Bakgrund: Våld i nära relationer drabbar främst kvinnor. Normaliseringsprocessen får kvinnan att anpassa sig efter mannen, detta medför isolering, känslor av skam och värdelöshet vilket resulterar i ett lidande. Sjuksköterskans ansvar är att möta och lindra lidande genom ett förhållningssätt som bygger på respekt och empati. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ metod valdes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera sex självbiografier. Resultat: I resultatet framkom nio kategorier med tre teman; Anpassning, Att leva under hot och Att kontrollera situationen. Slutsats: Genom kvinnors upplevelser kan sjuksköterskan få ökad kunskap angående våld i nära relationer. Förståelse för vikten av att ställa frågan angående våld och ett respektfullt bemötande var avgörande för att tillit ska skapas. / Background: Violence in close relationships mainly affects women. The normalization process causes the woman to adapt to the man, this results in isolation, feelings of shame and worthlessness which results in suffering. The nurse's responsibility is to meet and alleviate suffering through an approach that is based on respect and empathy. Purpose: The aim was to highlight women's experiences of intimate partner violence. Method: A qualitative method was chosen and a qualitative content analysis was used to analyze six autobiographies. Result: In the result, nine categories with three themes emerged; Adaptation, Living under threat and To control the situation. Conclusion: Through women's experiences, the nurse can gain more knowledge about intimate partner violence. Understanding the importance of asking the question about violence and a respectful manner was crucial to creating trust.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att vårdpersonal inte besitter tillräcklig kunskap i ämnet, och bortser från våldets konsekvenser för kvinnors hälsa. Dåligt bemötande och ointresserad attityd får kvinnorna att isolera sig mer och inte vill berätta om våldet. Syfte: Syftet är att belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötande från personal inom den öppna hälso och sjukvården Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman framkom efter innehållsanalysen. Kvinnors farhågor, hinder genom vårdpersonal, positiva egenskaper från vårdpersonal och kommunikation. Kvinnors farhågor beskriver att kvinnorna hade liten tilltro till hjälp, var rädda för att inte bli tagna på allvar. Negativa attityder från vårdpersonal sågs som förminskning av kvinnorna, tidsbrist samt personalens okunskap kring dilemman, som kunde uppstå för kvinnorna vid separation. Positiva attityder från vårdpersonal kunde bestå i en god relation till personalen, att kvinnorna blev trodda i berättelsen, personalens empatiska förmåga. Det som var viktigt inom kommunikationen var att personal lyssnade, visade viljan att vilja hjälpa och var närvarande även i den icke-verbala kommunikationen. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det fortsatt finns problem inom primärvården gällande att bemöta och hjälpa denna patientgrupp. Framsteg genom 2000 talet är att fler inom vården har förbättrat bemötandet och kvinnorna vågar berätta om det finns en tillitsfull relation till vårdgivaren. Fortsatt forskning inom området anses nödvändigt för att belysa vad kvinnor önskar i mötet med primärvård, likaså behövs ytterligare utbildning till personal inom primärvård. / Background: Previous studies have shown that healthcare professionals do not have sufficient knowledge of the subject and ignore the consequences of violence on women's health. Poor and uninterested attitudes cause women to isolate themselves and not disclose violence. Purpose: The purpose is to elucidate how women exposed of intimate partner violence experience the treatment in open healthcare. Method: Literature review with qualitative content analysis. Results: Four themes emerged after the content analysis. Women's fears, barriers from healthcare professionals, positive attitudes from healthcare professionals and communication. The women's fears describe that women had little faith in receiving help and were afraid of not be taken seriously. Negative attitudes were experience of diminution, lack of time and healthcare professional‟s ignorance of the dilemma that could arise, for women during separation. Positive attitudes were a good relationship between professionals and patients, the women were believed in their story, the empathic ability of the professionals. Important in communication was that healthcare professionals listened, wanted to help, and were present in the non-verbal communication. Conclusion: The literature review shows that there are still problems in primary care regarding responding and helping this patient group. Progress through the 2000s is that more healthcare professionals have improved their attitudes and women choose disclosure if there is a trusting relationship with the caregiver. Continued research and increased knowledge from healthcare professionals is necessary in order to understand what women expect from primary care.

