Studien undersöker vilken begreppsuppfattning avseende likhetstecknet som elever ger uttryck för efter avslutat mellanstadium, det vill säga i början av årskurs 7. Utgångspunkt tas i forskning som visat att en relationell förståelse för likhetstecknet är kritisk för elevers möjligheter att bli framgångsrika inom algebra. Studien omfattar 159 elever i årskurs 7 som deltagit genom att fylla i en skriftlig enkät bestående av uppgifter som utformats för att undersöka hur elever definierar och tolkar likhetstecknet. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan hur elever definierar likhetstecknet och vilken begreppsuppfattning de ger uttryck för i sina tolkningar av matematiska uppgifter. När eleverna själva ska prestera en definition ger en majoritet av dem spontant uttryck för en operationell begreppsuppfattning. I det matematiska arbetet med uppgifter som involverar ekvivalenta uttryck framkommer dock en mer nyanserad bild. I dessa anger en majoritet av eleverna rätt svar och använder lösningsstrategier som ger uttryck för både grundläggande och mer sofistikerad jämförande relationell begreppsuppfattning. Elevers acceptans av definitioner som uttrycker likhetstecknets innebörd substitution har också undersökts och resultatet bekräftar vad som framkommit i tidigare forskning. Betydelsen substitution accepteras i högre grad av elever med relationell begreppsuppfattning om likhetstecknet och i lägre grad av elever som gett uttryck för en operationell sådan.

Skolan är en plats där vi tillbringar en stor tid av vår barndom. Det är en plats där vi kan växa och utvecklas. I skolan kan vi tillägna oss ny kunskap, leka och umgås. För mig har skolan varit en positiv plats. Skolan har gett mig en plattform för utbildning och en möjlighet att påverka mitt liv. Jag anser att skolan är betydelsefull men också att lärande kan vara något roligt. För andra personer kan skolan innebära det motsatta, skolan kan vara en plåga, en otrygg plats och en miljö som leder till förminskning.En viktig aspekt är att vi människor är olika, både som barn och vuxna. Med tanke på olikheterna behöver en skola också erbjuda olika miljöer. Men först och främst ska skolan vara en trygg plats och det är tryggheten som har varit den viktigaste frågan i mitt projekt. Tryggheten uppnås genom närvarande personal och överblickbara miljöer som inte bjuder in allmänheten. Min tanke har varit att skolan är till för barnen och personalen och ingen annnan. / School is a place where we spend a big part of our childhood. It is a place for development and growth. In school we can learn new things, play and hang around. To me school has ment something good. School has given me an opportunity to edducation and a possibility to affect my life. My point of view is that school is important and learning can be somthing fun. To others school might mean the opposite, school can be a pain, it can be a place that is unsafe, and a place where we diminish. An importent aspect is the diversity among people and because of that school has to offer av variety when it comes to environment.  But most important is that school is a safe and secure place. Safety has been the mainfocus in my project. Safety is reached by present employees and environment that offers overview, and being a place that is not inviting to public. My idea is that the school belongs to the teachers and pupils and no other.

I samband med Lgr 22 etablerades det nya ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ställer högre krav på utbildning om hbtqi+ och identitet. Tidigare forskning visar lyckade arbeten med hbtqi+ genom skönlitteratur och skönlitteraturens potential för värdegrundsarbete. Denna studie handlar om lärares litteraturdidaktiska överväganden med avseende på val av skönlitteratur och arbetssätt med skönlitteraturen i klassrummet i undervisning om hbtqi+. Studien avser undersöka de i studien medverkande lärarnas resonemang om arbete med hbtqi+ genom skönlitteratur utifrån Kumashiros teori om antiförtryckande utbildning.  Vi har intervjuat två lärare från en hbtqi-certifierad skola och två lärare från icke-certifierade skolor. Därefter har vi kodat materialet och analyserat det utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarnas olika förhållningsätt går att både kategorisera som förtryckande och antiförtryckande former av utbildning. En konklusion som framkom var att skönlitteratur är ett framgångsrikt redskap för att bedriva hbtqi+-undervisning. Analysen visade även att det mest framgångsrika förhållningsättet inom antiförtryckande utbildning är att inta en ödmjuk och normkritisk ståndpunkt i arbetet. Mer specifikt innebär detta att lärare hela tiden behöver vara medvetna om sina egna fördomar och kritiskt granska sin litteraturdidaktik för att undvika fallgropar som kan leda till förtyckande hbtqi+-utbildning.

