Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Statistik visar att en av fem äldre utsätts. Våldet definieras genom fem typer av våld; fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt och försummelse. Äldre är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relationer och våldet medför stora konsekvenser för hälsan. Distriktssköterskans omvårdnad kan vara avgörande för att träffa en potentiellt våldsutsatt äldre. Den teoretiska ram som användes var distriktsköterskans kärnkompetenser. Syfte var att belysa vårdpersonal inom primärvårdens erfarenheter att möta äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes med mixad design. Åtta kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys samt enligt Fribergs analys. Resultatet presenteras separat med ett kvalitativt, följt av ett kvantitativt resultat. Kategorierna som löper igenom båda resultaten var vårdpersonalens erfaren-heter av att upptäcka våldet, att ställa frågan om våldsutsatthet, samverkan och skapa en relation till både patienten och närstående. Resultatet belyser organisatoriska utvecklingsområden där betydelsen och behovet att utveckla screeningverktyg och rutiner, tid och kunskap framkom. Diskussionen omfattar vårdpersonalens erfarenheter och upplevda dilemman i mötet med våldsutsatta äldre. Vården har ett flertal utvecklingsmöjligheter för att hjälpa våldsutsatta äldre. Behov av mer kunskap framkommer, samt vikten av evidensbaserad vård för att ge en god omvårdnad. Slutsats: Våld i nära relationer är en känslig och komplex fråga. Distriktsköterskan har en viktig roll att vidareutveckla den avancerade omvårdnaden. Det finns ett behov av mer forskning och utbildning inom området. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. Statistics show that one in five elderlies are victims. Violence is defined by five types of violence, physical, mental, financial, sexual and neglect. Elderly is a particularly vulnerable group to intimate partner violence, and the violence has major consequences for health. The district nurse's nursing can be crucial in meeting a potentially abused elderly person. The theoretical framework used was the district nurse's core competencies. The purpose was to shed light on health care professional within primary health care experience of meeting elderly people who are exposed to intimate partner violence. Method. A literature review with an inductive approach was performed with mixed design. Eight qualitative and eight quantitative original articles are included and analyzed via Graneheim and Lundman's content analysis and according to Friberg's analysis. Results is presented separately with a qualitative followed by a quantitative result. The categories that run through both results of the health care professionals experience of detecting the violence, asking the question about exposure to violence and creating a supportive relationship with both patient and relatives. It also emerged how the health care professionals collaborated. The results highlighted organizational development areas where the importance of screening tools and routines, time and knowledge emerged. Discussion includes the health care staff's experiences and perceived dilemmas in the meeting with abused elderly. Healthcare has a number of development opportunities to help abused elderly. The need for more knowledge emerges, as well as the importance of evidence-based care, in order to give good care. Conclusion: Intimate partner violence is a sensitive and complex issue. The district nurse has an important role in further developing the advanced nursing. There is a need for more research and education in the field. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnors hälsa. Våldet kan uttrycka sig i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och utförs av en nuvarande eller dåvarande partner. Nästan en tredjedel av världens alla kvinnor uppskattas ha utsatts för våld i nära relationer. När en utsatt kvinna kommer till vården är det sjuksköterskornas huvudsakliga ansvar att undersöka kvinnan och rapportera händelsen vidare. Tidigare kvantitativ forskning visar att sjuksköterskor är oförberedda inför att arbeta med dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tolv artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; utmaningar i vårdmötet och sjuksköterskans ansvar i vårdmötet som tillsammans skapade sju subkategorier.   Slutsats: Att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer är komplext. Tid var viktigt för att sjuksköterskan skulle kunna bilda en relation med patienten, och få den utsatte att öppna upp sig om våldet. Sjuksköterskorna var enade om att kunskap var av stor vikt vid mötet och screening men att avsaknaden av träning och utbildning gjorde att kunskapen var bristande. / Background: Intimate partner violence is a global problem that affects women’s health. The violence can be expressed in physical, psychological and sexual violence and is perpetrated by a current or a former partner. Almost one third of all women in the world is estimated to have been exposed to intimate partner violence. It is the nurses’ main responsibility in healthcare to examine the woman and report incidents when suspecting exposure to abuse. Previous quantitative research shows that nurses are unprepared to face women exposed to abuse.   Aim: The aim was to describe nurses’ experiences when meeting and screening women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review was conducted based on a qualitative method where twelve articles were analysed with support by Friberg’s five-step analysis.   Results: The result was presented in two main categories, challenges in the meeting with the patient and the nurses’ responsibilities in the meeting with the patient which created seven sub-categories.   Conclusions: To meet and screen women exposed to intimate partner violence is complex. Time was important for the nurse to be able to form a relationship with the patient and get the victim to open up about the violence. The nurses agreed that knowledge was of great importance at the meeting and screening, but that the lack of training and education meant that the knowledge was deficient.