<p>Intimate partner violence is a problem which is increasingly drawing attention in society. The authority responsible for providing care and support to victims of intimate partner violence and their children is the social services. The purpose of this study was to show how social workers deal with intimate partner violence and to create a description of how this work is currently carried out in seven municipalities in the north-west of Stockholm. This was done through a quantitative survey including all investigating social workers in the municipalities concerned. The results were analysed with concepts from organizational theory. The findings showed that there is a need for further education related to intimate partner violence. The differences observed between the municipalities were derived mainly to the presence of a coordinator for issues concerning violence against women. Furthermore, results showed that social workers believe that the best possibilities to help victims of intimate partner violence lay outside the own organization. To better fulfil their statutory responsibility regarding intimate partner violence the next step for the municipalities would be to make sure that social workers gain further knowledge about intimate partner violence.</p>

The study aims to illustrate how women victims of male violence in intimate relationships are treated during the legal process and with professional perspective describe what women’s experiences considered to be in the legal process. The study also aims to draw attention to the interventions for abused women during the legal process. The results are based on interviews with professionals in the justice system, and on observations in the courtroom. Overall our results show that abused women are in need of a great quantity of help and support before, during and after the negotiation. The legal process is very stressful for the women. In conclusion, we believe that the social services should take greater responsibility for abused women during the legal process and provide support to women so that they are able to get through the legal process without a great deal of emotional damage.

Previous research shows that women who are victims of intimate partner violence and also have asubstance abuse have difficulties getting access to services to aid with their experience of violence.This study has examined social workers experiences of working with women with these problems,what types of services are provided and how their service needs are assessed. The study has ahermeneutical approach and the data consists of interviews with nine social workers in lines ofwork that come into contact with women in the previously described client group. The data hasbeen analyzed using content analysis. The result of the study indicates that women who are victimsof intimate partner violence and also have a substance abuse do not get their needs provided forthrough the current services in the field of social work. These women are described as havingcomplex problems and are therefore in need of more and other services than those currentlyprovided. The result suggests that these women need long-lasting and coordinated services and thatthere is a need for a shelter where this group of client is welcome. To get there work is needed fromthe social services, in part by reaching out to these women and in part by providing services toalleviate the feeling of guilt and shame these women are experiencing. The result indicates that thesocial services are not good at identifying both sides of the multi problematic these women haveand therefore have difficulties offering services adapted to the needs of these women. Instead eitherside of the problem is prioritized regarding services in the line of social work. Continued work isneeded to give this client group a higher priority because they are discriminated against based ontheir gender. / Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik har svårt att fåtillgång till insatser för sin våldsutsatthet. Denna studie har undersökt socialarbetares erfarenheterav att arbeta med kvinnor med denna problematik, vilka insatser som ges och hur deras insatsbehovbedöms. Studien har en hermeneutisk ansats och studiens datamaterial består av intervjuer med niosocialarbetare inom verksamheter som kommer i kontakt med kvinnor inom den ovan beskrivnaklientgruppen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Studiens resultatantyder att våldsutsatta kvinnor med ett missbruk inte får sina behov tillgodosedda genomnuvarande insatser inom socialtjänsten. Dessa kvinnor beskrivs ha en komplex problembild ochdärför behövs fler och andra insatser än vad den nuvarande insatsrepertoaren kan erbjuda. Resultatetpekar på att dessa kvinnor behöver långvariga och samordnade insatser samt att det finns behov avett eget skyddat boende där denna klientgrupp kan vistas. För att nå dit krävs ett arbete frånsocialtjänsten, dels med att nå ut till dessa kvinnor och dels med olika insatser för att minska denskuld och skam dessa kvinnor känner. Resultatet indikerar också att socialtjänsten är dålig på attidentifiera båda sidorna i dessa kvinnors multiproblematik och har därför svårigheter med atterbjuda insatser anpassade till dessa kvinnors behov. Istället prioriteras antingen den ena eller denandra delen i problemet när det gäller insatser i det sociala arbetet. Ett fortsatt arbete krävs med attge denna klientgrupp en högre prioritet då de diskrimineras utifrån sin könstillhörighet.

