Barn som upplever våld i nära relationer riskerar att drabbas av svåra konsekvenser. Ångest, depression och traumasymptom är bara några av de konsekvenser forskning har påvisat. Syftet för denna studie är att undersöka hur våld och konsekvenser av våld synliggörs i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Detta för att kunna analysera vilka eventuella konsekvenser våldsframställningen kan få för barnen samt för att kunna identifiera utvecklingsområden inom socialtjänstens arbete med utredningar där barn upplever våld. Resultatet bygger på en kritisk diskursanalys, enligt Faircloughs tredimensionella modell, av 16 barnavårdsutredningar där barn upplevt våld i nära relationer. Tidigare forskning inom området, Foucaults teorier om makt samt Berger och Luckmanns resonemang om hur social verklighet skapas ligger till grund för analys av resultatet. Av resultatet framgår att socialsekreterare påverkas av och påverkar diskurser om våld som förs i samhället. Uttryck för våld reduceras ofta till mindre laddade ord och konsekvenser av våld tenderar att osynliggöras, vilket kan ge konsekvenser för utgången av barnavårdsutredningarna. I många fall saknas våldsanpassade insatser för att lindra barnens utsatthet. Insatser för våldsutövande samt våldsutsatta föräldrar saknas helt i studiens utredningar. / <p>2018-06-05</p>

Sambandet mellan våld i nära relationer (parrelationer inkluderat) och våld mot husdjur har studerats internationellt i ett par decennier. I Sverige är det dock ett relativt outforskat område som många yrkesverksamma saknar kunskap om. Samtidigt visar befintlig forskning hur detta samband kan få allvarliga konsekvenser för våldsutsatta. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan våld i parrelationer och våld mot husdjur, vi ämnar att med denna kunskap bidra till utveckling av arbetet med våldsutsatta inom det sociala arbetet. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar om ovan nämnda samband sammanställdes och analyserades. Resultatet visar att våld mot djur kan förstås som en del av det våld som förekommer inom parrelationer. Detta förklaras utifrån de emotionella band som ofta finns mellan våldsutsatta och deras husdjur, vilket nyttjas och används som en strategi av våldsutövaren för att utöva makt och kontroll. Resultatet visar även att det många gånger saknas stöd och skyddsåtgärder i det praktiska sociala arbetet som inbegriper husdjur, vilket försvårar uppbrottet för våldsutsatta. Varför forskning såväl som det sociala arbetet har svårt att se sambandet mellan partnervåld och våld mot djur förklaras utifrån välfärdens specialisering och professionalisering, vilket bidragit till en uppdelning av olika typer av våld, samt en syn på djur som objekt att äga snarare än egna individer. Utifrån studiens resultat belyser vi behovet av mer forskning gällande detta samband, inte minst inom Sverige, för att det sociala arbetet inom en svensk kontext ska kunna utveckla bättre stöd och skyddsåtgärder anpassat efter våldsutsatta med husdjur. Vi lämnar även förslag på framtida forskning, såsom att undersöka hur sambandet tar sig uttryck utifrån andra relationskonstellationer än heterosexuella samt att undersöka erfarenheter gällande sambandet bland våldsutsatta som ännu inte sökt professionell hjälp. / The link between domestic violence and violence against pets has been a topic in international research over the past two decades. Yet, in Sweden it is a relatively unexplored field that many professionals lack knowledge about. Existing research, however, demonstrates that this link can have serious consequences for people exposed for domestic violence. The purpose of this study is to increase the knowledge of the link between domestic violence and violence against pets, with the ambition that this knowledge will develop the social work with domestic violence victims. To fulfill our purpose we carried out a literature study in which 14 research articles were compiled and analysed, each dealing with the link in question. Our results show that violence against pets can be understood as part of the violence that take place in intimate relationships. This is explained by the emotional attachment that often exists between the domestic violence victim and their pets, an attachment that is being used by the perpetrator to exercise power and control. The results also show that, often, social work practices lack support and protection that include pets, which in turn makes it harder for the victim to walk out of the violent relationship. The reason why researchers as well as social workers have difficulties seeing the link between domestic violence and violence against pets, is explained by the specialisation and professionalisation within the welfare state, which has contributed to a division of different forms of violence. Moreover, the idea that animals are objects rather than individuals in their own right is also an important factor. On the basis of the results of this study, we argue that further research is needed, regarding this link, not least within Sweden. This would make Swedish social work better equipped regarding support and protection for domestic violence victims with pets. We also leave suggestions for future research, as to examine how the link is manifested within other intimate relationships than heterosexual ones and how the experience regarding the link is expressed by domestic violence victims who have yet not seeked professional help.

