Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett utbrett och tilltagande folkhälsoproblem världen över som pågår oavbrutet, samt ett oroande hot mot kvinnors liv och trygghet. Både klinisk och epidemiologisk forskning visar att våld i nära relationer är associerat med stora negativa hälsoeffekter och är en av de främsta anledningarna till kvinnors ohälsa. Sjukvården har en betydande roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och en stor betydelse för kvinnornas tillfrisknande. Sjukvårdspersonalens bemötande har en inverkan på kvinnornas rehabilitering för att återfå hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet inom vården. Metod: Författarna gjorde en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar.Resultat:Litteraturöversiktens resultat visar att de flesta våldsutsatta kvinnorna upplevde brister i bemötandet av sjuksköterskor vilket ledde till en känsla av bristande kontroll och autonomi. Detta gjorde att vårdrelationen påverkades negativt och ett vårdlidande skapades hos kvinnan. Bristande kunskap hos sjuksköterskor kring våldsbrott upplevdes av de våldsutsatta kvinnorna. Sjukvårdspersonalen ska i bemötandet, enligt kvinnorna, vara förstående, stöttande, empatiska, tillitsgivande och icke dömande. För att främja hälsa och välbefinnande och för att kvinnorna ska våga berätta om våldsutsatthet var en trygg miljö och ett gott bemötande med god kommunikation av stor vikt. Sammanfattning: Resultatet påvisar att majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna upplevde brister i bemötandet av sjuksköterskor. Resultatet visade en avsaknad av kunskap och empati hos sjukvårdspersonalen vilket uppmärksammades av de våldsutsatta kvinnorna. De våldsutsatta kvinnorna upplevde även att sjuksköterskornas värderingar och normer påverkade deras professionella bemötande och arbete. / Background: Gender-based violence against women is a globally increasing and ongoing public health problem that poses a threat against women’s lives and safety. Both clinical and epidemiological studies suggest that intimate partner violence is associated with major negative health effects and is also listed as the most common reason for ill health amongst women. In general, the healthcare system plays a crucial role in the treatment of abused women as the given treatment will have a profound impact upon a woman's ability for rehabilitation to regain health. Aim:The purpose of this literature review was to research abused women's experiences of treatment in healthcare. Method:The authors completed a literature review with qualitative articles. Results:The result suggests that a majority of abused women experienced inadequate treatment by nurses in the healthcare system which led to a feeling of lack of control and autonomy. Overall, this suggests a negative relationship between healthcare professionals and patients; where female patients recall a general lack of knowledge amongst nurses concerning ‘intimate partner violence’. Nurses should, in the treatment of abused women, be understanding, supportive, empathic, trust-giving and non- judgmental. To support women in speaking about endured violence, it is essential for these patients to experience a safe environment where healthcare staff provide an adequate reception with satisfactory patient communication.  Conclusion:The result of the given litteratur review confirm that a majority of abused women experience inadequate treatment from nurses within the healthcare system. Overall, this was primarily due to the nurses’ general lack of knowledge about intimate partner violence and was observed by the abused women of the given treatment. In addition, abused women in the study recall nurses’ personal values and norms as a contributing factor that affected their professional work and patient treatment.