Intimate partner violence is a problem which is increasingly drawing attention in society. The authority responsible for providing care and support to victims of intimate partner violence and their children is the social services. The purpose of this study was to show how social workers deal with intimate partner violence and to create a description of how this work is currently carried out in seven municipalities in the north-west of Stockholm. This was done through a quantitative survey including all investigating social workers in the municipalities concerned. The results were analysed with concepts from organizational theory. The findings showed that there is a need for further education related to intimate partner violence. The differences observed between the municipalities were derived mainly to the presence of a coordinator for issues concerning violence against women. Furthermore, results showed that social workers believe that the best possibilities to help victims of intimate partner violence lay outside the own organization. To better fulfil their statutory responsibility regarding intimate partner violence the next step for the municipalities would be to make sure that social workers gain further knowledge about intimate partner violence.

Increasing attention has been given to men’s experiences as victims of intimate partner violence in the Western world, mostly in quantitative research, within different research fields. The aim of this research paper is to explore men’sspecific experiences of intimate partner violence in heterosexual relationships in a Swedish context, through a gender perspective and with a qualitative research approach. The paper begins by briefly mentioning key findings in existing quantitative and qualitative research, focusing on Sweden. Additionally, areas of divergence with regard to definitions and differing research approaches are discussed. The theoretical framework builds upon theories of patterns of intimate partner violence and constructions of masculinities. In the five narratives representing the primary data of the study, varying experiences of psychological and physical violence and views on gender relations and masculinities are expressed. Some key elements are identified in the narratives and these are analyzed in relation to prior research findings/theoretical framework. Prior research findings, as well as theoretical suppositions regarding men as victims of intimate partner violence in heterosexual relationships as either unthinkable or stigmatizing, are manifested also in the narratives.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor förekommer i hela världen. För att upptäcka de kvinnor som blir utsatta för våld är det viktigt att våga ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i mellansverige. Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen kände överlag att de inte hade tillräckligt med utbildning och beredskap för känna sig trygga med att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. I Intervjuerna framfördes att det både fanns positiva och negativa aspekter på att ställa frågan om våld till kvinnor. Det fanns delade meningar om att frågan om våld bör ställas rutinmässigt till alla kvinnor som söker vård. Vissa sjuksköterskor ansåg att det skulle vara bra att akutmottagningen hade det som rutin, medan andra ansåg att det skulle blir slentrianmässigt. Att ställa frågan om våld samt tankar kring den våldsutsatta kvinnans situation skapade många känslor. Slutsats: Studien visade på starka känslor kring ämnet våld i nära relationer och att sjuksköterskorna upplevde det som komplext att ställa frågan om våldsutsatthet till kvinnor som söker vård. Brist på tid i mötet med den våldsutsatta kvinnan samt avsaknad av utbildning i ämnet påverkade känslan av beredskap för att kunna ställa frågan om våld i nära relationer rutinmässigt och det rådde delade meningar om huruvida detta bör vara en rutinmässig fråga eller inte.

Våld i parrelationer är ett globalt hälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld, ligger på staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjänst och polismyndigheten är lagstadgat och en viktig komponent i ett hälsofrämjande arbete i syfte att skapa en trygg och säker miljö för utsatta kvinnor. Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förståelsen för socialtjänstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrågor. Fokus låg främst på vad som påverkar samverkansarbetet. Studien inriktade sig på semistrukturerade individuella kvalitativa intervjuer genom en kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval. Manifest innehållsanalys har i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) använts samt samverkansteori för att analysera empirin. Resultatet utföll i två domäner med tillhörande kategorier. Första domänen var individnivå. Bland personal och chefer som var engagerade i samverkan och kvinnofridsbrott och som förkovrade sin kompetens, existerade samverkan mellan specifika personer internt och externt mellan myndigheterna. Andra domänen var organisations- och samhällsnivå. Gemensamma definitioner på samverkan och mäns våld mot kvinnor saknades vilket medförde att myndighetspersonerna hanterade dessa ärenden olika. Medarbetarna inom båda myndigheterna fick inte gemensam information om t.ex. vilka strategierna för samverkan var. Tydligt ledarskap fanns inom båda myndigheterna med det saknades gemensamma flödesscheman, tydliga rollfördelningar och kunskap om varandras ansvarsområde inom och mellan myndigheterna. Alla dessa delar var viktiga komponenter som influerar varandra och samverkans utfall i kvinnofridsfrågor. Förhoppningen är att studien ska synliggöra komplexiteten i samverkan i kvinnofridsfrågor och öka kunskapen om de områden som påverkar samverkans resultat. / Intimate partner violence is a global health problem. Male violence against women is one of the biggest threats against women's life and health. The responsibility to provide support and protection to victims or people at risk of violence is on the state and municipality. The collaboration between social services and the police authority is legal and an important component of a health promotion work in order to create a safe and secure environment for vulnerable women. The purpose with this study was to increase knowledge and understanding of the social services and police authority collaboration in woman’s issues. The focus was primarily on what influence it had on collaborations work. The study focused on semi-structured individual interviews through a combination of convenience and snowball sampling. According to Graneheim and Lundman (2004) manifest content analysis has been used with collaboration theory for analyzing empirical data. The result precipitated in two domains with related categories. The first domain was the Individual level. Among the professionals and managers who were involved in collaboration and women's issue and developed their skills, existence of collaboration between specific people internally and externally between authorities. Other domain was organizational and societal levels. Common definitions of collaboration and men’s violence against women were missing which meant that the authority people handled these issues differently. The employees of both authorities did not share information about e.g. which strategies for collaboration were. Clear leadership existed within both authorities but there were no common flow diagrams, clear allocation of roles and understanding of their responsibility within and between authorities. All these elements were important components that influence each other and collaborative outcomes in women's issues. The hope with this study is that it will highlight the complexity of interactions in women's issues and increase knowledge of the areas that affect collaborative performance.