Bakgrund: En av tre kvinnor utsätts för våld i en nära relation, detta har kommit att bli ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan i hela världen. Då sjuksköterskan oftast har det första mötet med patienten är det av stor vikt att sjuksköterskan besitter relevant kunskap kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt av sexton artiklar från hela världen. De databaser som används för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap gällande omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor samt att det saknades möjligheter till klinisk övning på att kunna vårda dessa kvinnor på ett adekvat sätt. Bristen på behandlingsriktlinjer från klinikens organisation var bidragande till bristfälliga omvårdnadsinsatser. Ännu en barriär som framkom ur resultatet var bristande beredskap inför mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Detta baseras på sexton vetenskapliga artiklar vilka sammanfattades i tre huvudteman; Attityder, förhållningsätt och stigmatisering¹, Brist på kunskap², Brist på utbildning och behandlingsriktlinjer³.Slutsats: Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor behöver mer utbildning, kontinuerlig övning och tydliga riktlinjer för att på ett adekvat sätt vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. / Background: One out of three women are exposed to some type of intimate partner violence during a relationship. Since the nurse usually is the one having the first meeting with the patient it is out of great importance that the nurse has relevant knowledge about the care given to women exposed to intimate partner violence.Aim: The aim of this literature review is to describe nurses´ knowledge and attitudes of caring for women exposed to intimate partner violence (IVP).Methods: The method of this study were a literature review of sixteen articles from around the world. The databases used to find the articles were CINAHL and PubMed.Results: The result showed that nurses experience a lack of knowledge regarding the care of abused women and that there are no opportunities for clinical practice in being able to care for these women in an adequate manner. The lack of treatment guidelines from the clinic's organization contributed to inadequate nursing efforts. One more barrier emerged from the result were lack of preparedness for the meeting with women who are exposed to intimate partner violence. This is based on sixteen scientific articles which were summarized in three main themes: Attitudes, approaches and stigma¹, Lack of knowledge², Lack of education and guidelines³.Conclusions: Based on the results of the study, it is concluded that nurses need more training, continuous practice and clear guidelines to adequately care for women who have been subjected to intimate partner violence.

Våld i nära relationer är ett aktuellt och allvarligt problem som påverkar både offret och samhället negativt. Ofta utförs detta våld mot kvinnor, av män. Antalet samtal till Sveriges kvinnojourer har ökat och det anses finnas ett högt mörkertal som inte anmäler sin situation. Våldet kan vara av både psykologisk eller fysisk natur. Att leva i en destruktiv relation kan få drastiska följder för offrets psykologiska välbefinnande. Tidigare forskning visar på att utsatta kvinnor har svårt att ta sig ur den här typen av relation. Av denna anledning är området högst relevant att studera. I denna studie utfördes en kvalitativ undersökning där 10 kvinnor som har levt i en destruktiv relation intervjuades. Resultatet analyserades med tematisk analys. Syftet med studien var att undersöka hur utsatta kvinnor upplever att deras självbild och självkänsla har förändrats, utifrån den sociala kontext de levt i. För att analysera kvinnornas sociala kontext har teorier gällande makt och socialt stöd använts. Resultatet visade att kvinnorna hade fått en försämrad självbild och självkänsla under och efter förhållandet. Maktförhållandet i relationerna var asymmetriskt, vilket påverkade deras självbild och självkänsla. Det sociala stödet upplevdes vara viktigt för att återuppbygga självbilden och självkänslan. / Violence in close relationships is a current and serious problem that affects both the victim and society negatively. This type of violence is often perpetrated by men against women. The number of calls to Sweden's women shelters has increased and there is also a supposed high number of women that doesn’t report their situation. The violence can be of both psychological and physical nature. Living in a destructive relationship can have drastic consequences for the victim's psychological well-being. Previous research shows that battered women find it difficult to get out of their relationship. This is a very important topic to study for these very reasons. A qualitative research method was conducted in this study. 10 women who have lived in a destructive relationship were interviewed. The result was analyzed with a thematic analysis. The purpose of the study was to investigate battered women’s experiences, in regards to how their self-image and self-esteem have changed. Theories regarding power and social support have also been used in order to analyze their social context. The results showed that the women experienced a negative self-image and self-esteem during and after the relationship. The power relationship was asymmetric, which also affected their self-image and self-esteem. Social support was perceived as important for rebuilding their self-image and self-esteem.

