Domestic violence occurs in our society on a daily basis. This entails that children are both exposed to and witness violence in their home. Domestic violence is considered one of the most serious risks to children's health and development. It is therefore important to protect children against this violence. The purpose of this study has therefore been to gain an increased understanding of how social workers' view investigations concerning children who have experienced domestic violence. The aim of this study has also been to investigate social workers' perceived experiences of the opportunities and limitations they have to protect these children. In this study, a qualitative method of semi-structured interviews has been used to interview five social workers'. To analyze the results of the study, previous research, the ecology of human development theory by Bronfenbrenner, and Lipsky's theory of street-level bureaucrats were used. The study found that social workers' have clear procedures that they follow in cases of violence, and that these can provide security for both the social workers' and the families. The social workers also describe that it is important to map risk factors in children's lives, as well as to be aware of their own prejudices when meeting with the families. The social workers' also describe that they can draw attention to various consequences in both the short and long term, which children develop due to the violence. In order to prevent these consequences, it is therefore important that social services become aware of children who experience domestic violence as early as possible. The study also found that the social workers' in their work can identify and promote individual protective factors for these children. The social workers' also present opportunities and limitations that affect their discretion while working with children who have experienced domestic violence. Limitations that are highlighted are insufficient interventions, parents who do not admit violence, parents who do not want to receive interventions and expectations. Opportunities presented are the social workers' motivational work and experiences.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar kvinnor och påverkar samhället negativt. Kvinnor utsatta för våld kommer ofta i kontakt med sjukvården på grund av fysiska eller psykiska skador. Sjuksköterskor har därmed en central roll i att upptäcka dessa kvinnor för att kunna ge den hjälp de behöver. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som utgår från tio originalartiklar som analyserats med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Det första temat som identifierades var Barriärer för att identifiera kvinnor utsatta för våld med subtemana: Brist på kunskap och utbildning, Bristande arbetsmiljö, Kulturella utmaningar samt Sjuksköterskors känslor. Andra temat var Faktorer som underlättar identifieringen för kvinnor utsatta för våld med subtemana: Sjuksköterskors kompetens och strategier samt Arbetsplatsens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barriärer samt underlättande faktorer som påverkade identifieringen av kvinnor utsatta för våld. Utifrån dessa framgick att det behövs ökad kunskap och tydligare riktlinjer på arbetsplatsen för att sjuksköterskor ska kunna ge en god personcentrerad vård samt för att öka identifieringen. / Background: Intimate partner violence is a public health problem and have a negative impact on women and society. Women exposed to violence often encounter the healthcare system because of physical or psychological injuries. Nurses therefor have a central role in discovering these women to provide the help they need. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of identifying women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature study with a qualitative approach based on ten original articles that have been analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis method. Results: The first theme that was identified was Barriers to identifying women exposed to violence with subthemes: Lack of knowledge and training, Inadequate work environment, Cultural challenges and Nurses' feelings. The second theme was Factors that facilitate identification of women exposed to violence with subthemes: Nurses' competence and strategies and Importance of the workplace. Conclusion: Nurses experienced barriers and facilitating factors that affected the identification of women exposed to violence. Based on these, it became clear that increased knowledge and clearer guidelines are needed in the workplace for nurses to be able to provide good person-centered care and to increase identification.