The purpose of this thesis is to increase the knowledge about men’s violence against women in intimate partner relationship. The thesis is answering the following questions: how does research published within the timeperiod of 2010- 2021 describe and discuss the definition, meaning and extent of men’s violence against women in intimate partner relationship, what theoretical perspecitives and reasons can be found within the research and what does the research have to say about interventions to remedy the problem. Three theoretical perspectives are applied to analyse the data: intersectionality, power and social constructionism. The method used in this thesis is a thematic analysis. The result of this study shows that research do not agree upon how men’s violence against women in intimate relatioships should be understood and conceptualized and that there is a tendency to mix different concepts which creates confusion. The study shows that there are two major perspectives which dominates the field; the gender power perspective and family violence perspective. Furthermore, this thesis shows that there are no exact numbers regarding how widespread this problem is. Though, research agrees upon that tolerant attitudes towards violence and stereotypical gender roles contributes to a high level of violence towards women. Finally, this thesis shows that empowerment- oriented interventions are dominating in the field but is not without risks for women to take part in.

Background: Intimate partner violence affects 30 percent of women globally and implies physical, sexual or psychological harm to a person, caused by their partner or ex-partner. There exists gender inequality in Vietnam that affects women negatively during their lifetime. Vietnamese nurses follow a similar ethical code to the International Council of Nurses, but are mostly focused on technical tasks at their workplace. Women with experience of intimate partner violence express that their caring needs are not being met. Aim: The aim was to describe registered nurses’ experiences of caring for women with experiences of intimate partner violence, in hospital settings in Hanoi, Vietnam. Method: Data was collected through a descriptive qualitative method with semi-structured interviews with eleven participants recruited from two hospitals in Hanoi, Vietnam. A qualitative content analysis was used for analysis and themes were formed. Results: One main theme emerged from the study: Nurses approach to their profession correlates with their view of life, emotions and actions when caregiving. Five sub-themes was formed from that theme: The relation between nurses view of life and women; Presence and absence of competence when encountering women with experience of intimate partner violence; The process of providing person centered care; Experiencing the emotional strain that emerges out of caring for women with experiences of intimate partner violence; Crossing professional boundaries in nurse-patient relations. Discussion: Vietnamese nurse’s caregiving is influenced by their view of life which causes them to give bias advice that focus on women’s responsibilities in society. The absence of guidelines results in nurses using their own moral compass when providing care for women with experience of intimate partner violence. The result will be discussed with Jean Watson’s term consciousness in her theory of human caring/caring science. / Bakgrund: Våld i nära relationer drabbar 30 procent av kvinnor världen över och innefattar fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld som orsakas av en nuvarande eller före detta partner. Att det i Vietnam inte är jämställt påverkar kvinnor negativt under deras livstid. Sjuksköterskor i Vietnam följer en liknande etisk kod som International Council of Nurses, men fokuserar mest på tekniska uppgifter på arbetsplatsen. Kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer uttrycker att deras behov inte blir tillgodosett i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva legitimerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer, i sjukhusmiljöer i Hanoi, Vietnam. Metod: Data samlades genom deskriptiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva deltagare som rekryterades från två sjukhus i Hanoi, Vietnam. En kvalitativ innehållsanalys användes under analysen. Resultat: Ett huvudtema utformades i studien: Sjuksköterskors förhållningssätt till professionen korrelerar med deras livsåskådning, känslor och agerande vid omvårdnad. Fem subteman utformades från huvudtemat: Relationen mellan sjuksköterskors livsåskådning och kvinnor; Närvaron och frånvaron av kompetens vid mötet med kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer; Processen av att giva personcentrerad vård; Att erfara den känslomässiga belastningen som sker vid omvårdnaden av kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer; Att överskrida professionella gränser i sjuksköterska-patientrelationer. Diskussion: Vietnamesiska sjuksköterskors vårdgivande är färgat av deras livsåskådning vilket leder till partisk rådgivning som fokuserar på kvinnors ansvar i samhället. Frånvaron av riktlinjer resulterar i att sjuksköterskor förlitar sig på sin egna moraliska kompass när de vårdar kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer. Resultatet kommer diskuteras utifrån Watson’s begrepp medvetenhet från hennes omvårdnadsteori om mänsklig omsorg.