Bakgrund Våld mot kvinnor, vilket innefattar intimt partnervåld (även benämnt våld i nära relationer) är ett erkänt globalt problem där cirka var tredje kvinna blir utsatt någon gång i livet. Många av dessa kvinnor har kontakt med hälso- och sjukvården under tiden de blir utsatta oavsett om det är direkt relaterat till våldet eller ej. Där har hälso- och sjukvården ett ansvar att bemöta och behandla dessa kvinnor på ett tillfredsställande och evidensbaserat sätt som upplevs emotionellt stärkande och hjälpande av den utsatta kvinnan. Syfte Syftet var att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av processen kring berättandet om intimt partnervåld för hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes i syfte att sammanställa existerande forskning i ämnet. Datainsamlingen gjordes i september 2021 genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar gjordes via Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Dataanalys gjordes i tre steg utifrån en integrerad modell där huvudteman och underteman identifierades. Resultat Under analysen av de 15 inkluderade artiklarna så återfanns tre huvudteman: upplevelse av barriärer som försvårar berättande, upplevelse under berättande om IPV samt upplevelse av förbättringsmöjligheter efter berättande. Dessa tre teman belyser olika aspekter av kvinnors upplevelse innan, under och efter berättande om intimt partnervåld för hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats Kvinnorna som deltagit i studierna hade många liknande upplevelser av att berätta om intimt partnervåld för hälso- och sjukvården. Många kvinnor beskrev att de upplevt mångabarriärer för att berätta om våldet och att de hade positiva och negativa upplevelser kring hur de blivit bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. För hälso- och sjukvården finns detstora möjligheter till förbättring i området och förslag på hur detta kan göras nämns även av kvinnorna. / Background Violence against women, one aspect of which is intimate partner violence, is a globally recognized problem which approximately one third of all women will be exposed to during their lifetime. Many of these women are in contact with the health care system during the abuse, regardless if they are seeking help for something directly related to the violence or something else. The health care system has an obligation and responsibility to treat these women in a satisfactory and evidence-based way that the women experience as emotionally strengthening and aid-providing. Aim The aim was to illustrate the battered woman's experience of the process surrounding disclosure of intimate partner violence to health care personnel. Method The method of choice was a non-systematic literature review to compile previous research of the subject matter. The collection of data was made in September 2021 through using the databases PubMed and CINAHL. The quality of the included articles was examined using Sophiahemmet University’s template for quality assessment. Data analysis was made using an integrated method where main themes and subthemes were identified. Results During the data analysis of the 15 included articles three main themes were identified: the experience of barriers hindering disclosure, the experience of disclosing intimate partner violence and the experience of opportunities for improvement after disclosure. These three themes illustrate different aspects of women’s experience before, during and after disclosure of intimate partner violence to health care personnel. Conclusions The women who participated in the studies shared many similar experiences related to disclosing intimate partner violence in health care settings. Many women described how they had overcome many different barriers to be able to disclose the violence and that they had both positive and negative experiences when it came to how health care personnel reacted and processed this information. Many improvements can be made in this area within the healthcare system and the women had different suggestions on how these improvements could be made.

HBT-personer rapporterar lika stor, eller större utsatthet för våld i nära relationer jämfört med heterosexuella personer. Tröskeln att söka hjälp vid våldsutsatthet är hög. Ett sätt att förbättra omhändertagandet är att bidra med mer kunskap inom området. En metaanalys är en vetenskaplig metod som sammanfattar resultat från flera studier men har knappt använts inom området våld i nära relationer bland HBT-personer. Våra resultat visar att homosexuella män har 80 procent ökad risk att utsättas för våld jämfört med heterosexuella män, och homosexuella kvinnor har 15 procent ökad risk jämfört med heterosexuella kvinnor. Bisexuella män var inte mer utsatta för våld i jämförelse med homosexuella män, men bisexuella kvinnor hade 36 procent ökad risk jämfört med homosexuella kvinnor. Transpersoner hade 75 procent ökad risk jämfört med cispersoner, men sambandet kunde inte säkerställas. Dessa resultat kan öka förståelsen, förbättra omhändertagandet och minska barriären för utsatta HBT-personer att söka hjälp. / LGBT individuals report similar or greater risk of intimate partner violence (IPV) in comparison with heterosexuals. However, the barrier to seek help is high when exposed to IPV, and one way to improve the care of LGBT individuals is presenting firm knowledge. Meta-analysis is a scientific method which summarizes results from many studies but has rarely been used in this area. Our results showed that homosexual men had 80 percent greater risk of being exposed to IPV in comparison with heterosexual men. Homosexual women had 15 percent greater risk in comparison with heterosexual women. Bisexual men were not more exposed than homosexual men, however bisexual women had 36 percent greater risk of being exposed than homosexual women. Transgender individuals had 75 percent greater risk of being exposed in comparison with cisgender, although not significant. These results enhance our understanding of IPV and could improve support of those exposed to IPV.

I den här studien har ämnet våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor uppmärksammats. Anledningar till att kvinnor valde att stanna i våldspräglade relationer undersöktes, och vidare hur man arbetade med våldsutsatta kvinnor. Sex semistrukturerade intervjuer med professionella genomfördes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid analyseringen av resultaten. I studien framkom att de främsta anledningar till att kvinnorna valde att stanna var rädsla, kärlek och internalisering. Vad avser arbetssättet med de våldsutsatta kvinnorna ansåg professionella att det fanns fem steg för arbetet: möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut. / In this study, the topic of domestic violence and men’s violence against women have been highlighted. Reasons as to why women chose to stay in abusive relationships have been investigated, and further on how professionals work and respond to these women. Six semistructured interviews with professionals were conducted during the collection of data, and thematic analysis were used when analyzing the data. The study revealed that the main reasons as to why women chose to stay were fear, love and internalization. Regarding working methods when it comes to dealing with battered women; professionals believed that there are five stages to go about: be where the woman is, listening and believing, clarifying, strengthening self-esteem and motivating to make their own decisions.

