Bakgrund: Genom den ständigt pågående industrialiseringen i världen samt de senaste 100 årens ökade resursåtgång, ökar behovet av förnybara resurser i världen. Att jordens befolkning dessutom förväntas öka till över nio miljarder redan år 2050 sätter press på utvecklingen av förnybara resurser samt nya arbetssätt för att i framtiden kunna klara av framtidens ökande behov av resurser. Genom att använda ett cirkulärekonomiskt tankesätt där produkter designas för att antingen återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas, skapas möjligheter för att resurserna ska kunna användas i produktionen av nya. Syftet med det cirkulärekonomiska tankesättet är att inget, eller så lite material som möjligt, ska bli till avfall. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag i Sverige kan arbeta med cirkulär ekonomi för att minska sin miljöpåverkan samt effektivisera sin resursanvändning. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där empiri har samlats genom semi- strukturerade intervjuer och tidigare fallstudier gjorda i Kina. Slutsats: Vi har utifrån vårt arbete med cirkulär ekonomi kommit fram till att nya tankesätt krävs för att en cirkulär ekonomi ska kunna implementeras. Gamla tankemönster där avfall ses som något negativt måste ersättas med tankesätt där avfall och restprodukter ses som tillgångar. Vi anser att cirkulärekonomiska nätverk mellan företag kan jämföras med, och styras som, värdekedjor. Nätverken kan uppstå inom befintliga värdekedjor eller bestå av nya aktörer som tillsammans bilder ett cirkulärekonomiskt kretslopp. Vidare ges ett förslag på vidare forskning i form av ett certifikat som kan fungera som ett bevis på att företag tillämpar ett cirkulärekonomiskt arbetssätt.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga användningsområden för blockkedjeteknologin imusikindustrin i dagsläget [2021]. Arbetet är en kvalitativ studie med fokus påblockkedjans användningsområden i musikindustrin. Som metod användsenkätundersökning riktad åt personer med anknytning till antingen blockkedjeteknologieller musikindustrin eller både och. Verksamhetsanalys av relevanta organisationerkompletterar enkätstudien. Resultatet analyseras med koppling till Lars-Erik Gaddesförändringsdimensioner samt musikindustrins tre kärnindustrier. I mitt resultat har jagkommit fram till att blockkedjeteknologin är tydligast i den inspelade musikindustrinoch musiklicensindustrin. Blockkedjans anlag för dataintegritet, förtroende och säkerhetär en klar fördel, medan dess komplexitet är en nackdel för konsumenter. Ytterligareanalys med hjälp av Gaddes förändringsdimensioner visar att blockkedjeteknologin ären synlig och aktiv aktör i alla tre förändringsdimensioner i olika utsträckning.Påtagligast är blockkedjeteknologin i aktivitetsdimensionen och resursdimensionen.

Denna rapport undersöker appliceringen av en blockkedja på svenska livsmedelsvärdekedjor. Studiens syfte är att undersöka teknikens potential för lagring av information i avsikt att förenkla spårning mellan olika led. Mer specifikt är rapportens mäl att reda ut vilka positiva effekter tekniken skulle kunna ge upphov till för verksamheten, vilka begränsningar en applicering skulle kunna medföra samt vilken typ av blockkedja som skulle lämpa sig för ändamålet. Studien har utförts med hjälp av ett flertal intervjupersoner för att samla validerande data. Tidigare studier visar att den nya tekniken kan medföra en effektivare datahantering, underlätta kommunikation mellan olika led i värdekedjor samt öka spårbarhet och transparens. Vidare kan tekniken öka livsmedelssäkerhet och minska bedrägerier då ansvarsskyldigheten ökar till följd av högre spårbarhetsgrad. Som studien visar finns det dock utmaningar med lansering och implementering av tekniken där bland annat krav på konsensus mellan alla involverade parter i en värdekedja skapar ökad komplexitet. Idag saknas krav på informationsdelning genom en delad databas mellan organisationer, vilket gör att en standardisering i framtiden kan behöva utformas. Den mest lämpade typen av blockkedja för ändamålet är en åtkomstreglerad blockkedja med bestämmelser för vem som är tillåten att läsa, lägga till, respektive validera information i databasen. En prototyp av en applikation baserad på tekniken skapades under studiens gång för att illustrera hur informationsdelning skulle kunna ske mellan olika organisationer. / This report examines the application of a blockchain on different types of Swedish food value chains. The purpose of the study is to evaluate the capacity of the technique for storing information to simplify tracking between the different stages in the supply chain. More specifically, the purpose is to identify the positive effects that the technology could bring businesses, what challenges an implementation could give rise to and finally what type of blockchain would suit the purpose. The study has been conducted with the help of interviewees in order to collect crucial data. Previous studies show that the new technology could lead to more efficient data management, facilitate communication between different stages of the value chains as well as increase traceability and transparency. Furthermore, the technology can increase food security and reduce fraud since higher traceability increases accountability. The study shows that there are indeed challenges with the launch and implementation of the technology, including the need for consensus among all parties involves in a value chain, which leads to increased complexity. Today there are no official requirements for information sharing through a shared database between organizations, in the future there might be a need for standardization. The results show that the most suitable type of blockchain for the purpose is one with permission and access control with regulations regarding who is allowed to read, add and validate information in the database. A prototype of an application based on the technology has been created to illustrate how information sharing could be done between different organizations.

Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.

<p>Background:</p><p>Companies of today commonly search to gain competitive advantages throughout different forms of co-operation, one of which is referred to as Supply Chain Management. Although little research has been assigned to the topic of how to manage and control this type of relation, lately a growing number of academics has been arguing that ABC is an appropriate mean of controlling this type of relationships.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to investigate to what degree the ongoing debate on the use of ABC as a mean of control within SCM correspond to the present theories related to ABC and SCM respectively.</p><p>Research method:</p><p>The thesis takes it’s starting point within the literature, meaning that the empirical information consists of published articles in the ongoing debate. This information is put in relation to the original theories concerning both topics.</p><p>Conclusions:</p><p>The results shown in the thesis in some content agrees with the ongoing debate referring to the positive aspects that could result from using ABC as a mean of control within SCM. However the main result of the study is the discovery of a lack of discussion concerning the problems that implementing ABC within SCM might implicate, a fact that we believe contributes to the mainly positive view on using ABC within Supply Chain Management.</p> / <p>Bakgrund</p><p>Företag av idag ingår i allt större utsträckning i någon form av samarbete för att på så vis skapa sig konkurrensfördelar på marknaden, en av dessa samarbetsformer går under beteckningen Supply Chain Management. Hur styrningen i denna typ av relation bör se ut är ett relativt outforskat ämne, dock finns det i dagens forskningsdebatt flera forskare som förespråkar ABC-kalkylering som ett lämpligt styrinstrument för denna typ av relationer.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl den pågående forskningsdebatten gällande användandet av ABC som styrverktyg inom SCM överensstämmer med befintlig teoribildning inom de respektive forskningsområdena.</p><p>Genomförande</p><p>Studien tar sin utgångspunkt i litteraturen, med detta avses att den empiri som studeras består av publicerade artiklar i den aktuella debatten. Informationen ställs sedan i relation till den existerande teoribildningen inom ABC respektive SCM.</p><p>Slutsats</p><p>De resultat som framkommer ur studien visar på att den aktuella debatten i vissa avseenden har rätt i de positiva effekter ett ABC-system skulle kunna generera inom SCM. Men vad studien huvudsakligen kommer fram till är att det i forskningsdebatten saknas en ordentlig problematisering av ämnet, vilket enligt oss också förklarar den övervägande positiva syn som föreligger till användandet av ABC inom SCM.</p>

Background: Companies of today commonly search to gain competitive advantages throughout different forms of co-operation, one of which is referred to as Supply Chain Management. Although little research has been assigned to the topic of how to manage and control this type of relation, lately a growing number of academics has been arguing that ABC is an appropriate mean of controlling this type of relationships. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate to what degree the ongoing debate on the use of ABC as a mean of control within SCM correspond to the present theories related to ABC and SCM respectively. Research method: The thesis takes it’s starting point within the literature, meaning that the empirical information consists of published articles in the ongoing debate. This information is put in relation to the original theories concerning both topics. Conclusions: The results shown in the thesis in some content agrees with the ongoing debate referring to the positive aspects that could result from using ABC as a mean of control within SCM. However the main result of the study is the discovery of a lack of discussion concerning the problems that implementing ABC within SCM might implicate, a fact that we believe contributes to the mainly positive view on using ABC within Supply Chain Management. / Bakgrund Företag av idag ingår i allt större utsträckning i någon form av samarbete för att på så vis skapa sig konkurrensfördelar på marknaden, en av dessa samarbetsformer går under beteckningen Supply Chain Management. Hur styrningen i denna typ av relation bör se ut är ett relativt outforskat ämne, dock finns det i dagens forskningsdebatt flera forskare som förespråkar ABC-kalkylering som ett lämpligt styrinstrument för denna typ av relationer. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl den pågående forskningsdebatten gällande användandet av ABC som styrverktyg inom SCM överensstämmer med befintlig teoribildning inom de respektive forskningsområdena. Genomförande Studien tar sin utgångspunkt i litteraturen, med detta avses att den empiri som studeras består av publicerade artiklar i den aktuella debatten. Informationen ställs sedan i relation till den existerande teoribildningen inom ABC respektive SCM. Slutsats De resultat som framkommer ur studien visar på att den aktuella debatten i vissa avseenden har rätt i de positiva effekter ett ABC-system skulle kunna generera inom SCM. Men vad studien huvudsakligen kommer fram till är att det i forskningsdebatten saknas en ordentlig problematisering av ämnet, vilket enligt oss också förklarar den övervägande positiva syn som föreligger till användandet av ABC inom SCM.

The Swedish game industry has seen tremendous growth and a global impact in the market. Despite the successes there is a lack of research on the matter. By exploring the global value chains of game companies in Skövde (a game industry hub in Sweden) the thesis intends to generate understanding of and map out value chain paths along with identifying critical factors for future growth and maintenance of the leading position in the market. A comprehensive overview of the industry cluster case of Skövde has been achieved through the use of semi-structured interviews with six local game companies. As a result of the study confirmation and extension of the thesis grand theory, the GVC literature, was achieved. A number of critical factors for practical utilization were identified, specifically the relationship with the publisher, the developer’s passion for the project &amp; creative freedom together with contacts in the industry.  A number of scientific contributions have been made through our research. By exploring the GVC in a previously under-researched context we have made a contribution by confirming previous theory as well as laying a base for future research and an extension of the literature in the institutional context-section of the GVC literature. The critical factors findings have the potential of a direct impact on the practical management of the business side of the industry. Finally, as a result of the discovery of close connections with the Transaction Cost Analysis (TCA), Resource Dependency Theory (RDT) and Relational Exchange Theory (RET) theories we have laid the groundwork for future research in these areas as well. / Den svenska spelindustrin har sett en stor tillväxt och har en påverkan på den globala marknaden. Trots framgångarna råder en brist på forskning inom området. Genom att utforska den globala värdekedjan hos spelföretag i Skövde (ett nav för spelindustrin i Sverige) ämnar studien att generera en förståelse av och att kartlägga den globala värdekedjan samt identifiera kritiska faktorer för framtida tillväxt och upprätthållandet av den ledande positionen i marknaden. En omfattande översikt av industri-klustret i Skövde har uppnåtts genom semistrukturerade intervjuer med sex lokala spelföretag. Som resultat av studien har uppsatsens bas-teori, GVC-litteraturen, bekräftats och utvidgats. Ett antal kritiska faktorer för praktisk användning identifierades, specifikt relationen med publiceraren, utvecklarnas passion för projektet &amp; kreativ frihet tillsammans med kontakter inom industrin. Ett antal teoretiska bidrag har frambringats genom vår forskning. Genom att undersöka GVC i en tidigare underforskad kontext har vi bidragit genom att bekräfta tidigare teori samt lagt grunden för framtida forskning och utvidgning av det institutionella kontextavsnittet inom GVC-litteraturen. Upptäckten av de kritiska faktorerna har potential för en direkt inverkan på den praktiska förvaltningen av industrins affärssida. Slutligen, som ett resultat av studien upptäckte vi nära anknytningar med teorier som Transaction Cost Analysis (TCA), Resource Dependency Theory (RDT) and Relational Exchange Theory (RET) vilket innebär att vi lagt en grund för framtida forskning även inom dessa områden.