The aim of this study was to highlight teachers awareness of children who are exposed to violence and to create an understanding of the teachers role in finding children living with domestic violence. We chose a qualitative method because our intention was to get the interviewees unique experience about children living with domestic violence and their prerequisites to find those children. Semi-structured interviews provided access to an understanding of how individuals perceived themselves and their experiences and provided a wide range of material. The studys result was based on nine semi-structured interviews with teachers in grades 0-3. An interview guide containing prepared questions created space for the interviewees to respond freely and to openly express their thoughts and experiences. Our result showed that teachers described violence as physical violence, in the form of strokes, shuffles, bruises and hair that have been pulled off and psychological violence, in the form of mines, verbal abuse and exploitation, and sexual violence in the form of sexual assault. The result also showed that the interviewees found it hard to determine whether the pupil felt bad or had difficulties in concentration that depended on circumstances such as sick or divorced parents, violence or any kind of diagnosis. The interviewees lacked a template or tool to help detect a child who was maltreated at home. There was also a lack of education in violence among the interviewees.

Våld riktat mot kvinnor, som mest sker i form av våld i nära relationer, är en avspegling av ojämn maktstruktur mellan män och kvinnor. Därmed anses våld mot kvinnor som en maktutövning, där kvinnors rättigheter och grundläggande friheter utsätts för kränkning. Våld kan innehålla dolda former, vilket sker när dessa former inte namnges eller definieras. Dessa former involveras sällan under det fysiska våldet och därför förblir de osynliga. Syftet med denna uppsats är, att öka kunskapen om hur kvinnor med olika bakgrund resonerar kring och definierar de dolda våldsformerna, det vill säga psykiskt, kontrollerande och sexuellt våld. Dessutom vill vi undersöka om socialisationsprocessen kan påverka kvinnors inställning till våldets olika former. Det empiriska materialet består av individuella intervjuer med sex kvinnor med olika bakgrund. Utifrån feministiska- och familjevåldsperspektivet som utgör centrala perspektiv för denna uppsats, samt med hjälp av hermeneutiska och tematisk analysmetoden har vi analyserat studiens empiriska data. Resultaten visar, att kvinnornas socialisation i förhållande till män, kan påverkas av både det sociala arvet och den sociala inlärningen. Det framkommer även att kvinnorna i vissa avseenden har definitionssvårigheter när det gäller en del våldsformer. Utöver det visar det sig att kvinnornas inställning till olika våldsformer påverkas av ett antal faktorer, inte minst det sociala arvet, som är ett återkommande tema i det empiriska materialet. / Violence directed against women, most of which occurs in the form of violence in close relationships, is a reflection of uneven power structure between men and women. Thus violence against women is considered a power exercise, where women's rights and fundamental freedoms are subjected to violation. Violence may contain hidden forms, which occurs when these forms are not named or defined. These forms are rarely involved in physical violence and therefore they remain invisible. The purpose of this paper is to increase the knowledge about how women of different backgrounds resonate and define the hidden forms of violence, namely psychological, controlling and sexual violence. In addition, we want to investigate whether the socialization process can affect women's attitude towards the various forms of violence. The empirical material consists of individual interviews with six women with different backgrounds. Based on the radical phenomenon and family violence perspective, which constitutes central perspective for this paper, as well as the hermeneutic and thematic analysis method, we have analyzed the empirical data of the study. The results show that women's socialization relative to men can be influenced by both the social heritage and social learning. It also appears that the women in some respects have definitional difficulties in some forms of violence. In addition, it appears that women's attitude to different forms of violence is influenced by a number of factors, not least the social heritage, which is a recurring theme in the empirical material.