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer orsakar stora samhällskostnader, samt skador hos offren vilket leder till behov av akutsjukvård. Därav krävs rätt beredskap hos de sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att på akutmottagningar bemöta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien bestod av en kvalitativ metod med ett urval på sexton sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningar i Västra Götaland och som haft kontakt med en kvinna där misstanke om våld i nära relationer funnits. Vid insamlingsmetoden besvarade informanterna nio frågor i ett digitalt frågeformulär som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: misstanke att allt inte står rätt till, viktigt att skapa trygghet, hinder för skapandet av en trygg miljö och förekomst av rutiner. Resultatet pekade på avvikande beteende hos de våldsutsatta kvinnorna och anhöriga, samt förekomsten av suicidförsök eller intoxikationer orsakade av en rädsla för närstående. Behov av kontinuitet i vården, skapandet av tillit, användning av utbildade tolkar, utbildning och mer personal uttrycktes. Konklusion: Resultatet tyder på ett behov av gemensamma rutiner, mer utbildning, mer personal och tid till samtal. Det är även viktigt att alltid ställa frågor om våld i nära relationer. / Background: Violence against women in close relationships causes high societal costs and injuries, leading to the victims needing emergency care. Therefore, the nurses who work at the Emergency department require proper preparedness.  Purpose: Describing nurses’ experiences of encountering violence against women in close relationships at the Emergency department. Method: The study consisted of a qualitative method with a selection of sixteen nurses who worked at Emergency departments in Västra Götaland and who had contact with women with a suspicion of violence in close relationships. During the collection, the informants answered nine questions in a digital questionnaire analyzed with qualitative content analysis.  Results: Four main categories were identified: the suspicion that not everything is as it should be, the importance of creating security, barriers to creating a safe environment and prevalence of routine. The result pointed at deviating behaviors, the occurrence of suicidal attempts or intoxication caused by fear of a relative. A need for care continuity, creating trust, using educated interpreters and educated healthcare staff was presented.  Conclusion: There is a need for a standard routine, educated staff and time for conversation. Also, it is essential to ask about violence in close relationships.

Våld i nära relationer är idag ett stort samhällsproblem och akutmottagningar är vanligen den första och enda kontakten den utsatta personen har med sjukvården. Det är viktigt att sjuksköterskor på akutmottagningar identifierar denna patientgrupp för att kunna erbjuda stöd och eventuellt förhindra ytterligare och mer allvarliga skador samt bråd död. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och handlägga patienter som utsatts för våld i nära relationer på akutmottagning. Metoden som användes för att besvara syftet var en allmän litteraturöversikt med strukturerad ansats. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. Vid sökning i databaserna användes årsintervallet 2010 till 2020. Som analysmetod valdes integrerad analys då det möjliggjorde att olika metodologier användes. Resultatet består av femton vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser både hinder, möjligheter samt känslomässiga erfarenheter kring identifiering och handläggning av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Påverkansfaktorer som framkom i resultat var tidsbrist, brister i akutmottagningens miljö, bristande kunskaper om handläggning och identifiering av våld i nära relationer, teamarbete, träning och erfarenheter, trygg vårdmiljö och sjuksköterskans ansvar, personliga erfarenheter och professionella erfarenheter. Slutsatsen påvisar att dessa olika faktorer möjliggör och hindrar identifiering och handläggning i våld i nära relation. Utbildningsinsatser i ämnet skulle kunna medföra förändringar i attityder, kunskap samt bidra till en ökad förståelse för de våldsutsatta patienterna i nära relation. Det skulle också kunna leda till att riktlinjer utvecklas och förbättras för att medföra en bättre och säkrare vård för denna patientgrupp samt en eventuellt bättre arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdspersonal på akutmottagning. / Violence in close relationships is today a major societal problem and emergency department are usually the first and only contact the vulnerable person has with healthcare. It is important that nurses in emergency departments identify this patient group in order to be able to offer support and possibly prevent further and more serious injuries and sudden death. The aim of the study was to describe nurses' experiences of identifying and treating patients who have been subjected to violence in close relationships in the emergency department. The method used to answer the purpose was general literature review. Data collection took place in Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. When searching the databases, the annual interval 2010 to 2020 was used. Integrated analysis was chosen as the analysis method as it made it possible to use different methodologies.The result consists of fifteen scientific articles. The