I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att undersöka vad forskning har identifierat som svårigheter för våldsoffer i samkönade parrelationer i deras hjälpsökande beteende av formella källor, samt hur de upplever det stödet de söker. Efter en innehållsanalys identifierades olika svårigheter som kunde vara barriärer i HBTQ-personers hjälpsökande beteende som sedan analyserades utifrån konstruktivistiska teorier. Svårigheter att definiera deras upplevelser som våld samt brist på kunskap om tillgänglig hjälp framkom. “Outing”, bristande kompetens hos myndigheter, tidigare dåligt bemötande och förväntade negativa konsekvenser var andra möjliga barriärer i målgruppens hjälpsökande beteende. Vidare framkom att det för HBTQ-personer är viktigt att det stöd som finns är HBTQ-anpassat. I diskussionen lyfts målgruppens svåråtkomlighet som en försvårande faktor vad gäller forskning inom området. Vidare diskuteras hur normer och kontext har en betydande roll för HBTQ-personer avseende deras hjälpsökande beteende. Avsaknaden av forskning avseende våld i samkönade parrelationer generellt diskuteras samt förslag att utöka forskning inom området ges. / This qualitative scoping review aimed to investigate what current research states as difficulties for victims of same-sex partner violence in their help-seeking behaviours of formal sources. Furthermore it aims to investigate LGBT-persons experiences of their sought support. After a content-analysis different barriers were identified as possible obstacles in their help-seeking behavior, which was then analyzed through constructivist theories. Results indicated that problems identifying their experiences as violence and lack of knowledge emerged as a potential barrier. As was outing, lack of professional competence, prior negative encounters and expected negative outcomes were other possible barriers in their help-seeking behavior. Furthermore, the importance of LGBT-specific services emerged as an important facet for the respondents. In the discussion part of the study, difficulties regarding reaching the target group are discussed as a specific hindrance in LGBT research. Also, the implications of norms and the current context is discussed as an important factor regarding LGBT-persons help-seeking behavior. The current lack of research regarding violence in same-sex couples is discussed and more research is suggested as being needed in the field.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kvinnor utsätts oftare än män för mer allvarligt och upprepat våld. Våldsutövaren är i majoriteten av fallen, en man som kvinnan känner. Många människor anser att våld är en dum och meningslös handling och därför är det svårt att förstå varför männen väljer att använda sig av våld. I denna studie vill vi få en bättre förståelse över mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom att utforska de bakomliggande orsakerna till mannens våldsbeteende. Vi har valt att göra en litteraturstudie där vi tar reda på vad forskning har identifierat i relation till detta fenomen. Metoden vi har valt att använda oss av är en systematisk litteraturstudie, som innebär att vi under arbetsprocessen systematiskt försökt besvara vår frågeställning genom att identifiera, värdera och analysera vetenskaplig forskning. De teorier vi utgått från vid analyseringen av vårt resultat är maskulinitetsteorin och den socioekologiska modellen. De valda teorierna växte fram efterhand som vi gick igenom materialet och vi märkte att våldets orsaker beskrivs utifrån flera olika faktorer. Inför analysen av resultatet och i samband med den empiriska analysen, identifierades fyra olika teman; individnivå, relationsnivå, samhällsnivå och strukturell nivå. Resultatet visar att mäns våld mot kvinnor kan se olika ut och det finns flera anledningar till att våldet uppstår. Faktorer som påverkar våldets uppkomst sker på olika nivåer och påverkar varandra på olika sätt. På individnivån påverkas mannen av upplevda erfarenheter i barndomen. Det kan handla om att mannen upplevt att hans pappa utövat våld mot hans mamma eller att han själv blivit utsatt för våld när han var liten. Relationsnivån utgår från faktorer som påverkar mannens samspel i nära relationer, vilket kan vara stress, alkoholkonsumtion, kommunikationsproblem eller att mannen känner ett hot mot sin relation med kvinnan. Samhällsnivån avser de sociala strukturerna som påverkar den miljö som mannen befinner sig i. Här beskrivs hur mannen påverkas av de sociodemografiska och socioekonomiska faktorerna, såsom arbetslöshet eller socialt umgänge. På den strukturella nivån påverkas mannen av samhällets kulturella normer och värderingar och här blir maskulinitet en tydlig faktor. / Intimate partner violence is a large societal problem and women are more often victims than men in more severe and repeated violence. The perpetrator is in most cases a male which has a relationship to the female victim. Many people believe that violence is a stupid and meaningless act and therefore have a hard time understanding men’s violence against women. In this study we would like to get a better understanding of men’s violence against women in intimate partner violence by studying the underlying reasons behind the men’s violent behavior. We have decided to do a literature study where we find out what research has found in relation to this phenomenon. The method we have chosen for this process is a systematic literature study, which means that during the process we work systematically to answer our questioning by identifying, evaluate and analyzing scientific research. The theories we used during the analyze of our result is the masculinity theory and the socioecological model. The chosen theories emerged as we went through the research and noticed the reason behind the violence is described through several different factors. Before the analyze of our result and in relation the empirical analyze, four different themes were identified: the individual level, the relationship level, the societal level, and the structural level. The result shows that men’s violence against women can look different and there are many reasons behind the violence occurring. Factors that affect the occurring violence happens at the different levels and affect each other in different ways. On the individual level the man is affected by experiences in the childhood. This could mean that the man has seen his father hit his mother or been affected by violence himself when he was a child. The relationship level are factors that affects the man’s interplay in intimate relations, this could mean stress, alcohol consumption, communication problems or that the man feels a threat to his relationship with the woman. The societal level refers to the social structures that affect the environment the man find himself in. This level describes how the man is affected by the sociodemographic and socioeconomic factors, such as unemployment or social association. On the structural level the man is affected by societies cultural norms and values, masculinity being a clear factor.