The invasion of Ukraine during early 2022 resulted in significant disruptions for supply chains globally. With massive delays and resource shortages, many companies have found a need to rethink their approach to resilience to not be as affected by future disruptions of similar proportions. These companies did not have much time to prepare for the Ukraine conflict as the effects of the disruptions caused by the Covid19 pandemic could still be felt. In the midst of these disruptions there is also a large ongoing shift toward more sustainable practices that aim to reduce waste and streamline operations. Balancing between these sustainable practices and efficient resilience measures is a difficult task as there are many ways the two can clash. Through a case study on the Swedish automotive industry the disruptions caused by the Covid pandemic and Ukraine conflict were looked into as well as what resilience measures were being implemented in response. The effects that both the disruptions and resilience measures had on the sustainable practices of the companies were explored in addition. The study collected data through semi-structured interviews to gather first-hand insights into the relevant supply chains. Based on the conducted research, the study presents three primary findings. Firstly, there is a rising trend in the Swedish automotive industry to rethink current resilience strategies and become more proactive. This is new as the previous approach has been primarily reliant on reactive resilience measures. The first step in this transition focuses on supply chain mapping and visualization to become more knowledgeable about one's supply chain. With the newfound information, the companies are planning to put in efforts where they are most effective with measures like dual sourcing and buffer stocks are critical points in the chain. Secondly, the study presents a transition towards local supply chains as a means to connect resilience and sustainability for enhanced benefits to both areas. With shorter transport routes, there is less risk for disruptions and lower emissions. Moving sourcing to Europe also enables better transparency and promises better working conditions as a result of local labor laws. Local sourcing further provides stability by minimizing the effects disrupting events in other parts of the world have on the supply chain. Thirdly, the concept of product redesign is presented as an alternative resilience measure. When supply of materials becomes scarce and bottlenecks arise, adapting products to what is available can offer flexible companies with a new reactive measure of resilience. This measure offers a unique way of optimizing resource usage while minimizing the impact of a disruption. As companies become more aware of potential future disruptions, the redesign of products based on perceived future availability of materials can also serve as a proactive resilience measure. / Invasionen av Ukraina våren 2022 resulterade i betydande störningar för värdekedjor globalt. Med storskaliga förseningar och resursbrist var många företag tvungna att tänka om deras inställning till resiliens för att inte bli påverkade i samma utsträckning av framtida störningar av samma storlek. Dessa företag hade inte mycket tid till att förbereda sig för Ukrainakonfliktens effekter eftersom Covidpandemins påverkan fortfarande kändes. Samtidigt som detta sker pågår även en stor omställning till mer hållbara metoder med minskat avfall och optimerade verksamheter som mål. Balansen mellan hållbarhet och resiliens är svår att hitta då det finns många sätt de två kan krocka. Genom en fallstudie på den svenska fordonsindustrin studerades störningarna som Covidpandemin och Ukrainakonflikten gett upphov till samt de resiliensåtgärder som implementerades som svar. Utöver det utforskades effekterna av så väl störningarna som resiliensåtgärderna hade på företagens hållbarhetsarbete. Studien samlade in data genom intervjuer för att få förstahandsinformation om de relevanta värdekedjorna. Baserat på studien kunde tre slutsatser presteras. För det första, det finns en stigande trend inom den svenska fordonsindustrin att tänka om nuvarande resiliensstrategier för att bli mer proaktiva. Detta är nytt då det tidigare hållningssättet var att främst förlita sig på reaktiva resiliensåtgärder. Det första steget i denna omställning fokuserar på att kartlägga och visualisera värdekedjan för att få mer kännedom om den. Med den nyfunna kunskapen planerar företag att agera där det får störst effekt med åtgärder såsom utökad lagerhållning och utökning med alternativa leverantörer. För det andra, studien presenterar en övergång till mer lokala värdekedjor som ett sätt att binda samman resiliens och hållbarhet för stärkt effekt inom båda områdena. Med kortare transportsträckor finns en lägre risk för störningar och även lägre utsläpp. En övergång till försörjning av europeiska varor möjliggör bättre transparens och arbetsförhållanden till följd av lokala lagar. Lokala inköp bidrar till ytterligare stabilitet genom att minimera effekterna störningar i andra delar av världen har på den egna värdekedjan. För det tredje, omdesign av produkter presenteras som ett koncept för en alternativ resiliensåtgärd. När tillgång till material sinar och flaskhalsar uppstår kan flexibla företag genom att anpassa sina produkter till vad som finns tillgängligt finna en reaktiv resiliensåtgärd. Denna metod erbjuder ett unikt sätt att optimera resursanvändningen samtidigt som störningens effekt minimeras. Allt som företag blir mer medvetna om potentiella framtida störningar kan omdesign av produkter baserat på uppskattad framtida tillgänglighet av material utgöra en proaktiv resiliensåtgärd.

