som ges ut i det svenska skolväsendet ska således främja jämställdhet och därför ska undervisningen främja elevers förståelse om könsmönster och hur dessa kan påverka människors livsval och livsvillkor. Ett vanligt verktyg som lärare använder sig av för att omsätta skolans värdegrundsarbete i praktiken är genom skönlitteratur. Detta beror främst på att skönlitteratur är känt för att ha en inverkan på läsarnas personlighetsutveckling. För att aktualisera skolans värdegrundsarbete, med särskilt fokus på jämställdhet, är utgångspunkten för denna studie att undersöka hur Anne Charlotte Lefflers Sanna kvinnor (1883) skulle kunna implementeras i undervisning och vilken didaktisk potential som kan uppnås. Närläsning användes som metod för analysen för att möjliggöra denna undersökning, vilket innebär att litteraturen läses flera gånger med särskilt fokus på utvalda delar av innehållet. Denna studies teoretiska grund är Yvonne Hirdmans genussystem, en teori som centrerar kring könsordningar och tillämpas i studien för att utforska kön och normer. Malin Alkestrands term "didaktisk potential" används också för att analysera hur olika perspektiv på genus och normer kan användas för att främja värdegrundsarbete och för att identifiera vilka lärdomar som kan härledas från detta. Studiens centrala frågeställning är: Vilken didaktisk potential finns i gestaltningen och problematiseringen av genus och normer i Sanna kvinnor? Studien drog slutsatsen att Sanna kvinnors förkroppsligande av normer och kön präglas av ojämlikhet. Den didaktiska potentialen finns emellertid i att dessa representationer kontinuerligt problematiseras och kontrasteras mot varandra. Materialet presenterar en mångfald perspektiv som jämförs med varandra. "Sanna kvinnor" fungerar på detta sätt som ett konkret exempel på farorna som ojämlikhet medför samt ett moraliskt exempel på vikten av jämställdhet.