Denna litteraturstudies syfte är att undersöka didaktisk potential i tre utvalda skönlitterära texter. Studien kommer att, utifrån de teoretiska ingångarna litteraturdidaktik och didaktisk potential, undersöka hur skönlitteratur kan öppna upp för samtal runt värdegrundsfrågor med fokus på psykisk ohälsa i grundskolan. Med metoden närläsning har vi granskat tre utvalda böcker som tematiserar psykisk ohälsa för att undersöka dels på vilket sätt den psykiska ohälsan beskrivs, dels vilken didaktisk potential som böckerna innehåller. I analysen har vi använt oss av en kvalitativ litteraturanalys för att belysa hur psykisk ohälsa beskrivs i de olika texterna. Sedan har en diskussion förts om hur innehållet skulle kunna vara relevant att använda i skolan för att belysa psykisk ohälsa.

Denna studie ämnar undersöka huruvida lärarstudenter samt nyligen examinerade lärare inom ämnet religionskunskap upplever att ämneslärarutbildningen mot grundskolans senare år samt gymnasieskolan förberett dem för att arbeta med skolans värdegrund. Studien berör vilka pedagogiska verktyg lärarstudenter anser att lärarutbildningen förser dem med samt hur dessa lärarstudenter och nyexaminerade lärare upplever att de kan arbeta med värdegrundsfrågor i sin undervisning. Studien är utförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av lärarstudenter samt lärare som tog examen i januari 2021 via det digitala hjälpmedlet Zoom. Eftersom studiens avsikt är att undersöka deltagarnas upplevelser av lärarutbildningen så utgår detta examensarbete utifrån en fenomenologisk vetenskapsteori. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna anser att de inte blivit försedda med adekvata verktyg för att kunna arbeta med värdegrunden. Deltagarna anser att det saknas konkreta verklighetsförankrade och handfasta exempel gällande arbetet med värdegrunden.

Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver värdegrundsarbetet i förskolans utbildning. Intentionen är även att belysa förskollärares uppfattningar om hur förutsättningar i förskolan påverkar arbetet med att skapa en förståelse för olika värden och den mångfald som finns i samhället. Genom en kvalitativ intervjustudie har fyra förskollärare delgett sina tankar och uppfattningar om deras arbete. Analysen genomfördes med hjälp av sortering, tematisering och teoretisering. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam syn om att värdegrundsarbetet underlättas när det finns en mångfald i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar på olika sätt med värdegrunden utifrån vilka förutsättningar som finns på deras förskola. På de förskolor som saknar den kulturella mångfalden beskriver förskollärarna mer aktivt olika verktyg och arbetssätt än de förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola gör. Beskrivningarna med annan mångfald skiljer sig inte i så stor utsträckning som den kulturella mångfalden gör. I studiens diskussioner reflekteras de metodologiska val som gjorts samt resultatet i relation till litteraturen. Avslutningsvis presenteras det hur studien kan forskas vidare på.

Barns olika socioekonomiska bakgrund är ett känsligt ämne idag, där familjens bristande ekonomi påverkar barnets välmående, sociala relationer och kan även orsaka mobbning. Värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete där barns rättigheter och möjligheter lyfts, barn behöver bli medvetna om människors olika situationer och levnadsförhållanden. Problemet är att det finns en avsaknad av tidigare forskning hur förskollärare tar hänsyn och arbetar med detta i förskolans verksamheter. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder och hur förskollärare arbetar med värdegrundsarbete i förskolan kopplat till barns lika värde. Faktorn som ligger i fokus kring barns socioekonomiska bakgrund är familjens bristande ekonomi. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex stycken förskollärare från olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien är att förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder genom att hantera och fixa barnens avsaknad av materiella resurser där förskolan lånar ut bland annat ytterkläder, kläder och nallar. Förskollärare lyfter hur viktigt det är att arbeta med relationsscheman i förskolans verksamhet, eftersom barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund inte ska hamna i kläm, riskera utanförskap eller skämmas. Det framkommer även i resultatet att förskollärare rekommenderar olika organisationer för att få stöd med bidrag, utöver den hjälp familjen kan få av förskollärarna och barnhälsoteamet. Resultatet av studien är att värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete i förskolan där barns likavärde, rättigheter och möjligheter ligger i fokus. Resultatet visar även att det finns fyra olika arbetssätt i förskolan inom värdegrundsarbete kopplat till barns lika värde. De fyra arbetssätten är: arbetet med böcker, teater och dramatisering, djupdykningar i stunden och att arbetaöversiktligt.

