Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem oberoende av religion, kultur ochsocioekonomiskstatus.Kvinnordrabbasistörstutsträckningoch konsekvenserav våldet påverkar kvinnornas fysiska, psykiska och reproduktiva hälsa. Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av våldsutsatta kvinnor, då det finns flertalet hinder för sjuksköterskorna i mötet och det är därför viktigt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer.  Metod: Litteraturstudien baserades på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysen inspirerades av hur kvalitativ innehållsanalys beskrivs av Graneheim och Lundman, samt Danielsson.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: “att känna motstridiga känslor”, “att balansera olika roller”, “att vara osäker kring tillvägagångssätt” och “att sakna organisatoriskt stöd”.  Konklusion: Mötet med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer kan leda till motstridiga känslor och svårigheter i att balansera professionella- och privata roller för sjuksköterskor. Sjuksköterskor behöver organisatoriskt och professionellt stöd i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor upplever bristande utbildning och därför behövs vidare forskning för att utveckla samt förbättra utbildningen och vården. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a widespread societal problem independent of religion, culture and socioeconomic status. Women are more commonly exposed to IPV which affects their physical, psychological and reproductive health. Nurses play an important role in the encounter of women exposed to IPV. Nurses’ experience various obstacles during these encounters, therefore it is important to explore nurses’ experiences.  Aim: To describe nurses’ experiences of encountering women who have been exposed to intimate partner violence.  Methods: The literature review was based on nine qualitative studies. Database searches were made in PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by qualitative content analysis described by Graneheim and Lundman, as well as Danielsson.  Results: The analysis resulted in four categories: “to feel conflicting emotions”, “to balance different roles”, “to be uncertain about approaches” and “to lack organisational support”.  Conclusion: For nurses the encounter with women exposed to IPV may lead to conflicting emotions and difficulties with balancing their professional and private roles. Nurses need organisational and professional support in their work with women exposed to IPV. Nurses experience insufficient education and therefore further research is required to improve educational programs and the provided care.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som påverkar både fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Kvinnor är mer utsatta för att drabbas av upprepat och allvarligt våld. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökningar har genomförts i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen av artiklarna genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna var: ”Sjukvårdens ansvar och organisation”, ”Hinder vid mötet med kvinnan” och ”Tillvägagångssätt vid identifiering”. Konklusion: Det har identifierats hinder inom sjukvårdens organisation för identifiering av våldsutsatta kvinnor vilket pekar mot att mer utbildning, tydligare riktlinjer och bättre ansvarsfördelning behövs. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen kring sjukvårdens organisation och hur den stödjer hanteringen av våldsutsatta kvinnor samt eventuella förbättringsarbeten som behövs. / Background: Intimate partner violence is a big society issue who affects both physically, psychologically and sexual health. Women are more exposed to suffer repeatedly and serious violence. Aim: The aim of the study was to describe nursing staff's experiences of identifying women who have been exposed to intimate partner violence Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Databases searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis of the articles was conducted using Fribergs five-step model.   Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The categories were: “Responsibilities and organization of the healthcare”, “Obstacles in the meeting with the woman” and “Approach to identification”.  Conclusion: Obstacles have been identified within the healthcare organization for identifying women exposed to intimate partner violence, which points to the need for more training, clearer guidelines and better division of responsibilities. Further research is needed to increase understanding of the organization of healthcare and how they support the handling of women exposed to violence, and which possible improvement work that is needed.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett av dagens stora samhällsproblem som hotar kvinnors psykiska och fysiska hälsa. Våldet karaktäriseras utifrån olika uttrycksformer där de vanligaste är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer får allvarliga konsekvenser för såväl individen som samhället i stort vilket kan förstås med hjälp av olika perspektiv. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer samt den kunskap de besitter om ämnet är av stor betydelse. Syfte Syftet var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld av en manlig partner upplever hälsooch sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. Genom sökordskombinationer i databaserna inkluderadeds 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en vetenskaplig artikel med kvantitativ design och en vetenskaplig artikel med mixad metod som design. Alla de inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys genomfördes där tre kategorier identifierades. Resultat I denna icke-systematiska litteraturöversikt framkommer att om samt hur frågan om våld i nära relationer ställs av hälso- och sjukvårdspersonalen är av betydelse för hur kvinnorna upplever mötet med personalen. När upplevelserna har varit av negativ karaktär har personalen haft bristande engagemang samt uppfört sig stressat. Mötet har vidare genomsyrats av skuld och rädsla. När upplevelserna har varit av positiv karaktär har mötet mellan kvinnorna och personal genomsyrats av en god relation samt empati. Slutsats Ett gott bemötande karaktäriseras av lyhördhet, respekt och empati. När kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer upplever ett gott bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen känner de sig mer benägna att öppna upp sig om sin våldsutsatthet. Bemötandet är således viktigt för att minska konsekvenserna av denna typ av våld, men också för att ge adekvat stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. / Background Domestic violence is one of today's major societal problems that threaten women's mental and physical health. This type of violence is characterized by different forms of expression, the most common of which are physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence has serious consequences for both the individual and society at large, which can be understood with the help of different perspectives. How healthcare professionals respond to women who have been victims of intimate partner violence and the knowledge they possess on the subject is of great importance. Aim The aim was to illustrate how women exposed to intimate partner violence experience the encounter with healthcare professionals. Method This study is a non-systematic literature review based on 16 scientific articles. The CINAHL and PubMed databases were used for data collection. Through keyword combinations in the databases, 14 scientific articles with qualitative design, a scientific article with quantitative design and a scientific article with mixed method design were included. All of the included articles were quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments. An integrated data analysis was carried out in which three main categories were identified. Results This non-systematic literature review shows that whether and how the question of domestic violence is posed by health professionals is of importance for how women experience the encounter with staff. When the experiences have been of a negative nature, the staff has had a lack of commitment and behaved stressed. The meeting has also been imbued with guilt and fear. When the experiences have been of a positive nature, the meeting between the women and staff has been imbued with a good relationship and empathy. Conclusions A good encounter is characterized by responsiveness, respect and empathy. When women who have been victims of intimate partner violence experience good treatment from health care professionals, they feel more likely to open up about their exposure to violence. The response is thus important to reduce the prevalence and consequences of this type of violence, but also to provide adequate support and assistance to abused women.

Att lämna ett våldsamt förhållande innebär inte alltid att kvinnan frigörs. Kvinnor som väljer att separera möter ofta allvarliga konsekvenser i form av hot och kränkningar. Det våld som sker efter separation definieras som eftervåld. Syftet med studien är att undersöka fenomenet eftervåld med hjälp av befintlig forskning. Den frågeställning som kommer att besvaras under studiens gång är: genom vilka former tar sig eftervåldet uttryck i kvinnornas liv? Studien baseras på en litteraturöversikt med 20 artiklar. Undersökningen av artiklarna genomfördes utifrån en tematisk analys som gav sju teman. Föreliggande studies resultat visar att eftervåldet tar sig uttryck genom ekonomi, barn, sabotage, manipulation, kontroll, hot och stalking. Resultatet tyder på att kvinnan utsätts för olika våldshandlingar efter separation. Ett återkommande fynd som litteraturstudien uppmärksammade var hur makt och kontroll återspeglats i samtliga teman som presenterats. Sammanfattningsvis konstateras den ojämlikhet mellan könen som Bourdieu (1999) redogör utifrån könsuppdelning, mannens dominans och det symboliska våldet. / To leave a violent relationship does not always result in the woman being liberated. Women who choose to leave the relationship often receive serious consequences (e.g., threats and violations). The violence that occurs after separation is defined as post-separation violence. The purpose of the study is to examine the phenomenon post-separation violence by using existing research. The research question that the study will be addressing is: in what forms does the post-separation violence manifest itself in the women’s lives? The present study is based on a literature review containing 20 articles. The examination of the articles was done by using a thematic analysis which resulted in seven themes. The results of the present study show that the post-separation violence manifests itself through economy, children, sabotage, manipulation, control, threat and stalking. The results indicate that the woman is exposed to various acts of violence after separation. A recurring finding that the literature study draws attention to was how power and control were the underlying factor to the post-separation violence. In summary, the inequality between the sexes that Bourdieu (1999) reports based on gender division, male dominance and symbolic violence is noted.