Bakgrund: Våld i nära relationer klassas som ett samhällsproblem. Det är viktigt att belysa att det finns olika typer av våld, exempelvis fysiskt, psykiskt, sexuellt samt materiellt våld. Sjuksköterskor är betydelsefulla för att identifiera våldsutsatta kvinnor och därigenom arbeta för att främja deras hälsa samt lindra lidande.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som uppsöker hälso- och sjukvård som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod där 12 artiklar samanställdes och analyserades genom femstegsmetod enligt Friberg (2017).  Resultat: Resultatet presenterar sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer genom tre kategorier; Sjuksköterskors förutsättningar (Kunskap och utveckling och Erfarenheter), Förutsättningar i verksamheten (Tidsbrist, Rutiner och Teamsamverkan) samt Sjuksköterskors hanterbarhet (Reaktioner i mötet och Relationernas betydelse). Slutsats: Genom att öka sjuksköterskors kompetens och öka resurser i verksamheterna kan sjuksköterskor känna ökad trygghet i mötet med våldsutsatta kvinnor. Detta kan i sin tur leda till att fler våldsutsatta kvinnor identifieras och erbjuds vård av god kvalitet. / Background: Intimate partner violence is classified as a societal problem, hence the importance to highlight different types of violence, i.e., physical, mental, sexual and material violence. The nurses play an important role in identifying the women who are exposed to intimate partner violence. Nurses work to promote health and alleviate suffering. Purpose: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of meeting women who seek medical attention and have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review with a qualitative approach where 12 articles were compiled and analyzed with the five-step method according to Friberg (2017). Results: The result showed nurses' experiences in meeting women who have been exposed to intimate partner violence and are presented through three main categories; Nurses’ prerequisites (Knowledge and development and Experience), Prerequisites in care facilities (Time constraints, Routines and Team collaboration) and Nurses' manageability (Reactions in the meeting and The importance of relationships). Conclusion: Nurses’ confidence in caring for abused women can increase by increasing nurses’ competence and expanding resources in care facilities. The identification and care of abused women can thereby improve.

Studien syftar till att undersöka vilka insatser socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor samt socialarbetares åsikter kring de erbjudna insatserna. Studien grundar sig på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju socialarbetare från sex olika kommuner som arbetar med våld i nära relation. Med anledning av pandemin genomfördes samtliga intervjuer digitalt. Resultatet visar på att kommunerna tenderar att använda sig av samma insatser, medan arbetssätten kunde skilja sig åt. Insatserna som socialtjänsten använder sig av i arbetet med våldsutsatta kvinnor består främst av samtalsstöd, ekonomiskt bistånd, praktisk hjälp och olika former av boende. Socialarbetarna ser både styrkor och brister inom de erbjudna insatserna. Det finns även en uttalad känsla av maktlöshet hos en del informanter, eftersom att deras arbete påverkas och begränsas av andra aktörer i samhället. Samtliga informanter i undersökningen uttrycker att för att nå Sveriges nationella mål kring våld i nära relation behöver hela samhället samarbeta. / This study aims to investigate the support provided by the Swedish social services for women who are victims of intimate partner violence. It also investigates the opinions of the social workers on the provided help from the social services. The study is based on semistructured, qualitative interviews with seven social workers from six different municipalities within the Swedish social services. Due to the pandemic, hence why the interviews were held digitally. The results show that the social services tend to use the same kinds of support, whereas ways of working with the support could vary. The social services’ support consists primarily of conversational therapy, economic aid, practical support and different forms of accomodations. The social workers identified both strength and deficits within the provided support. Furthermore, the social workers talk about feeling powerless since other authorities affect and confine their work. All informants express that the society as a whole has to cooperate to achieve the Swedish national goals on intimate partner violence.

This study aimed to investigate how social workers within the domestic violence team in the city of Stockholm experience their knowledge and discretion. To answer the purpose, three questions were formulated: 1. How do social workers experience their competence in matching interventions with client's needs? 2. How much discretion do social workers experience regarding designing interventions? 3. Which organizational challenges do social workers recognize in their work with domestic violence? This study is based on a qualitative method where six semi structured interviews were conducted with professional social workers. The theoretical point of departure were Lipsky's theory of street level bureaucracy, the term discretion and previous research in the field. The results showed that social workers experienced good knowledge, however they were limited in their interventions which affected the help they could offer. The social workers described their discretion as wide, but the delegation system and limited interventions were factors that restricted their discretion. Economy and cooperation were described as organizational challenges. The economy limited the help social workers could offer. Cooperation was described as necessary but difficult to achieve, both because it required a lot from oneself and because other social work units lacked knowledge about domestic violence.

