Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas.

Studiens syfte är att undersöka vilken didaktisk potential bokserien Monstret Frank (2019) har med utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete. Undersökningen baseras på en kvalitativ bild- och textanalys där vi utgått från läsarens tolkning av bokserien. Studien har sin utgångspunkt i att värdepedagogiken är en viktig del i skolans uppdrag. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Vid analysen har hela bokserien Monstret Frank (2019) lästs och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja och tolka narratologiska innehållsdelar som karaktärer, miljöer och händelser, för att se hur dessa kan användas i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån bokserien Monstret Frank (2019) då den innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra de värden och normer som finns i bokserien Monstret Frank (2019). Med hjälp av högläsning samt det kringliggande boksamtalet kan det i en sociokulturell lärandemiljö utformas till bra undervisningstillfällen i värdepedagogik.

Denna uppsats analyserar de tre svenska samtida romanerna Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, Dina händer var fulla av liv av Suad Ali och Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad. Analysen görs utifrån genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Detta för att synliggöra hur etnicitet, kultur och genus framställs i romanerna. Syftet med detta är att demonstrera hur litteraturanalyser kan användas för att förankra gymnasieskolans värdegrundsarbete i svenskämnet. Skönlitteraturen blir en plattform för att diskutera ämnen som kan vara svåra att angripa. Genom att skönlitteratur både kan skapa distans och närhet till det lästa kan det både assistera lärare i att arbeta med etnicitets, kultur och genusfrågor, samt engagera elever att diskutera dessa frågor.     Studien använder sig av den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys som gör det möjligt att analysera språket och maktstrukturer i romanerna. Norman Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har också använts, vilket sätter texten i centrum och kopplar den sedan till textproduktion och textkonsumtion. De teorier som använts är genusteori, postkolonial teori och diskursanalys. Teorierna har synliggjort hur romanerna framställer etnicitet, kultur och genus. Att analysera romanerna på detta sätt har möjliggjort att göra djupgående analyser i dem för att sedan sätta romanerna i kontexterna svenskämnet och gymnasieskolans värdegrund.     Resultatet av analysen är att olika kulturer i romanerna har styrkor och svagheter som bör diskuteras i svenskklassrummet. Det finns också etnicitetsstereotyper som behöver synliggöras för att alla i skolan ska kunna känna sig inkluderade och bli bemött utifrån sin identitet i stället för sin etnicitet. Resultatet visar också att kvinnor och män bemöts utifrån stereotypiska förväntningar som finns för respektive kön och att genus således är ett resultat av sociala konstruktioner som ingår i olika diskurser. Skönlitteratur kan således vara ett verktyg för lärare och elever att skapa en mer jämställd och trygg skolmiljö.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barnlitterära böcker kan användas som verktyg i en värdegrundsundervisning. Metoden vi har valt är en kvalitativ textanalys. Genom ett normkritiskt perspektiv kommer vi att analysera fyra barnlitterära böcker för att se över hur dessa synliggör normer, om de är inkluderande och hur de problematiserar och normaliserar normerna. Vi har delat in analysen i fyra kategorier, samtycke, vänskap, känslor och likheter och olikheter. Med stöd av vår analys kommer vi att presentera hur lärare kan arbeta med barnlitteratur som ett verktyg i ett värdegrundsarbete. Resultatet av vår studie visar att barnlitteratur kan vara ett bra verktyg i ett värdegrundsarbete. Barnlitteraturen kan ge eleverna en möjlighet att inhämta ny kunskap och förståelse om sig själva och om andra.

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund. I vår diskussion presenterar och problematiserar vi sedan olika arbetsmetoder för värdegrundsarbete med skönlitteratur som bas. Vi lyfter bland annat fram demokratiska samtal om konflikter, rollspel och brevskrivning som konkreta undervisningsmetoder för att behandla ämnen och episoder i skönlitteraturen som är särskilt intressanta ur ett värdegrundsperspektiv. Studien visar att skönlitteraturen med sin förmåga att väcka empati och synliggöra konflikter är en givande utgångspunkt för värdegrundsarbetet då skönlitteraturen lämpar sig för diskussioner av mobbning, främlingsfientlighet och ojämlika situationer. Dessa fenomen är väsentliga att diskutera då de är företeelser som eleverna i egenskap av samhällsmedborgare oundvikligen kommer att ställas inför.

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ”demokratisk värdegrund”. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat fyra stycken lärare. Resultatet visar att inriktningen på demokratisk värdegrund går mot ett perspektiv av humanistiskt och medmänskligt budskap.