Studiens syfte är att undersöka hur rektorer i högstadieskolor runt om i Sverige uppfattar förutsättningarna att möta och implementera ändringarna i läroplanen avseende sexualitet och samtycke, kön, makt och jämställdhet, vilka tydliggörs i avsnitten värdegrund och uppdrag i Lgr22.  Bakgrunden ligger i det av regeringen presenterade åtgärdsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra högstadierektorer på olika platser i Sverige. Resultatet av intervjuerna och den tidigare forskningen har sedan analyserats utifrån det läroplansteoretiska perspektivet, med fokus på den samhällsfunktion som skolans värdegrundsarbete har i avseende att fostra demokratiska medborgare. Resultatet av studien visade på lokala skillnader avhängigt specifika problemområden som finns inom respektive skola. Att frigöra tid för förändringsarbete och implementering och att öka kunskapen bland lärare och föräldrar samt att vara närvarande vuxna i elevernas vardag framhävdes vara avgörande för implementering. Samtidigt visar resultatet på att ingen nationell kompetensutveckling erbjudits skolorna, istället får respektive skola utifrån bästa förmåga försöka hantera de utmaningar som finns och själva ta in den kunskapshöjning som matchar skolornas individuella problematik. I slutsatsen ifrågasätts om det ens är möjligt att förebygga samhällsproblem genom att lägga på mer i läroplanens värdegrund- och ansvarsdelar, särskilt som det kräver mer tid och resurser än skolor kan avvara.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Utformningen av våldet kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt. I en undersökning ifrån Brå (2021), rapporterades att i anmälda misshandelsbrott mot en kvinna år 2020 var, 23 200 stycken anmälningar och i 80 procent av fallen så var gärningsmannen känd för kvinnan (Brå, 2021). Den våldsutsatta kvinnan söker sig ofta till vården för att få hjälp med de skador som uppkommer, men upplever inte alltid att hon blir tagen på allvar utav vården och skickas oftast hem utan att ens har fått frågan om hon är utsatt för våld. Syfte: Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av vårdens bemötande, samt identifiera faktorer som påverkar den våldsutsatta kvinnans upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en innehållsanalys som metod. Resultat: Två faktorer identifierades med flertalet subteman. Den våldsutsatta kvinnans upplevelser av vårdens bemötande samt vårdpersonalens brister av att bemöta en våldsutsatt kvinna med den tid och kunskapsbrist som finns. Slutsats: Våldsutsatta kvinnors upplevelser att vårdpersonalen inte hade tid eller engagerade sig att undersöka kvinnan mer än de fysiska skadorna hon kom med. Vårdpersonalen upplevde att de inte hade rätt kompetens och utbildningar, samt att det inte fanns tid att undersöka den våldsutsatta kvinnan och undersökte bara kvinnan utifrån det fysiska behovet. / Background: Men's violence against women is a major public health problem in Sweden. The form of violence can be, mental, physical or sexual. In a study conducted by Brå (2021), it was reported that among assault crimes against a woman in 2020, there were 23,200 reported cases and of 80 percent of the cases, the perpetrator was known to the woman (Brå, 2021). The abused woman often seeks care to get help with the injuries that occur but does not always experience that she is taken seriously by care providers and is usually sent home without even being asked if she is exposed to violence. Aim: The aim was to highlight women's experiences of treatment for healthcare, as well as to identify factors that affect the woman exposed to violence's experience of the healthcare professionals' treatment. Method: Qualitative literature study with an analysis as a method. Results: Two factors were identified with the majority of subthemes. The abused woman's experiences of the care treatment and the care staff's shortcomings of dealing with an abused woman with the time and lack of knowledge that exists. Conclusion: Experiences of abused women that the healthcare staff did not have time or were not engaged in examining the woman more than her physical injuries. The healthcare staff felt that they did not have the right skills or education, and that there was no time to examine the abused woman and because of that they only examined the woman based on the physical need.