Våld i nära relationer är ett välkänt socialt problem men aktuell forskning har ofta fokus på yngre kvinnor. Även hjälp och stödinsatser vänder sig till yngre individer. Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie undersöka om det finns svårigheter att uppmärksamma och att erbjuda äldre våldsutsatta kvinnor hjälp och stöd. Om det finns svårigheter vilka är de och vilka faktorer beror det på? Kvinnor som utsätts för våld är ett stort och komplext problem både i Sverige och i resten av världen. För kvinnan som utsätts för våld drabbas kvinnan själv, deras omgivning och anhöriga. Våldet tränger sig in i samhället och anses vara en folkhälsofråga eftersom konsekvenser av våldet kan leda till flera negativa följder. Äldre kvinnor är inte en enhetlig grupp. Inte heller våldsutsatta kvinnor är en homogen grupp. Komplexiteten ökar ytterligare med en ökad ålder. Vilket gör det både besvärligt och problematiskt för omgivningen att upptäcka våldet. Det är därför min önskan att belysa äldre våldsutsatta kvinnors situation samt att se hur aktuell forskning ser på hur man kan hjälpa dessa kvinnor med hjälp och stöd. Vilka svårigheter som eventuellt kan finns i att erbjuda skydd. Samt att även belysa svårigheter som olika professioner kan stöta på i mötet med äldre våldsutsatta kvinnor. Som våldsutsatt är det ingen självklarhet att söka hjälp för att få skydd mot våldet. Därför är det av vikt och betydelse för det sociala arbetet att få en förståelse för äldre våldsutsatta kvinnors situation för att kunna erbjuda skydd och hjälp. / Intimate partner violence is known as a social problem but current research often has a focus on younger women. Also the help and support interventions turns to younger individuals.  The aim of this study is through a literature study to investigate wheter there are difficulties in paying attention and offering older women exposed to violence help and support. If there are difficulties what are they and what factors can it be due to? Women who are exposed to violence are a large and complex societal problem both in Sweden and in the rest of the world. For women who have been subject to violence, the women herself, their surroundings and relatives are affected. Violence penetrates society and is considered a public health issue because consequences of violence can lead to several negative consequences. Older women are not a unified group. Nor are women exposed to violence a homogeneous group. The complexity increases further with increasing aged. Which makes it both awkward and problematic for the environment to detect the violence. It is therefore my wish to shed a light on the situation o folder, vulnerable women and to see how current research looks at how these women can be helped with help and support. What difficulties may exists in offering protection. And to also highlight difficulties that different professions may encounter in the meeting with older women exposed to violence. As a victim of violence, it is not obvious to seek help to get protection against violence. Therefore, it is important for social work to gain an understanding of older women exposed to violence in order to be able to offer protection and help.

Denna dokumentstudie fokuserar på mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Dokumentstudien har genomförts genom att analysera hur betänkandens syn på mäns våld mot kvinnor har påverkat förslagen i betänkandena, som har skrivits på uppdrag av regeringen under olika tidsperioder. Vidare analyseras vilka förändringar som har uppmärksammats mellan betänkandena. Studien har avgränsats till att utgå från betänkandens förslag gällande socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Betänkandena som har valts ut att analyseras är SOU 1995:60, SOU 2006:65 och SOU 2015:55. Studien har en kvalitativ ansats, och utgår från Bacchis teori om ‘what’s the problem represented to be”. Analysmetoden som används i studien är tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att betänkandena från år 1995 och år 2006 ser könsmaktsordningen som en central förklaringsmodell för mäns våld mot kvinnor, medan betänkandet från år 2015 ser den socio-ekologiska modellen som central förklaringsmodell för att förklara våldet. Det påvisas att förslagen som gavs i betänkandena från år 1995 och år 2006 inte i stor uträckning utgick från könsmaktsordningen, då de syftar till att endast förbättra skyddsnätet för kvinnor, och berörde därav inte jämställdhetsfrågan i någon större omfattning. Betänkandet från år 2015 gav dock förslag utifrån den socio-ekologiska modellen, där fokus låg framför allt på våldsförebyggande arbete och våldsutövande män. Denna dokumentstudie kan bidra med vidare forskning kring hur problemet om mäns våld mot kvinnor behandlas på statlig nivå.