Syfte: Litteraturstudien syftar till att studera äldre kvinnor som utsatts för våld i nära relationer med utgångspunkt från kvinnornas perspektiv. Studien syftar till att lyfta fram hur äldre kvinnor påverkas, vad de uttrycker för behov av stöd, hur de beskriver problematiken med att lämna ett våldsamt förhållande samt förövarens påverkan på kvinnan.   Metod: I studien granskas 13 artiklar. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med tematisk analys. Resultat: Studien resulterar i 3 huvudteman med 2 underteman vardera. Huvudtemana behandlar: (1) behov av stöd, (2) förövarens påverkan, och (3) känslor av skam och skuld.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker ett behov av anpassade formella insatser samt berättar att de finner stor hjälp i stödgrupper. Kvinnornas förövare kontrollerar genom isolation och skrämsel. Kvinnorna upplever skuld och skam över deras situation samt tar på sig ansvar för våldet vilket påverkar deras psykiska mående. / Aim: This literature study aims to study older women who are exposed to IPV told from the women’s perspective. The study wants to highlight how older women are affected, what kind of support they want, difficulties in leaving and the perpetrator’s impact. Method: The design is a qualitative literature study using thematic analysis on 13 articles.  Results: The study resulted in 3 main themes with 2 sub-themes each. The main themes highlights: (1) the need for support, (2) the perpetrator’s impact, and (3) the shame and guilt. Conclusion: The women express a need for adapted formal support and express that they find great help in support groups. The women's perpetrators control them through isolation and intimidation. The women experience guilt and shame over their situation and take on responsibility for the violence which affects their mental health.

Avsaknaden av digital tillgänglighet i en alltmer digitaliserad värld bidrar till en exkludering av personer med olika funktionsnedsättningar, trots att dessa människor skulle kunna dra stor nytta av internet. Sveriges kommuner är skyldiga att erbjuda digitalt tillgängliga hemsidor enligt Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Syftet med denna studie var att kartlägga kommunernas digitala tillgänglighet rörande deras webbsidor om våld i nära relationer. Studien var av deskriptiv karaktär med en kvantitativ strategi. Begreppet digital tillgänglighet operationaliserades till 23 indikatorer som fick utgöra det granskningsprotokoll som webbsidorna sedan granskades efter. Resultatet visade att ingen av Sveriges kommuner uppmätte full digital tillgänglighet. Vidare visade resultatet att kommunerna i regel var bättre på digital tillgänglighet för motorik och synnedsättningar, än för hörselnedsättning. Utöver det var kommunerna bättre på att uppfylla lagkrav än andra aspekter av digital tillgänglighet. Den digitala tillgängligheten tycktes inte ha något samband med kommunens befolkningsmängd. / The lack of web accessibility risks excluding people with different disabilities. Sweden's municipalities are legally obliged to offer digitally accessible websites. The purpose of this study was to examine the municipalities' web accessibility regarding their websites about intimate partner violence. The study was descriptive in nature with a quantitative strategy. The concept of web accessibility was operationalized into 23 indicators which constituted the protocol according to which the web pages were then reviewed. The results showed that none of Sweden's municipalities measured full web accessibility. Furthermore, the results showed that the municipalities were generally better at fulfilling web accessibility for some impairments, such as vision, than others. The municipalities were also better at meeting legal requirements than other aspects of web accessibility. The web accessibility did not seem to have anything to do with the municipality's population.

In order to reduce and prevent domestic violence, preventive work needs to begin at an early age. In previous research it is suggested that preventive work needs to begin as early as between grade six and eight. Recently, it has been discovered that many young people have a distorted view of what constitutes a healthy and equal relationship. In this interview study, six social workers employed as school counselors, employed in the seventh, eighth and ninth grades has participated. Central questions have investigated how and if they work preventively with boys' perceptions of violence, intimate relationships and sex. Through the interviews, it emerged that the school counselors' preventive work takes place in different ways. For example, they defined violence in different ways and the limits for what is supposed to constitute violence is interpreted differently. The preventive work turned out to consist of differences and similarities. For example, theme weeks, presence in open spaces and external lecturers were common elements in their preventive work. The differences could show up for example that they focused on different topics. To gain an understanding of the school counselor's preventive work with boys' violence against girls, this study has included the gender perspective. By looking at how their preventive work can be understood from the point of view of gender, it concluded that the school counselor's own gender perspective affects how they work. The study found that school counselors do work to prevent gender norms.