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett betydande problem för ungdomar som utsätts vad gäller försämrad fysisk och psykisk hälsa och sämre upplevd livskvalitet. Ungdomar berättar sällan om sin utsatthet om de inte blir tillfrågade. Sjuksköterskan på ungdomsmottagningen har i sin roll ett helhetsperspektiv på människan och vana av att rutinmässigt ställa frågor om våld i nära relationer. Trots detta är det endast en mindre del av ungdomarna som berättar om sin utsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med ungdomar om våld i nära relationer. Metod: Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter. För att möjliggöra för ungdomens berättelse krävs en trygg miljö och en trygg relation i mötet med ungdomen samt organisatoriska aspekter och erfarenhet av att ställa frågor om våld. Bemästra konsten att lyssna innebär att vara mottaglig i samtalet, att lyssna aktivt på det ungdomen säger och vilka signaler som sänds ut samt att reflektera över det egna beteendet i mötet. Balansen i samspelet med ungdomen beskriver svårigheten av att balansera ungdomens vilja och medbestämmande gentemot sjuksköterskans roll och uppdrag för att arbeta mot ungdomens bästa. Slutsats: Att samtala med unga om våld är en komplex uppgift där sjuksköterskan praktiserar en balansgång mellan att dels arbeta utifrån barnets perspektiv, dels genom att inta barnperspektivet utifrån sjuksköterskans uppfattning. / Background: Domestic violence and intimate partner violence is a significant problem for adolescents who are exposed in terms of impaired physical and mental health and perceives lower quality of life. Young people rarely disclose their vulnerability if they are not asked. The role of the nurse at the youth clinic includes a holistic perspective on people and the nurse is used to routinely asking questions about domestic violence and violence in intimate relationships. Despite this, only a small proportion of adolescents report their vulnerability. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of communicating with adolescents about domestic violence and intimate partner violence. Method: The study is of a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted, and the results were analysed with inductive content analysis. Results: The results show three categories that describe the nurses’ experiences. To enable adolescents’ story to be told, a safe environment and a secure relationship with the young person are required, as well as organizational aspects and experience of asking questions about violence. Mastering the skill of listening means being receptive in the conversation, listening actively to what the young people are saying and what signals are being sent out, and reflecting on the nurses’ own behaviour in the meeting. The balance in the interaction with adolescent describes the difficulty of balancing the adolescents will and co-determination in relation to the nurses’ role and assignment to work towards the youth's best interests. Conclusion: Talking to young people about violence is a complex task where the nurse practices a balance between working from the child perspective, but also by taking the childs’ perspective based on the nurses’ perception.

En tredjedel av världens kvinnor har blivit våldsutsatta och år 2022 blev tio personer mördade av sin partner i Sverige. Personal på kvinnojourer och skyddade boenden har en viktig roll att erbjuda skydd och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelser av krav, resurser och utomorganisatorisk samverkan i arbetet med de skyddsplacerade med Jobb-Krav-Resursmodellen som teoretiskt perspektiv. Elva semistrukturerade intervjuer tematiserades med personal från tre olika kvinnojourer och ett privatägt skyddat boende. Ur analysen framkom tio teman som besvarade frågeställningarna. Resultatet visade att personalen upplevde en tung arbetsbelastning med en mängd ovissa arbetsinsatser, ambivalenta skyddsplacerade och snäva tidsramar vilket gav känslor av frustration samt stress. Betydelsefulla arbetsresurser var kollegialt stöd, möjligheter till kompetensutveckling och god påverkan på arbetsplatsen. Samverkan var bristfällig med andra organisationer vilket upplevdes vara relaterat till bristande helhetssyn och okunskaper om våldets konsekvenser, vilket försvårade möjligheterna att hjälpa de skyddsplacerade att återuppbygga sina liv. / One-third of the world´s women have experienced violence, and in 2022, ten people were murdered by their partners in Sweden. Staff at women´s shelters and safe houses play a crucial role in providing protection and support. The purpose of this study is to examine the staff´s experiences of work demands, work resources and interorganizational collaboration in their work with the victims of intimate partner violence using Job-Demand-Resource Model as a theoretical perspective. Eleven semi-structured interviews were conducted with staff from three different women´s shelters and one privately owned safe house. From the analysis, ten themes emerged that addressed the two research questions. The resultats showed that the staff experienced a heavy workload with a multitude of uncertain tasks, ambivalent victims and tight time frames, leading to feelings of frustration and stress. Significant work resources included collegial support, opportunities for competence development, and positive workplace influence. Collaboration with other organizations was insufficient which was perceived to be related to a lack of holistic perspective and ignorance about the consequences of violence, making it difficult to assist the victims in rebuildning their lives.