Syftet med studien har varit att undersöka medarbetarnas upplevelse av reflektion som arbetsmetod. Urvalet för studien har bestått av 16 medarbetare (kvinnor mellan 25-55 år) från fyra särskilda boende inom äldreomsorgen som regelbundet arbetar med reflektion som arbetsmetod. Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär som har inspirerats av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Den empiri som samlats in har bestått av 16 bandade individuella semistrukturerade intervjuer. Frågorna som ställts har varit öppna för att ge respondenterna möjlighet till att utveckla sina synpunkter och tankar samt ge studien ett djup. Alla 16 intervjuer har sedan transkriberats och analyserats för att komma fram till ett resultat. Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar litteratur och tidigare forskning om reflektionens betydelse för lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. I resultatet har tre övergripande teman framträtt; Lärande, Professionellt förhållningssätt och Kultur. Dessa teman sammanfattar de kategorier som har kommit fram i studien. Studien visar att reflektion som arbetsmetod ger arbetsgruppen en bättre samhörighet där de lär av varandra samt att de får ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra. För den enskilde personen ger metoden en större självinsikt, en bättre kommunikationsförmåga samt en ökad kompetens. Slutsatsen av studien visar att den reflekterande arbetsmetoden kan betraktas som arbetsredskap som lägger grund för ett gemensamt lärande där medarbetarna får möjlighet till att utveckla såväl omsorgsarbetet som de gemensamma värderingarna för att kunna stärka och utveckla kvalitén av vård och omsorg. / The aim of the study was to investigate the employees' experience of reflection as a work method. The sample for the study consisted of 16 employees (women aged 25-55 years) from four special housing care of the elderly who regularly work with the reflection as a work method. The methodology for this study was qualitative in nature, inspired by a phenomenological approach. The empirical data collected consisted of 16 banded individual semi-structured interviews. The asked questions have been open to give the respondents the opportunity to develop their views and thoughts and to give the study a depth. All 16 interviews were then transcribed and analyzed to arrive a result. The theoretical framework for this study includes literature and previous research about the importance of reflection for learning and skills development in the workplace. The result has three overarching themes emerged; Learning, professionally approach and Culture. These themes summarize the categories that have emerged in the study. The study shows that reflection as a work method provides the group with a better fellowship where they learn from each other and a respectful attitude towards each other. For the individual person, the method gives greater self-insight, improved communication skills and increased competence. The conclusion of the study show that the reflective work method can be considered as a tool that lays the foundation for a common learning where employees have the opportunity to develop both elderly care as common values in order to strengthen and develop the quality of health care.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.

Syftet med denna litteraturanalys är att undersöka vilken didaktisk potential det finns att använda nyskriven barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete.  För att undersöka detta studeras fem utvalda mellanåldersböcker som riktar sig främst till barn i årskurs 4–6. Studien har sin utgångspunkt i att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag vilket många lärare upplever som otydligt. Den motiveras med att värdegrundsarbete visat sig fungera bättre på skolor som arbetar målmedvetet och integrerar värdegrundsarbetet i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Den visar också att värdegrundsarbete är ett problematiskt begrepp eftersom det är svårt att definiera och upplevs otydligt bland lärare. Vid analysen har samtliga fem böcker lästs i sin helhet och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja innehållsdelar som teman, motiv, handling och karaktärer för att se vilken didaktisk potential det finns att använda dem i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån samtliga av de fem utvalda mellanåldersböckerna då alla innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra den didaktiska potentialen som finns i litteraturen.

Värdegrunder har sedan 1990-talet setts som attraktiva för organisationer att utveckla. Detkan dock bli otydligt hur organisationer ska definiera värdegrunderna så att alla medlemmarinom en organisation förstår dem på samma sätt. Syftet med denna studie är att bidra medforskning om organisationsvärderingar i en organisation med struktur somICA-organisationens. Denna studie ska därför bidra med ett perspektiv på integrering avvärdegrunder och värdegrundsarbete i organisationen ICA. Studien bygger på kvalitativinnehållsanalys som ansats och data har insamlats via textdokument från ICA Gruppenshemsida, årsredovisningar och policies samt fem semistrukturerade intervjuer med handlare.Materialet har analyserats med nyinstitutionell teori, med begrepp som legitimering,isomorfism och löskoppling, samt teori om styrning, med begrepp som styrmedel, normativstyrning och värdegrunder som styrsätt. Resultatet visar att ICA Gruppen framställer sinavärdegrunder som grundläggande för arbetet i organisationen. Intervjuerna har visat att detfinns olika uppfattningar av vad dessa värderingars innebörd är. Resultatet frånundersökningar av ICA Gruppen och de fem handlarna visar att värdegrunderna som användskan tematiseras till bland annat samarbete och kommunikation, vilket visar på ensamstämmighet mellan parterna i framställningen av värdegrunderna. Undersökningarnavisar också att det finns många variationer inom temana samarbete och kommunikation.Handlarna visar tendenser till försök att löskoppla sig från ICA Gruppen. De äger och driversina butiker själva, dock visar studiens resultat att värdegrunderna beskrivs på liknande sättför handlarna och ICA Gruppen.