The textile industry is currently operating in an unsustainable manner that is based on overproduction and wasteful, resource-draining practices. Therefore, recently, the concept of circular economy has been presented as a possible solution and a way forward. Changing linear economy business practices and basing them on the circular economy concept is anticipated to solve social and environmental problems while maintaining economic growth. However, fashion retail value chains essentially depend on the logic of mass production, fast fashion, and linear take-make-dispose models. Presently, circular initiatives in this context are rather limited. This thesis posits that circular business model (CBM) scalability is an important factor in the transition to a circular economy in the fashion retail value chain, and thus, a more sustainable fashion industry. Therefore, the purpose of this thesis is to further the understanding of CBM scalability in the context of fashion retail value chains. This includes expanding the notion of scalability to cover a more holistic perspective that goes beyond increasing production output solely for economic gains. Additionally, this involves enhancing the understanding of the required specific resources and capabilities that CBMs must have or develop to overcome challenges and increase their potential for scalability. Accordingly, this thesis covers three papers that utilise qualitative methods wherein archival material, such as peer reviewed journal articles and industry reports, as well as interviews with practitioners are used. Moreover, the extension of the notion of business model scalability goes beyond the boundary of the organisation and encompasses three different perspectives, namely, efficiency, adaptability, and altruism. In addition to this, three areas that challenge CBM scalability are identified. These challenges stem from different business model design themes and can be described as (i) inefficiency, (ii) lack of know-how and out-of-the-box solutions, and (iii) unfamiliarity resulting in scepticism and dissonance with current practices and policy. Finally, the thesis contributes to the CBM literature by utilising the theoretical lenses of resource-based theory and dynamic capabilities theory to identify resources and dynamic capabilities that are strategically important for scaling CBMs. This thesis expands the notion of scalability by going beyond the boundary of the single organisation as well as including a triple bottom line perspective, thus providing an important addition to the understanding of the scalability of CBMs. / Textilindustrin verkar för närvarande på ett ohållbart sätt som bygger på överproduktion och resurskrävande metoder. Cirkulär ekonomi som koncept, har därför nyligen presenterats som en möjlig lösning på de problem som industrin står inför. Genom att frångå linjära praxis och istället bygga affärsmetoder på cirkulär ekonomi förväntas sociala och miljömässiga problem kunna lösas samtidigt som den ekonomiska tillväxten bibehålls. Modeindustrins värdekedjor bygger dock fortfarande huvudsakligen på massproduktion, fast fashion och linjära take-make-dispose-modeller. Cirkulära initiativ är i detta sammanhang ganska begränsade. Denna avhandling framhäver därför, att skalbarhet av cirkulära affärsmodeller är en viktig faktor i övergången till en cirkulär ekonomi, och därmed en mer hållbar modeindustri. Syftet med denna avhandling är följaktligen att öka förståelsen för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller inom modebranschens värdekedjor, med fokus på detaljhandeln. Innefattat i detta är ett utvidgat begrepp av skalbarhet, som inkluderar mer än enbart ökad produktion för ekonomisk vinst. Till detta hör även en ökad förståelse av de specifika resurser och förmågor som cirkulära affärsmodeller måste ha eller utveckla för att övervinna utmaningar och bli mer skalbara. Avhandlingen omfattar tre artiklar som använder kvalitativa metoder där arkivmaterial, såsom refereegranskade journalartiklar och branschrapporter, samt intervjuer med personer verksamma i branschen, används. Resultatet påvisar att cirkulära affärsmodellers skalbarhet går bortom organisationens gränser och omfattar tre olika perspektiv: effektivitet, anpassningsförmåga och altruism. Utöver detta identifieras tre områden som speciellt utmanande för skalbarheten. Dessa utmaningar