Syftet med studien var att se hur skolkuratorer på gymnasieskolor kan arbeta förebyggande med syskonvåld inom det skolsociala arbetet. Studien har utgått från tre frågeställningar som berör hur skolkuratorerna arbetar förebyggande mot syskonvåld, vilka metoder som kan vara användbara samt hur de kan hjälpa elever som redan blivit utsatta för syskonvåld. Denna studie har utförts utifrån en kvalitativ ansats genom fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio intervjupersoner som arbetar på gymnasieskolor. Studiens resultat visar att det råder mer kunskap om syskonvåld och det förebyggande arbetet kring detta än vad skolkuratorerna inledningsvis uppfattat. Genom diskussioner och reflektioner i fokusgrupperna har skolkuratorerna erhållit mer kunskap. Gymnasieskolorna har ett antal bra metoder som redan existerar inom verksamheterna som går att applicera både på det förebyggande arbetet och arbetet där syskonvåldet redan sker. Det går även att arbeta förebyggande där våldet redan sker genom att förhindra att våldet fortlöper och eskalerar. / The purpose of the study was to see how school counselors at high schools can work preventively with sibling violence within the school social work. The study was based on three questions that concern how the school counselors work preventively against sibling violence, which methods can be useful and how they can help students who have already been exposed to sibling violence. This study has been carried out based on a qualitative approach through four focus group interviews with a total of ten interviewees who work in high school. The results of the study show that there is more knowledge about sibling violence and the preventive work around it than the school counselors initially perceived. Through discussions and reflections in the focus groups, the school counselors have gained more knowledge. The high schools have a number of good methods that already exist within the activities that can be applied both to the preventive work and the work where sibling violence already is present. It is also possible to work preventively where the violence is already taking place by preventing the violence from continuing and escalating.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för arbetet med män som utsätts för våld i nära relationer. Syftet är också att få ökad kunskap om hur yrkesverksamma inom socialt arbete beskriver våldsutsatta män samt hur de arbetar för att nå denna målgrupp. Studien baseras på en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som arbetar inom verksamheter som på olika sätt möter män som varit utsatta för våld i nära relationer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom eller Teams samt på respondenternas arbetsplatser. Efter transkriberingen av det insamlade materialet användes en tematisk analys för att analysera empirin. Studien har en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt och maskulinitetsteori och stigmateori används för att analysera empirin. Resultatet av studien visar att det finns generella svårigheter att nå målgruppen och många av verksamheterna möter sällan män som utsatts för våld i nära relationer. Respondenternas syn på, och arbete med, männen genomsyras av en könsneutral förståelse av våld vilket präglar de metoder som används såväl som det utåtriktade arbetet. Resultatet visar samtidigt på att maskulinitetsnormer och sociala konstruktioner av könsroller färgar uppfattningen av män som offer, vilket påverkar yrkesverksammas förutsättningar att bedriva sitt arbete. / The aim of this study is to gain a deeper understanding of the work with men who are exposed to intimate partner violence. The aim is also to gain deeper knowledge about how social workers describe men exposed to intimate partner abuse and how they work to reach this group. This study is based on a qualitative method where six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted digitally via Zoom and Teams, and in the professionals offices. After transcribing the collected material, a thematic analysis was made. The study has a social constructionist scientific theoretical point of view, and masculinity theory and stigma theory are used to analyze the empirical material. The result of the study shows that it's difficult to reach the target group and the majority of the organizations rarely meet men who are exposed to intimate partner violence. The interviewed professionals' work with and understanding of male victims are based on a gender-neutral understanding of violence, which characterizes the methods used as well as the outward oriented work. At the same time, the result shows that masculinity norms and society's attitude towards gender roles affect the perception of male victims, which affects the professionals’ possibilities to carry out their work.