Bakgrund: I Sverige år 2012 gjordes 28 000 anmälningar av misshandel mot kvinnor över 18 år. Våld i nära relationer utövas vanligast av en man mot en kvinna. Det finns fysiskt, psykiskt, sexuellt och socialt våld som negativt påverkar kvinnan på olika sätt. Varje år tvingas 12 000 -14 000 kvinnor i Sverige att uppsöka sjukvård till följd av skador som uppstått när de utsatts för våld i nära relation. Syfte: Att undersöka hur kvinnors liv påverkas utav mäns våld i nära relationer genom att identifiera vilka de fysiska, psykiska, sociala och sexuella komplikationer detta resulterar i. Metod: En litteraturstudie där inkluderade vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats. Artiklarnas resultat har sedan analyserats och presenterats i fyra huvudteman utifrån frågeställningen. Huvudresultat: Enligt litteraturstudiens resultat ansågs det psykiska våldet och dess konsekvenser vara värst för kvinnan. De komplikationer som förekommer mest frekvent är att kvinnan drabbas av psykiska tillstånd såsom ångest (42-91%), depression (64-76%), posttraumatiskt stressyndrom (19-86%) och att kvinnan är ekonomiskt begränsad (22-86%) samt känner rädsla (42-70%), skam (36-79%) och förtvivlan (14-63%). Slutsats: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer bidrar till negativa hälsokonsekvenser för den våldsutsatta kvinnan både, fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt. Kvinnorna skuldbelade sig själva för våldet och skämdes för situationen vilket gjorde att de undanhöll att berätta om våldet för någon och lät bli att söka hjälp. Detta visar att identifieringen, bemötandet och behandlingen av våldsutsatta kvinnor kan bli bättre. Genom att vårdpersonal får möjlighet till mer utbildning och kunskap i våld i nära relationer kan detta arbetet förbättras. / Background: In Sweden in 2012 were 28,000 complaints of abuse against women over 18 years. Domestic violence is exercised frequently by a man against a woman. There are physical, psychological, sexual and social violence that negatively affect women in different ways. Every year, 12,000 -14,000 women in Sweden seek medical help as a result of injury incurred of domestic violence. Aim: To examine how women's lives are affected by male violence in intimate relationships by identifying the physical, psychological, social and sexual complications. Method: A literature review, were included articles reviewed and quality determined. Articles results were then analyzed and presented in four main themes based on the issue. Main results: According to the result of the literature study, psychological violence and its consequences was the worst for the woman. The complications that occur most frequently is that women suffer from mental disorders such as anxiety (42-91%), depression (64-76%), post-traumatic stress disorder (19-86%) and that the woman are economic limited (22-86%) and feels fear (42-70%), shame (36-79%) and despair (14-63%). Conclusion: Men's violence against women in intimate relationships contribute to negative health consequences for the abused woman both physically, mentally, socially and sexually. The women were blaming themselves for the violence and were ashamed of the situation. That made them not to tell anyone about the violence and did not seek help. This shows that the identification and treatment of abused women can be better. By giving the medical staff more education and knowledge of domestic violence, the work can be improved.