This examination paper is about how the Swedish school educates their pupils about the Convention on the Rights of the Child. The purpose is to see, through current literature and research, how the Convention on the Rights of the Child implements in the Swedish society, with main focus on the Swedish schools line of work. The purpose is also to get an insight in how the actual work with the Convention on the Rights of the Child can appear in different schools in Sweden, through interviews with selected teachers.    The method used to complete the research was a qualitative interview study with four teachers, in two different communities in the middle and south of Sweden. The empirical results have been compared to current research and literature on the subject.     The teachers that participated in the analyzing study works with the Convention on the Rights of the Child in different ways, through diverse projects and by mediate the schools basic values through their daily work.    My conclusion is that the Convention on the Rights of the Child is an important part of the schools education program and the pupil’s knowledge about their own rights are significant to insist on. Furthermore, the values of the Convention on the Rights of the Child should be communicated through the schools daily work with the basic values that the curriculum emphasizes.    When Sweden ratified the Convention on the Rights of the Child in 1990, they also agreed to make the Convention commonly known by the population of Sweden. Nevertheless, the lack of knowledge among adults and children in Sweden is a reappearing problem which the UN:s Committee on the Rights of the Child continues to point out as an important part in Sweden’s attempt to actualize the Convention on the Rights of the Child. This makes the schools ongoing work to mediate the Convention on the Rights of the Child to their pupils even more important. Because if the children themselves has a lack of knowledge about their own rights, then who are the rights for? / Detta examensarbete handlar om hur arbetet med Barnkonventionen ser ut i den svenska skolan. Syftet med arbetet är att, utifrån aktuell litteratur och forskning, få en bild av hur Barnkonventionen implementeras i det svenska samhället, med fokus på skolans verksamhet. Syftet är dessutom att, genom intervjuer med utvalda lärare, få en inblick i hur arbetet med Barnkonventionen kan se ut på olika skolor i Sverige.    Metoden som har använts för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie som är genomförd med fyra lärare i två olika kommuner i mellan respektive södra Sverige. Det empiriska resultatet har jämförts med aktuell forskning och litteratur på området.    Lärarna som medverkat i den undersökande studien arbetar på olika sätt för att förmedla Barnkonventionen till sina elever, genom olika former av projekt och genom förmedling av skolans värdegrund i det vardagliga arbetet.    Min slutsats är att Barnkonventionen är en viktig del i skolans arbete och elevernas kunskaper om sina egna rättigheter är viktiga att framhålla. Dessutom ska Barnkonventionens värderingar förmedlas genom skolans dagliga värdegrundsarbete.    Genom att Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990, skrev man också under på att göra den allmänt känd hos landets befolkning. Trots det är den bristande kunskapen bland barn och vuxna i Sverige en återkommande punkt som FN:s barnrättskommitté tar upp när det kommer till Sveriges arbete med att förverkliga Barnkonventionen. Detta gör att skolans arbete med att förmedla Barnkonventionen till sina elever blir ännu viktigare. För om inte barnen själva har kunskaper om vilka rättigheter de har, vem är då rättigheterna till för?

Syftet med denna studie var att undersöka bemötande på Familjerätten i Borlänge, utifrån klienters uppfattningar, handläggares upplevelser och hur begreppet bemötande synliggörs i Borlänge Kommuns värdegrund. Empirin samlades in genom en enkätstudie, dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Vidare använde vi oss av professionsetik som teoretiskt ramverk. Empirin analyserades med hjälp av en tematisk analys och diskuterades därefter utifrån professionsetik och tidigare forskning. Resultatet visar att klienter hos familjerätten i Borlänge upplevde ett gott bemötande från handläggarna. Klienterna upplevde ett gott bemötande när handläggarna var lyhörda, visade respekt och var trevliga. Vidare beskriver handläggarna på Familjerätten i Borlänge att de tycker ett gott bemötande är när man visar respekt, anpassar sig utifrån klientens behov, skapar förtroende, är neutrala och förstående. De belyste även vikten av att skapa en god relation till klienten. Borlänge Kommuns värdegrund genomsyrar arbetet och de värderingar de har på Familjerätten. / The purpose of this study was to examine treatment at the Family Court in Borlänge, based on clients' perceptions, case managers' experiences and how the concept of treatment is made visible in Borlänge Municipality's core values. The empirical data was collected through a questionnaire study, document study and semi-structured interviews. Furthermore, we used professional ethics as the theoretical framework. The empirical data was analyzed using a thematic analysis and the empirical data was then discussed based on professional ethics and previous research. The results show that clients at the Family court in Borlänge municipality experienced good treatment from the caseworkers. The clients experienced good treatment when the case managers were responsive, showed respect and were nice. Furthermore, the caseworkers at Familjerätten in Borlänge municipality describe that they think good treatment is when you show respect, adapt to the client's needs, create trust, are neutral and understanding. They also highlighted the importance of creating a good relationship with the client. Borlänge municipality's core values permeate the work and the values they have in the organization.