Bakgrund: Hur vårdpersonal bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld kan avgöra om kvinnor berättar om sina erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om våld i nära relationer för att kunna identifiera våldsutsatthet och ge den vård som krävs.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer.  Metod: Sex sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i kategorier och subkategorier. Resultat: Studien visade att sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor handlade om att förhålla sig till det okända. Ibland kunde känslan av att något inte stod rätt till infinna sig men viljan att skapa trygghet var beständig. Inför att våga ställa frågan om våld fanns olika typer av rädslor samt bidragande omständigheter som utgjorde ett stöd inför att våga ställa frågan. Sjuksköterskorna behövde uppvisa flexibilitet i omhändertagandet vid mötet med den utsatta kvinnan vid försvårande omständigheter och för att kunna bistå med hjälp.  Konklusion: Sjuksköterskor efterfrågade ökad kunskap om våld i nära relationer. Rutinfrågor och erfarenhet gav trygghet i yrkesrollen. Frågan om våld sågs som en viktig fråga och ställdes ofta trots barriärer. / Background: In what way healthcare workers encounters women exposed to intimate partner violence could be crucial in whether the women decide to disclose their experiences. To be able to identify exposure to violence and provide required care nurses need knowledge about intimate partner violence. Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experience of encountering women exposed to intimate partner violence. Methods: Six nurses participated in semi-structured interviews. The interviews were transcribed verbatim, and the analysis was conducted using qualitative content analysis. The results were presented in categories and subcategories. Results: The study showed that nurses’ experiences of encounter women exposed to intimate partner violence concerned dealing with the unknown. Sometimes nurses felt that something was not quite right. A desire to create security for these women was resistant. There were fears connected to daring asking the question about violence but also facilitators which made it easier to ask. In order to provide care, nurses needed to be flexible when facing aggravating circumstances during these encounters. Conclusion: Nurses requested increased knowledge about intimate partner violence. Routine questions and experience provided security in their professional role. The question about violence was considered as an important question and were frequently asked despite barriers.

The aim of this study is to investigate how social workers, within the social services, supports and helps older women who have been/are victims to violence in close relationships. The purpose is also to gain understanding of the social workers experiences with this group. Interviews with social workers within this area, relationship violence unit in Stockholm, has been a method to collect information for the purpose of this study. The material has been analyzed from several points of view: organizational, grass- roots bureaucracy, discretionand intersectionality. As a result, to this study, some lacking in discretion are shown. The results shows lacking in discretion in forms of e.g resources, and interactivity among different units regarding this group. In conclusion, improving arrangement concerning elderly violence victims are being discussed. / Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens relationsvåldsenheter arbetar för att hjälpa och stödja äldre kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Vidare var syftet med studien att få en ökad förståelse för socialsekreterares erfarenheter av arbetet med våldsutsatta äldre kvinnor. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar har empiri inhämtats genom enskilda intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänstens relationsvåldsenhet i Stockholms Stad. Empirin har analyserats utifrån de teoretiska begreppen: organisation, handlingsutrymme och intersektionalitet. Studiens resultat visar på brister vad gäller samverkan, sviktande kompetens samt utmaningar gällande handlingsutrymmet. Vidare redogörs för betydelsen av att äldre kan vara särskilt sårbara, samt hur behovet av stöd ställs i relation till bristfälliga resurser. Avslutningsvis diskuteras möjliga förbättringsområden inom relationsvåldsenheten för att öka möjligheten att tillgodose våldsutsatta äldre kvinnors stödbehov.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur intervjudeltagare verksamma inom för studien relevanta organisationer och myndigheter resonerade angående barriärer för polisanmälan som kvinnor kan uppleva vid våld i nära relation. Vidare var syftet att diskutera hur intervjudeltagarna såg på sin roll att öka anmälningsbenägenheten genom att underlätta för kvinnorna att överkomma dessa barriärer. Teorin utgick från normalisering, victim blaming och sekundär viktimisering samt det ideala offret. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens resultat visade att deltagarna var medvetna om dessa barriärer och att de hade utvecklat förhållningssätt och strategier för att bemöta dessa, exempelvis genom att avnormalisera våldet. Vidare konstaterades att även om ingen av intervjudeltagarna ansåg att bidra till ökad anmälningsbenägenhet var deras huvuduppgift kan deras bemötande av barriärerna indirekt öka denna. / The aim of the study was to examine how the interviewees from different organizations and authorities relevant to our study reasoned on the barriers women might experience when it comes to reporting intimate partner abuse to the police. The aim was also to examine how the interviewees viewed their role in increasing the propensity to report by encouraging the women to overcome these barriers. Our theory was based on the theories of the normalization process, victim blaming and secondary victimization and the ideal victim. The method used was qualitative, semi-structured interviews. The results showed that the interviewees were aware of these barriers and that they had developed different approaches and strategies to meet these barriers, for example by de-normalizing the violence. Another finding was that although none of the interviewees regarded increasing the women’s propensity to report as their first priority, their work in helping the women to overcome the barriers indirectly can contribute to increase the propensity to report to the police.