Problem statement: Violence against women and intimate partner violence is a bigproblem in society and the healthcare system has an obligation to act already when thereis suspicion of exposure to violence, but there is a lack of clear guidelines in ophthalmiccare. Aim: The aim was to examine nurses´ experiences of caring for patients exposedto IPV. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductiveapproach was performed. Result: The emerged categories were readiness to deal withintimate partner violence, different views on exposure to violence, emotions are evoked,having the courage to ask, and organizational support. The result showed that trainingabout intimate partner violence was unusual both in the nursing program and for theprofessional nurses. Because of this they did not feel prepared for neither detect, reportsuspected cases or correctly meet these patients. Conclusion: There is a lack ofknowledge and education about how exposure to violence can be discovered andhandled. In addition, the subject needs to be highlighted and be developed further tostrengthen the societal responsibility to act when there is suspicion about violence. Tobe able to conduct evidence-based care in ophthalmic care more research is neededabout violence against women and intimate partner violence. / Problemställning: Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort problem isamhället och hälso- och sjukvården har skyldighet att vidta åtgärder redan vidmisstanke om våldsutsatthet, men det saknas tydliga riktlinjer inom ögonsjukvården föromhändertagande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter avomhändertagande av patienter som är utsatta för våld i nära relationer. Metod:Litteraturstudien var systematisk och hade en kvalitativ design med en induktiv ansats.Resultat: Kategorierna som framkom var att ha beredskap att bemöta våld i närarelation, olika syn på våldsutsatthet, vårdrelationen väcker känslor, att fråga omvåldsutsatthet och att ha stöd i organisationen. Det visade sig att utbildning kring våld inära relation var ovanligt både under sjuksköterskeutbildningen och föryrkesverksamma sjuksköterskor. De upplevde sig därför inte vara tillräckligt förbereddaför vare sig att upptäcka, rapportera misstänkta fall eller att på ett korrekt sätt bemötadenna patientkategori. Konklusion: Det saknas tillräcklig kunskap och utbildning omhur våldsutsatthet kan upptäckas och hanteras. Dessutom behöver ämnet belysas ochutvecklas ytterligare för att stärka det samhälleliga ansvaret att agera vid misstanke omvåldsutsatthet. För att kunna bedriva evidensbaserad vård inom ögonsjukvården behövsmer forskning om våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som socionomer sannolikt kommer att möta i sitt yrkesliv, oavsett inriktning. En förutsättning för att ha kompetens att göra det är att man har tillräcklig utbildning i ämnet, både för att den våldsutsatta ska få en bra upplevelse och rätt stöd, men också för den yrkesverksammas skull. Syftet med den här studien är att undersöka hur utbildning om våld i nära relationer ser ut för svenska socionomstudenter, detta görs genom att studera närvaro, omfattning, och utformning av kunskapsmål om våld i nära relationer i kurs- och utbildningsplaner från socionomprogram på tio universitet och högskolor utifrån ett könsmaktsperspektiv och intersektionalitet.   Kurs- och utbildningsplaner från tio socionomprogram i Sverige har inhämtats och studerats kvantitativt för att se hur många lärosäten som undervisar om våld i nära relationer. Kursplanerna har analyserats kvalitativt för att ta reda på vilken typ av kurser som har kunskapsmål om våld i när relationer och hur formuleringar används för att rama in kunskapen om våld. Detta sätts i sammanhang och diskuteras utifrån vilka konsekvenser närvaro eller avsaknad av utbildning om våld i nära relationer kan få för socionomstudenter, och våldsutsatta personer de möter efter avslutad utbildning.  Resultaten visar att det finns stora variationer i hur olika lärosäten valt att inkorporera utbildning om våld i nära relationer, främst i kursplanerna. Det skiljer både i omfattning, typ av kurser som innehåller kunskapsmål om våld i nära relationer, val av formuleringar, och vilket teoretiskt perspektiv som går att utläsa i dem.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt folkhälsoproblem. År 2022 anmäldes 23 267 misshandelsfall i Sverige som var utövat mot kvinnor och 80 procent begicks av personer med nära relation till kvinnan. Våld i nära relationer innefattar fysiskt, sexuellt och emotionellt våld, samt kontrollerande beteenden. Personer som har utsatts för våld söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården, och det är av stor vikt att erbjuda dem lättillgänglig vård med tydliga rutiner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl och resulterade i 10 artiklar, som låg till grund för resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades och de som låg till grund för resultatet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor beskrivs i tre kategorier; sjuksköterskors roll i mötet med våldsutsatta kvinnor, upplevda utmaningar, upplevda känslor. De känslor som sjuksköterskor upplevde vid mötet med våldsutsatta kvinnor var frustration, oro, ilska, skuld och glädje. Utöver kategorierna identifierades även sex subkategorier. Konklusion: Resultatet belyste att sjuksköterskor upplevde starka känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna som var kopplade till omhändertagandet och att fråga om våld i nära relationer. Känslorna grundades till stor del på brist på kunskap och bidrog till att de inte kände sig förberedda att möta och ta hand om kvinnor som var utsatta för våld i nära relationer. / Background: Intimate partner violence is an international public health problem. In 2022, 23,267 cases of abuse against women were reported in Sweden, and 80 percent were committed by people with a close relationship to the woman. Intimate partner violence includes physical, sexual and emotional violence, as well as controlling behaviours. People who have been exposed to violence often seek help in the healthcare system, and it is of great importance to offer them easily accessible care with clear routines. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses´ experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: Literature study with a qualitative approach. Searches were made in the databases PubMed, PsycInfo and Cinahl and resulted in 10 articles, which were the basis of the results. The articles were quality checked and those that formed the basis of the results were analyzed with content analysis. Results: Nurses' experiences of meeting abused women are described in three categories; nurses' role in the meeting with women exposed to violence, perceived challenges, perceived emotions. The emotions that nurses experienced when meeting abused women were frustration, worry, anger, guilt and joy. In addition to the categories, six subcategories were also identified. Conclusion: The result highlighted that nurses experienced strong emotions in the meeting with the abused women who were connected to the care and to ask about violence in close relationships. The feelings were largely based on a lack of knowledge and contributed to the fact that they did not feel prepared to meet and care for women who were exposed to intimate partner violence.

Bakgrund Våld i nära relationer utgör ett globalt hälsoproblem som påverkar miljontals kvinnor världen över. Sjuksköterskor förväntas främja hälsa, skydda mänskliga rättigheter och lindra lidande. De har därigenom en nyckelroll i ansvaret att identifiera, hjälpa och stödja kvinnor drabbade av våld i nära relationer. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, utmaningar och erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter där tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat I analysen av artiklarna framkom några centrala delar som resulterade i tre huvudkategorier: Emotionella upplevelser, Erfarenheter av vårdrelationer och utmaningar som påverkar sjuksköterskans arbete. Slutsats Sjuksköterskans möjligheter att hantera fall av våld i nära relationer påverkades av de egna känslorna, personliga värderingar, kulturella normer, organisatoriska hinder och bristande kunskap och utbildning. För att säkerställa att sjuksköterskor är väl utrustade att hantera våld i nära relationer och främja kvinnors välbefinnande, finns ett ökat behov av utbildning. Organisatoriska hinder utgjorde utmaningar för sjuksköterskorna och behöver hanteras på högre nivåer för att säkerställa en god och säker vård. / Background Intimate partner violence is a global health problem affecting millions of women worldwide. Nurses are expected to promote health, protect human rights and relieve suffering. They therefore have a key role in the responsibility to identify, help and support women affected by violence in close relationships. Aim The aim was to describe nurses’ experience, challenges and experiences of meeting women who have been subjected to violence in intimate relationships. Method A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews where ten articles were analyzed using content analysis. Results In the analysis of the articles, some central parts emerged which resulted in three categories: Emotional experiences, experiences of nursing relationships and challenges that affect the nurse's work. Conclusions The nurse's ability to handle cases of violence in intimate relationships was affected by their own feelings, personal values, cultural norms, organizational barriers and lack of knowledge and education. To ensure that nurses are well equipped to deal with intimate partner violence and promote women's well-being, there is an increased need for training. Organizational barriers posed challenges for the nurses and need to be handled at higher levels to ensure good and safe care.

Men's violence against women is a constant problem in today’s society but is mainly looked upon from the perspective of victims of the violence. This essay aims to widen the perspective and look at the perpetrators as the cause of the problem. From a comparative perspective this essay aims to analyze the social service’s municipal guidelines for the work with perpetrators of intimate partner violence. This will be done through a thematic document analysis. The essay uses Carol Bacchi's theory “What’s the problem represented to be?” alongside prior research to analyze social service’s written documents on how to work with perpetrators of intimate partner violence and its representation. The lack of existing research on successful work methods makes it hard to get a complex idea of the problem and its significance, which this study hopes to expand. The work with perpetrators is vital in the fight against men's violence against women. Overall, our conclusion is that solutions to the problem are determined by how the problem is represented. Meaning, men’s violence against women needs more attention in the guidelines for it to ever see an end.