results shed light on both obstacles, opportunities and emotional experiences regarding the identification and handling of patients who have been subjected to violence in close relationships. Influencing factors that emerged in the results were lack of time, shortcomings in the emergency room environment, lack of knowledge about handling and identification of violence in close relationships, teamwork, training and experiences, safe care environment and the nurse's responsibility. The conclusion shows that these various factors enable and hinder identification and handling of violence in close relationships. Educational initiatives in the subject could lead to changes in attitudes, knowledge and contribute to an increased understanding of the abused patients in close relationships. It could also lead to guidelines being developed and improved to lead to better and safer care for this patient group as well as a possibly better working environment for health care staff in the emergency department.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer ökar kraftigt i samhället. Konsekvenserna av att utsättas för våld är flera och ingriper både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar kvinnors livssituation. Akutmottagningen är den främsta vårdenhet som våldsutsatta kvinnor söker sig till. Arbetsstrukturen försvårar för sjuksköterskan att uppmärksamma våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor har ett ansvar att tidigt upptäcka tecken på våld. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med de våldsutsatta kvinnorna i nära relationer på akutmottagning. Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två huvudteman presenterades i resultatet vilka var organisatoriska utmaningar och relationella utmaningar. Akutsjuksköterskor upplevde bris på tid och rutiner för att kunna möta och erbjuda god vård till våldsutsatta kvinnor. Det förekom också kunskapsbrist hos sjuksköterskor i omhändertagandet av dessa kvinnor. Sjuksköterskor upplevde även svårigheter i att skapa en god vårdrelation med våldsutsatta kvinnor vilket hindrade genomförandet av personcentrerad arbete. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och tydligare riktlinjer och rutiner i akutmottagningen för att kunna erbjuda god och säker vård för de våldsutsatta kvinnor. Arbetsgivaren behöver även minska arbetsbördan för sjuksköterskor då de upplever sin arbetsmiljö stressig och påfrestande. / Background: Violence against women in close relationships is increasing sharply in society. The consequences of being subjected to violence are multiple and affect both physical and mental stresses that affect women's life situation. The emergency department is the main care unit that abused women seek out. The work structure makes it difficult for the nurse to pay attention to abused women. Nurses have a responsibility to detect signs of violence early. Aim: To shed light on factors that affect nurses' meeting with the abused women in close relationships at the emergency department. Method: The study is literature-based on qualitative research consisting of 10 scientific articles. Findings: Two main themes were presented in the results, which were organizational challenges and relational challenges. Emergency nurses experienced a lack of time and routines to be able to meet and offer good care to the abused women. There was also a lack of knowledge among nurses in caring for these women. Nurses also experienced difficulties in creating a good care relationship with women exposed to violence, which hindered the implementation of person-centred work. Conclusion: Nurses need more training and clearer guidelines and routines in the emergency department in order to be able to offer good and safe care for women exposed to violence. The employer also needs to reduce the workload for nurses as they find their work environment stressful and exhausting.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett brott mot mänskliga rättigheter och har en lång historia över århundraden. Det drabbar var tredje kvinna världen över och tar sig uttryck i många olika våldstyper, där den yttersta konsekvensen av våldet är att kvinnor mister livet. Män brukar oftast våld för att åstadkomma makt och kontroll över kvinnor. Våldet kan normaliseras och uppfattas vara normalt i relationen. Det finns en osäkerhet kring arbetet med våld i nära relationer hos sjuksköterskor oavsett tid inom yrket. Hälso- och sjukvårdens ansvar gällande våld i nära relationer innefattar att riktlinjer ska finnas för agerande vid misstänkt och bekräftad våldsutsatthet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara utsatta för våld i nära relationer av manlig partner. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där de vetenskapliga artiklarna inhämtades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och sedan analyseras enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom det att våld inte förekom till en början, för att sedan debutera och uppkomma vid olika tidpunkter och händelser i relationen. Kvinnorna utsattes för fysiskt och psykiskt våld där även sexuellt våld samt ekonomiska och digitala dimensioner ingick. Deras psykiska hälsa, självbild och känsloliv blev negativt påverkade. Männen upplevdes vara våldsamma och passiva i relationen, och kvinnorna anpassade sig efter männens våldsutövande. Slutsats: Våld utövas på många sätt och det finns inte en viss typ av kvinna som drabbas. De våldsutsatta kvinnorna utsätts för ett stort lidande som kan yttra sig på olika sätt och som orsakar fysiska och psykiska konsekvenser. Då lidandet är omfattande och våldsutsatthet är svårt att se utifrån är det viktigt som sjuksköterska att fråga om våld. / Background: Intimate partner violence is a violation of human rights and has a long history throughout decades. It affects every third woman across the world and takes many forms, with the utmost consequence being that women lose their lives due to violence. Men use violence to achieve power and control over women. Violence becomes normalized and such is perceived as a normal part of the relationship. Nurses experience insecurity when working with intimate partner violence regardless of the length of time spent in the profession. Healthcare’s responsibility regarding intimate partner violence includes establishing guidelines for actions when violence is either suspected or confirmed. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of being a victim of intimate partner violence committed by a male partner. Method: The structured literature review was based on 15 scientific articles with a qualitative or mixed method. The search for articles was done in the databases CINAHL and PubMed to later undergo review of quality and analysis using Fribergs five-step model. Results: The result shows that violence does not occur during the beginning of the relationship but debuts and arises during different times and events. Women were subjected to psychical and psychological violence, where sexual violence as well as economic and digital dimensions were included. Their mental health, self-image and emotions became negatively affected. The men were perceived as violent and passive in the relationship, and the women adapted themselves to the men’s violence. Conclusions: The violence is executed in many ways and there is not a certain type of woman who is affected. The abused women are subjected to an immense suffering which can present in different ways and cause physical and psychological consequences. Due to the tremendous suffering and violence being hard to detect, it is important for nurses to ask questions regarding violence.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett problem världen över som påverkar samhället ekonomiskt och socialt. Kvinnor utsatta för våld söker sig ofta till akutmottagningarna och den första person de möter är sjuksköterskan. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa kvinnor, etablera ett förtroende och förse dem med en stödjande miljö under hela vårdförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade 11 originalartiklar analyserades genom tematisk analys.  Resultat: Två teman utsågs; barriärer i omhändertagandet av kvinnan och sjuksköterskans ansvarsområde. Utifrån dessa togs sex subteman ut; sjuksköterskans attityd, sjuksköterskans kunskaper & erfarenheter, könsbarriärer, arbetsmiljön, identifiera tecken på våldsutsatthet och att erbjuda hjälp. Slutsats: Det finns mycket oklarheter om hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer på akutmottagningar ska identifieras, då sjuksköterskor saknar utbildning och tydliga riktlinjer för ämnet. Det krävs mer evidensbaserad omvårdad kring våldsutsatta kvinnor för att hjälpa sjuksköterskorna att genomföra sitt arbete på ett korrekt vis. / Background: Intimate partner violence against women is a worldwide problem that effects the society economically and socially. Women exposed to violence often seek help at the emergency care where the first person they meet is the nurse. The nurse's task is to identify these women, establish trust and provide them with a supportive environment throughout the care process.  Aim: The aim was to describe nurse’s experiences of identifying women exposed to intimate partner violence that seek help at the emergency care. Method: A general literature review that included 11 original articles analyzed through thematic analysis. Results: Two themes were selected; barriers in caring for the woman and the nurse’s area of responsibility. Then six sub themes were selected; the nurse’s attitude, the nurse’s knowledge & experiences, gender barriers, identifying signs of violence espouser and to offer help. Conclusion: There are a lot of confusion about how to screen women exposed to intimate partner violence in emergency departments, as the nurses lack training and clear guidelines in the subject. More evidence-based measures are needed to treat the women to be able to help the nurse’s do their work in a correct way.