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som kan förekomma i alla samhällsklasser. Studiens syfte är att få ökad kunskap om professionellas uppfattningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor och om riktlinjerna är svaga eller tillräckliga i deras arbete med detta samhällsproblem. Vi har kvalitativt intervjuat fem professionella som arbetar med mäns våld mot kvinnor inom olika verksamheter i en kommun i Sverige. Dessa professionella jobbar inom försörjningsstöd, vuxenenhet, kvinnofridsmottagning och på två skyddade boenden för kvinnor. De slutsatser som framkommer i studien är att det psykiska våldet är det påtagliga våldet som majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna utsätts för. Professionellas kännedom om olika teoretiska begrepp, bland annat normaliseringprocessen och uppbrottsprocessen, visar att de har en viss teoretisk kunskap om våld i nära relationer, men att de ibland använder teorierna omedvetet i sitt arbete. Det förekommer mycket motivationsarbete i arbetet med mäns våld mot kvinnor, professionella använder sig av motiverande samtal och lösningsfokuserade samtal för att stärka kvinnans styrkor samt att sätta ord på våldet. Studiens resultat visar även att det krävs mer utbildning om våld i nära relationer, fler insatser som boenden/skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och mer personal som kan främja arbetet med mäns våld mot kvinnor.

Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 5 kap § 11 hör det till socialnämndens uppgifter att se till att de som utsätts för brott och deras närstående får stöd och hjälp, behoven hos kvinnor som utsätts för våld av närstående ska särskilt beaktas. Socialtjänsten är vidare skyldig att bedriva intern och extern samverkan i arbetet mot våld i nära relationer. Emellertid saknas det i dagsläget en övergripande bild av kommunernas arbete mot våld i nära relationer. Denna studie undersöker hur ett urval av svenska kommuner organiserar arbetet mot våld i nära relationer med fokus på mönster gällande samverkan och ansvarsfördelning. Analysen baseras dels på en kategorisering av de styrdokument vilka tillgängliggjorts av de aktuella kommunerna och dels på en kvalitativ, tematisk dokumentanalys av kommunövergripande styrdokument. Studien har en hermeneutisk och abduktiv ansats vilket innebär en pendelrörelse mellan tema och helhet samt mellan teori och det empiriska materialet. Vidare har de teoretiska begreppen systemnivåer, energier och kalibrering från det systemteoretiska perspektivet samt samverkansdynamik och principiellt engagemang från det governanceteoretiska perspektivet använts vid analysen av empirin. Studiens resultat visar att kommunerna organiserar arbetet på olika nivåer: regional- och kommungemensam-, kommunövergripande- och organisationsspecifik nivå. Resultatet visar också att nationella dokument användes vid organiseringen. Resultatet tolkas som att organisationen skiljer sig mellan kommunerna, gällande såväl omfattning som innehåll och anpassningen till de lokala förutsättningarna. Resultatet visar också att kommunerna är i processen att etablera komplicerade samverkansstrukturer med såväl interna som externa aktörer, såsom polis, sjukvården, skolan, den privata sektorn, frivilligsektorn och civilsamhället. Emellertid har kommunerna kommit olika långt i arbetet kring en gemensam ansvarsfördelning och samsyn bland dessa aktörer. Avslutningsvis krävs mer forskning på ämnet för att säkrare slutsatser ska kunna dras. Studien väcker också frågor om det preventiva arbetets utbredning och effektivitet samt kommunernas uppfattning om behoven av kunskapsutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialarbetares arbete samt upplevelse av arbetet med våldsutsatta kvinnor. I studien har vi undersökt detta utifrån att ta reda på hur detta arbete ser ut som utförs av socialarbetarna samt hur socialarbetarna både känslomässigt upplever och använder sig av emotioner i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Detta besvarades genom att ta del av socialarbetarnas egna berättelser om sitt arbete genom semistrukturerade intervjuer. Socialarbetarna är anställda inom olika myndigheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor i södra Sverige. Vårt empiriska material har analyserats tillsammans med tidigare forskning och teori, där våra teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och emotionssociologi. Studien visar på att våra respondenter har god kunskap om arbetet med våldsutsatta kvinnor som de även