Programmering är idag en viktig del av elevers kunskapsutveckling i ett digitaliserat samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka elevers möjligheter att utveckla sina matematiska kunskaper genom programmering samt synliggöra vilka utmaningar som framkommit gällande att arbeta med programmering inom matematik i åldrarna 9–13 år. 17 vetenskapliga artiklar, en bok samt ett konferensbidrag studerades för att ge en översikt av programmeringens roll i relation till matematikundervisning. Resultatet visade att programmering kunde ha en positiv inverkan på elevers matematiska kunskapsutveckling och motivation. Det finns dock en osäkerhet och bristande kunskap hos dagens lärarkår om hur programmering som medel för kunskapsutveckling i matematik kan genomföras i klassrummet. Slutsatserna var att elever behövde få arbeta aktivt med kreativa programmeringsuppgifter för att det skulle ske en kunskapsutveckling, vilket krävde stor kompetens hos lärarna. Därtill var ett integrerat arbetssätt mellan matematik och programmering gynnsamt för eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare använder högläsningen i undervisningen och om de har några didaktiska strategier. Frågorna som ställts är: Vad finns det för didaktiska perspektiv i högläsningen? Vad finns det för syfte bakom val av bok och är eleverna medvetna om det? samt Vilken syn har eleverna på högläsningen? För att ta reda på detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare och deras respektive elever har svarat på en kvantitativ frågeenkät. Resultatet visar att lärarna både har liknande didaktiska perspektiv och liknande syfte med sin högläsning. Lärarna varierar de didaktiska verktygen från bok till bok och även deras syfte av val av bok varierar. Majoriteten av eleverna i undersökningen både uppfattar och kan diskutera kring bokens och högläsningens syfte. Det visade sig även att eleverna generellt uppskattar högläsning.

Undersökningen syftade till att få inblick i hur musiklärare tolkar kursplanen för musik, vilka metoder de använder sig av och vilka ramfaktorer som påverkar instrumentalundervisningen. Genom tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer har studien kunnat lyfta fram några faktorer som mest påverkar att lyckas i instrumentalundervisningen i grundskolans mellanstadium. Speciellt gruppstorleken har visat sig vara en faktor som i hög grad påverkar hur undervisningen utformas. En stor elevgrupp minskar musikundervisningens kvalitet och möjlighet till individuell kontakt med eleverna och därför är mindre undervisningsgrupper i grundskolans mellanstadium att föredra då det gäller instrumentalundervisningen. Tillgången till instrument och övningsrum är också viktiga komponenter för hur musikundervisningen kan genomföras. Det har även framkommit att strukturen på och innehållet i undervisningen i musik skapas fritt av läraren. I svenska skolan finns det ingen allmänt använd lärobok för musikämnets instrumentalundervisning varför det är läraren som själv väljer repertoar och metod enligt egna referensramar. / The aim of the study was to gain insight into the ways music teachers interpret the curriculum for musical education, which methods they employ, and the boundary conditions that influence the instrumental education. Through three semi structured qualitative interviews, this study has been able to identify the most important conditions that influence the possibilities of success in middle school instrumental education. Group size in particular was found to be a variable with profound effect on how the education is structured. Large student groups decrease the quality of the education and diminish the possibilities for individual contact with the students, and for this reason smaller groups are preferred in instrumental education. The availability of instruments and of practice rooms are also important determinants for how the education can be implemented. It was also found that the structure and content of the musical education is created independently by the teacher. Swedish schools do not have a universally used text book for instrumental education, rather the teacher herself chooses the repertoire and the teaching method according to her own frames of reference.