I enlighet med världens globala utmaning för hållbar utveckling, spelar skolan och lärares arbete en viktig roll för att eleverna ska utveckla ett proaktivt beteende gentemot miljön. Syftet med denna studie var att lära känna lärares förhållningssätt till förbrukningsmaterial och det resurssparande arbetet som lärare gör med syftemål att fostra eleverna till miljömedvetna människor. I studien används tre teoretiska utgångspunkter till att analysera lärares insatser, dessa är det socialkonstruktionistiska perspektivet, den sociokulturella traditionen och pragmatismen. Syftet undersöktes och besvarades genom två forskningsfrågor, vilka är Hur förbrukningsmaterial organiseras i lärares praktik samt På vilka sätt arbetar lärare med resurssparande som kan leda till att eleverna ska utveckla proaktivt miljöbeteende. Studien baseras på sex intervjuer med lärare på olika skolor. Resultaten redovisades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Därvid hittades tre huvudteman, Förbrukningsmaterial som arbetsredskap, samt Resurssparande i relation till hållbarhet och resursspanade i relation till värdegrundsarbete, vilka tillsammans med undertemana (tillgänglighet, ekonomiskt perspektiv på förbrukningsmaterial, behov framför lärande, lärares resurssparande insatser och lärares syn på hållbarhet genom projekt och lärande) behandlar forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att förbrukningsmaterial framför allt betraktas som arbetsredskap i lärandets tjänst och därför finns det inga begränsningar i tillgången på det i kommunala skolors mellanstadium. Praktiker kring förbrukningsmaterial beror på elevernas ålder, så ju äldre årskurser lärare undervisar i, desto hårdare regler gällande elevernas materialförbrukning kan ställas och desto större ansvar kan läggas på eleven i stället för på läraren. Vidare visade studien att samtal om skolans resurser brukar utgå från ett ekonomiskt perspektiv, fast hantering av elevernas ovarsamma beteende med förbrukningsmaterial behandlas med värdegrundsarbete. Ett meningsfullt resultat är att upptäcka och behandla problematiken bakom elevernas förstörande beteende i stället för att behandla utfallet. Parallellt med värdegrundsarbetet inkluderar lärare dessutom resurssparande insatser som kan främja elevernas uppfostran till miljömedvetna människor.   Studiens diskussion behandlade lärares resurssparande insatser i kontext av tidigare forskning. Dessutom behandlades och förstärktes i diskussionen insatsernas betydelse till att eleverna ska utveckla ett proaktivt miljöbeteende.

Narratives are regarded as a mirror of reality and therefore contain established norms and values which can be passed on to children. For that reason, the aim of the study is to analyse what norms and values can be detected in three popular children’s books, selected by pupils in grades 4–6, in the hope that they can be useful in school work with basic values. Reading literature brings a greater understanding of both the world and the individual. Since characters have a great influence on children, the study analyses the leading characters in the books Sam och Sigge, Diamantmysteriet and Nidstången. Among other things, the analysis gives examples of what is considered right or wrong, what a relationship should look like, how girls or boys are expected to behave, how people and animals should be treated, and that it is wrong to steal. In this way the selected books can be discussed in different ways in connection with values education in school.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Att valet föll på denna organisation beror på att de nyligen har tagit fram en värdegrund som styrdokument och har sedan 2012 arbetat med att implementera den i organisationen. Med hjälp av vår teoretiska referensram har vi analyserat resultatet som framkommit av intervjuerna. Resultatet av vår studie visar att det finns en tvetydighet i tolkningen av värdegrunden som delvis kan bero på att ledningen brustit i sitt arbete att förmedla värdegrunden på ett framgångsrikt sätt, samt delvis för att det finns en ovilja bland brandmännen att ta den till sig. Vår undersökning har visat att värderingarna i organisationen behöver synliggöras för att värdegrundsarbete ska kunna användas som en del i arbetet för att förändra en organisationskultur. Inom en mansdominerad kultur som räddningstjänsten är det även viktigt att synliggöra och problematisera den jargong som finns för att kunna nå en förändring.