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barn som har upplevt våld i nära relation. Frågeställningarna bestod av att belysa konsekvenser för barn som har upplevt våld samt undersöka vilka insatser socialtjänsten kan erbjuda. Studiens data samlades in genom att genomföra två fokusgruppsintervjuer med fyra socialsekreterare i vardera, urval till arbetet begränsades till ett visst län i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna för studien var kristeorin och anknytningsteorin, som även användes under fokusgruppsintervjuerna och analysen i studien. Resultstet visade att barn kan drabbas av flera fysiska och psykiska konsekvenser efter att ha upplevt våld i nära relation, både långvariga och kortvariga. Socialtjänsten kan även erbjuda olika insatser och dessa anpassas efter barnens och familjens behov och förmåga att ta till sig ny kunskap. Materialet analyserades med hjälp av teorierna och det framkom att dessa inte var något socialsekreterarna utgick ifrån när de arbetade med barn som har upplevt våld.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som drabbar kvinnor världen över. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att stödja och fånga upp kvinnorna så tidigt som möjligt för att motverka vidare konsekvenser för kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i detta då deras kompetensområde innefattar att identifiera omvårdnadsbehov och att ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa studier. Studierna söktes via databaserna Cinahl och Pubmed. Fribergs analysmodell nyttjades i analysarbetet. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var: ’Önskan att hjälpa kvinnorna’, ’Utmaningar i sin professionella roll’ och ’Starka känsloupplevelser i och efter mötet’.   Konklusion: Sjuksköterskor som möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir starkt påverkade och är i behov av utbildning inom området. Tydliga riktlinjer för omhändertagande av dessa kvinnor kan vara ett effektivt sätt att underlätta för sjuksköterskor i deras profession. / Background: Intimate partner violence is a major public health problem that affects women all over the world. Healthcare services has an important role in supporting and meeting women as early as possible to counteract further consequences for the women. Nurses has an important role in this area as their competence is to identify nursing needs and providing person centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting women who have been victims of domestic violence. Method: Literature study based on eight qualitative studies. The studies were searched through the databases Cinahl and Pubmed. Fribergs analysis model was used in the analysis process. Result: The results was presented in three main categories and seven related subcategories. The main categories were: ‘The wish to help the women’, ‘Challenges in their professional role’ and ‘Strong emotional experiences in and after the meeting’. Conclusion: Registered nurses meeting women who is experiencing intimate partner violence needs more education in the area. Clearer guidelines for the care of these women would be an effective way to make it easier for the nurses in their profession.

This study demonstrates that there is variety of treatment interventions for children exposed to intimate violence. These interventions are differentiated in design but a common ground for them all is that they strive to provide a chance for children exposed to intimate violence, to be able to speak about and process their feelings and violent experiences. The study’s aim is to, with a qualitative approach, seek understanding for the different actors who practice social work, see upon their task in the treatment interventions that are provided for children exposed to intimate partner violence. The study is based on mapping the existing treatment interventions for previously mentioned target group, in Malmö. Concerned actors for this study are socialtjänsten (the Social Services), Barnkriscentrum (Children Crisis center), Maskrosen Söder (Dandelion South), Rädda Barnen (Save the Children International) and Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP, Children- and youth psychiatry). For a deeper understanding and analyzing of the study’s results, we will use system theory and previous research in the actual disciplinary field. The result shows that concerned treatment interventions in most cases are without aid from the Social Services, which means that the Social Services do not grant these interventions. It is shown that they only recommend treatment interventions done by other intervening actors. Only one of the totals concerned actors, work with a treatment intervention that is granted by the Social Services. When the treatment intervention is heading to its end, it is shown that the professionals usually take the initiative for this kind of decisions. But they usually pay regards to the family’s wishes and needs. The final descicision of a treatment interventions’ ending is taken by the collective consisting of three parties, which are the Social Services, the family in treatment and the actors providing the actual treatment.