Sex- och samlevnadsundervisningen har inte alltid varit obligatorisk i skolor i Sverige. Sedan den blev obligatorisk år 1955 har undervisningen förändrats mycket men framförallt fått kritik för att inte vara inkluderande, jämlik och jämställd. Lärare behöver bättre kunskaper i ämnet för att bli mer bekväma men även stöd för att öka möjligheterna till en mer inkluderande och jämställd undervisning.  Syftet med den här studien är att genom en Foucaulteansk diskursanalys belysa hur olika sexuella läggningar, kön och könsidentiteter samt sex konstrueras i materialet för sex- och samlevnadsundervisningen i mellanstadiet. Studien strävar efter att inspirera till en mer jämställd, jämlik och inkluderande sexualundervisning. Resultaten visar att undervisningsmaterialet som studerats inte fullt ut förhåller sig till Skolverkets riktlinjer och brister bland annat i att vara inkluderande. Till exempel när det kommer till olika kön och könsidentiteter samt etniciteter och funktionsvariationer. I vissa fall är materialet rent bakåtsträvande. Detta innebär bland annat att sex- och samlevnadsundervisningen idag konstruerar och vidmakthåller exkluderande strukturer, vilket i sin tur motarbetar en jämlik undervisning. I och med att en ny läroplan för sex- och samlevnad tas i bruk hösten 2022, ges förslag på framtida forskning av jämförande karaktär mellan det nya och det nuvarande undervisningsmaterialet.

This study was done with the aim of seeing what space local history gets in the teaching of some selected middle school teachers in Ronneby municipality and what didactic considerations the teachers make in this work. Local history opens for collaboration with other institutions in society such as museums and associations, does the interviewed teachers have any experience with that and what are their thoughts on these collaborations? For the study, a qualitative interview study was chosen with five teachers  working in fourth-sixth grade in Ronneby municipality. The interviews were of a semi-structured nature to allow the teachers' own thoughts and reflections to emerge. Five teachers from four schools participated in the study, where the two teachers from the same school wished to participate together as both had taught the subject in different periods. The distribution between rural and urban schools is even. All the teachers in the study had worked with local history in their teaching in different ways and to varying degrees. Having various kinds of walks in the vicinity of the school was something everyone had done. Also, stories about the massacre in Ronneby 1564 was something that all teachers included in their lessons. Time, finances, and lack of knowledge were factors that the teachers saw as difficulties in working with local history. The teachers highlighted aspects such as increased interest in the students when the teaching comes close to the students; the possibility of concretization with the help of the local; as well as advantages of more practical teaching where several senses are activated. The rural schools had been involved and are still involved in projects with museums and local associations, while the urban schools were more dependent on the knowledge and initiative of the individual teacher. All the teachers were positive about collaborations and would have liked more external initiatives to contact the teachers, as it becomes easy to deprioritize if the teachers themselves must manage the contact.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare på mellanstadiet undervisar språkutvecklande för att främja den muntliga förmågan hos flerspråkiga elever. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har observation och intervju använts som insamlingsmetod. Genomförandet av observationer gjordes i tre klassrum på olika skolor i södra Sverige. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer muntligt med lärarna som deltog under respektive observation. Studiens resultat pekar bland annat på att smågruppssamtal är ett främjande arbetssätt för den flerspråkiga elevens muntliga utveckling. Smågruppssamtal bidrar till muntlig kommunikation där eleverna får lyssna, prata och repetera tillsammans. I arbetet med flerspråkiga elevers muntliga förmåga, framkommer det också att boksamtal är ett främjande arbetssätt som bidrar till att elever vågar uttrycka sig muntligt. Lärarna anser dock att det saknas resurser och förutsättningar för att utveckla flerspråkiga elevers muntliga förmåga på ett sätt som hade önskats.

Studien syftar till att undersöka hur och varför fem svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med skönlitteratur i undervisningen samt vad de ser för möjligheter och utmaningar i sitt arbete med skönlitteratur. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar med skönlitteratur på olika sätt och att det finns möjligheter såväl som utmaningar inom arbetsområdet. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur för att utveckla elevernas kunskaper och bilda demokratiska samhällsmedborgare. De arbetar dock med det ena som ett primärt syfte och det andra som ett sekundärt syfte, vilket leder till att ett av områdena hamnar i skymundan. Vidare diskuteras de förutsättningarna som finns på varje enskild skola, där det visar sig att skolbiblioteket spelar en central roll. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser att förutsättningarna vad gäller skolans bibliotek och bristande tillgång till rådgivning av bibliotekarie gör det svårt att hitta böcker som är relevanta för eleverna.