upplever vara meningsfullt trots att det är ett känslosamt arbetsområde. Då det är ett känslosamt arbete upplever respondenterna att de ibland behöver hålla en professionell mask för att underlätta hanteringen av de känslor som uppstår i möte med den våldsutsatta. Det framkommer även att respondenterna på olika sätt använder sig av bedömningsinstrumentet FREDA där samtliga upplever att det underlättar arbetet. Hälften av respondenterna upplever samtidigt detta instrument som ett hinder då det inte passar alla typer av våld och kvinnor. Trots att vår lag tydligt beskriver hur arbetet ska se ut, upplever respondenterna att det inte alltid når upp till denna lag. Vi kan inte dra några generella slutsatser kring hur alla socialarbetare agerar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i Sverige. / The aim of this qualitative study is to examine the work performed by social workers and their experience of conducting abused women. In this study, this is examined on the basis of finding out how the work is performed by the social workers and how the social workers both emotionally experience and use emotions in the line of work. Moreover, this was answered by studying the social workers' own stories about their work through semi-structured interviews. The social workers participating in the interview were employed by various establishments who work with women exposed to violence in southern Sweden. Furthermore, the empirical material was analyzed together with previous research and theory, where the theoretical starting points were Street–Level Bureaucracy and sociology of emotions. The study displays that our respondents have good knowledge concerning their work with abused women, also they find their jobs meaningful despite the fact that it is emotionally challenging. To manage the strains the respondents are required to keep a professional mask to facilitate the handling of emotions that arise in the accouterment with the abused women. Henceforth, they use the assessment tool FREDA in different ways, to facilitate their work. However, at the same time, half of the respondents’ experience that the instrument may be an obstacle as it does not suit all types of violence and women. Although the Swedish law has clear descriptions’ on how the work should be performed, the respondents feel that it is not always possible to acquire it. Finally, no general conclusions can be drawn about how all social workers act in their work with abused women.

Domestic violence is a major problem in the society. How policies and other important documents are framed lays the foundation for how the social work is structured. The objective of this study is to scrutinize documents covering the course of actions in cases of domestic violence in six different municipalities. More precisely, the study aims to investigate how the proposed policies constructs and describes domestic violence from the perspective of the abused and the abuser but also its impact on practical social work. For this purpose, the study adopted a qualitative summative content analysis to examine the policies from themes occurring in previous literature. Themes identified and used are as follows: municipalities explanations and definitions for domestic violence, production of domestic violence relative to gender, especially vulnerable groups and lastly the support in the social work. After that, themes were put into the perspectives of the feminist structural theory as well as the system theoretical view, also named the family violence perspective. The findings of this study suggest that when the municipality explains violence in close relationships with the gender neutral conception domestic violence, both men and women can take the role of the abuser. However, if violence instead was formulated as men’s violence against women, results assumed the man to be the abuser and the women to be abused. From this, various understandings and explanations resulted in different courses of action and who would be subject to this support. Moreover, noticeable was that in all documents scrutinized the woman was assumed to be abused regardless of theoretical perspective.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem och är ett allvarligt hot mot kvinnors fysiska och psykiska ohälsa. Ambulanssjuksköterskan är oftast den första personen i vårdkedjan som möter våldsutsatta kvinnor i en prehospital miljö. Syfte: Syftet med studien var att få en djupare beskrivning av ambulanssjuksköterskans upplevelser av att identifiera våldsutsatta kvinnor prehospitalt. Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades och vid intervjuerna användes Critical Incident Technique. Studien genomfördes på två ambulansstationer i ett län i Sverige där åtta ambulanssjuksköterskor deltog i studien. Analys av intervjuerna utgick från fenomenologin som inriktade sig på ambulanssjuksköterskans levda erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman som benämndes våldets uttryck, våldets kommunikation och våldsrelaterad kunskap och erfarenhet. De tre teman genererade i åtta underteman. Konklusion: Det upplevdes enkelt att misstänka våld av flera skäl men att det var svårare att få våldet bekräftat och identifierat på grund av flera hinder i omhändertagandet. Alla hinder baserades på att det saknades tillräckligt med erfarenhet, kunskap och utbildning om ämnet. / Background: Men's violence against women is a global problem and a serious threat to women's physical and mental illness. The ambulance nurse is usually the first person in the care chain to meet abused women in a prehospital environment. Aim: The purpose of the study was to get a deeper description of the ambulance nurse's experiences of identifying abused women in prehospital care. Method: A qualitative interview study was applied and the Critical Incident Technique was used in the interviews. The study was performed at two ambulance stations in a county in Sweden. Eight ambulance nurses participated in the study. Analysis of the interviews was based on a phenomenological method that focused on the ambulance nurse's lived experiences of meeting abused women. Results: The analysis led to three themes called violence expression, violence communication and violence-related knowledge and experience. The three themes generated in eight sub-themes. Conclusion: It was experienced that it was easy to suspect violence for several reasons, but it was more difficult to get the violence confirmed and identified due to several obstacles in care. All obstacles were based on lack of sufficient experience, knowledge and training in domestic violence.

Introduction: Women exposed to intimate partner violence is common and a major healthproblem globally. It is considered one of the biggest causes of illness in women, which can beof a physical, mental or psychosomatic nature. Identifying these women in health care istherefore of the utmost importance in order to be able to implement health-promotingmeasures from a person-centered perspective. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with intimate partner violence. Method: A literature review based on 18 qualitative original articles from 2016-2021 viaPubMed and CINAHL that have been quality reviewed and analyzed with qualitative contentanalysis. Findings: After analysis, three themes were identified: Living under threat, Scarred for lifeand Sense of hope and six subcategories: Fear, Isolation, Physical illness, Mental illness,Hope for change and Hopelessness. Conclusion: Intimate partner violence occurs all over the world. The women feel threatened,which leads to fear and isolation from the outside world. Some have feelings of hope forchange, while others experience hopelessness. The injuries that occur as a result of violenceare not always visible, many women live with mental and psychosomatic disorders. / Introduktion: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är vanligt förekommande och ettstort hälsoproblem globalt. Det räknas som en av de största orsakerna till ohälsa hos kvinnoroch kan vara av fysisk, psykisk eller psykosomatisk karaktär. Det är av största vikt attidentifiera dessa kvinnor i hälso- och sjukvården för att kunna sätta in hälsofrämjandeåtgärder ur ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva i en våldsnära relation.Metod: En litteraturstudie baserad på 18 kvalitativa originalartiklar från 2016-2021 viaPubMed och CINAHL som kvalitetsgranskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys identifierades tre teman: Att leva under hot, Men för livet och Känslaav hopp samt sex underkategorier: Rädsla, Isolering, Fysisk ohälsa, Psykisk ohälsa, Hopp omförändring och Hopplöshet. Slutsats: Våld i nära relationer förekommer över hela världen där kvinnorna upplever sighotade, vilket leder till rädsla och isolering från omvärlden. Vissa har känslor av hopp omförändring, medan andra upplever hopplöshet. De skador som uppkommer till följd av våldetär inte alltid synliga, utan många kvinnor lever även med psykiska och psykosomatiskabesvär.