härrör från två olika designteman av affärsmodeller och kan beskrivas som (i) ineffektivitet, (ii) bristande kunskap och brist på färdiga lösningar, och (iii) obekantskap som resulterar i skepsis och dissonans med nuvarande praxis och policy. Slutligen bidrar avhandlingen till litteraturen om cirkulära affärsmodeller genom att använda resursbaserad teori och dynamiska förmågor-teori för att identifiera resurser och dynamiska förmågor som är strategiskt viktiga för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller. Avhandlingen bidrar således till kunskapen om cirkulära affärsmodellers skalbarhet genom att utvidga begreppet till att även innefatta aktiviteter som sträcker sig utanför den enskilda organisationen, samt inkludera ett triple bottom line-perspektiv. / <p>Delvis finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation, Tore Browalds Foundation)</p>

This master thesis seeks to investigate how an Argentinean institute support its members to learn Global Value Chains and Life Cycle Assessment. Two important methodologies that can be used as a basis to form sustainable strategies based on analyses of products or services. A Global Value Chains and Life Cycle Assessment course is held to the institute’s members who wishes to learn them. This case study has analysed the course design, the outcome and the institute’s organizational structure for professional development based on a 15-factor framework and relevant learning theories. Course evaluations, data analysis, group interviews and questionnaires were the research methods used to gather data for this case study. The thesis reveals that several important factors for professional development that facilitate the learning of GVC and LCA can be found at the institute. But, the current course design and the institute’s restriction of access to data prevents good learning outcomes for the course participants. Several suggestions regarding the course design and organisational structure were presented, based on the findings of this study. / Detta examensarbete syftar till att undersöka hur ett argentinskt institut stöder sina medlemmar att lära sig om globala värdekedjor (GVC) och livscykelanalys (LCA). Två viktiga metoder som kan användas som utgångspunkt för att bilda hållbara strategier baserade på analyser av produkter eller tjänster. En GVC och LCA kurs hålls för institutets medlemmar som vill lära sig metoderna. Denna fallstudie har analyserat kursdesignen, utfallet och institutets organisationsstruktur för kompetensutveckling baserad på en 15-faktors ramverk och relevanta lärteorier. Kursutvärderingar, dataanalyser, gruppintervjuer och frågeformulär var de undersökningsmetoder som användes för att samla data för denna fallstudie. Studien visar att flera viktiga faktorer för kompetensutveckling underlättar lärandet av GVC och LCA på institutet. Det framgår däremot att den nuvarande kursdesignen och institutetss begränsning av tillgång till data förhindrar goda läranderesultat för kursdeltagarna. Flera förslag om kursdesign och organisationsstruktur presenteras, baserat på resultaten från denna studie. / Esta tesis de maestría busca investigar cómo un instituto argentino apoya a sus miembros para aprender las Cadenas Globales de Valor (CGV) y la Análisis del Ciclo de Vida (ACV). Dos metodologías importantes que pueden usarse como base para formar estrategias sostenibles basadas en análisis de productos o servicios. Se realiza un curso de CGV y ACV a los iembros del instituto que deseen aprenderlos. Este estudio de caso ha analizado el diseño del curso, el resultado y la estructura organizacional del instituto para el desarrollo profesional basado en un marco de 15 factores y teorías de aprendizaje relevantes. Las evaluaciones de los cursos, el análisis de datos, las entrevistas grupales y los cuestionarios fueron los métodos de investigación utilizados para recopilar datos para este estudio de caso. La tesis revela que en el instituto se pueden encontrar varios factores importantes para el desarrollo profesional que facilitan el aprendizaje de CGV y ACV. Sin embargo, el diseño actual del curso y la restricción de acceso del instituto a los datos impiden buenos resultados de aprendizaje para los participantes del curso. Se presentaron varias sugerencias sobre el diseño del curso y la estructura organizacional, basadas en los hallazgos de este estudio.