Background: Intimate partner violence is a global public health problem that threatens women's wellbeing. Every third woman globally is estimated to have been subjected to psychological, physical or sexual violence by a close relative at some point in their life. The nurse has an important role to be able to identify, treat and support affected women. Aim: The aim of this study was to investigate nurses experiences of encounters with women exposed to intimate partner violence. Method: The method for the study is a literature review with qualitative and quantitative articles.The articles in the study were collected from the databases PubMed and CINAHL. The study has used an integrated data analysis according to Kristensson (2014). The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification. 15 scientific articles were included in the study. Results: The results of the literature review are presented under two main categories which are: Ask the question and The nurse's attitudes. The categories were identified by: Lack of knowledge, Lack of time and lack of space, Values and attitudes and Emotions. Joyce Travelbee claims that good care builds on a human to human relationship between the nurse and the patient. Conclusions: Lack of time, lack of space and the nurses' own feelings made it difficult for the nurses to identify women exposed to intimate partner violence. The nurses wanted more knowledge and education on the subject of intimate partner violence. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och utgör ett hot mot kvinnors liv och hälsa. Var tredje kvinna i världen uppskattas någon gång ha blivit utsatt för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av någon närstående. Sjuksköterskor har en viktig roll att kunna identifiera, behandla och stötta de kvinnor som är drabbade. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Metoden som använts för studien är en litteraturöversikt med artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Artiklarna i studien har samlats in från databaserna PubMed ochCINAHL. Studien har använt sig av en integrerad dataanalys i enlighet med Kristensson (2014). Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenteras utifrån två huvudteman som är: Ställa frågan och Sjuksköterskors förhållningssätt. Huvudteman togs fram utifrån fyra subteman: Kunskapsbrist, Tidsbrist och utrymmesbrist, Värderingar samt Känslor. Joyce Travelbee belyser att god omvårdnad bygger på att sjuksköterskan och patienten skapar mellanmänskliga relationer som skapas via god kommunikation. Slutsats: Kunskap-, tid- och utrymmesbrist samt sjuksköterskornas egna känslor försvårar det för sjuksköterskorna att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och utbildning i ämnet våld i nära relationer.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som framför allt drabbar kvinnor och barn. Den vanligaste typen av våld som kvinnor drabbas av utförs av en gärningsman som kvinnan har en nära relation med. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som ligger bakom kvinnans beslut att antingen stanna kvar i ett våldsamt förhållande eller att lämna det samt huruvida normaliseringen av våldet påverkar kvinnans beslut att bryta sig ur sin våldsamma relation och hur dessa kvinnor beskriver deras upplevelser av våldet som de utsätts för. Metoden för studien är en litteraturöversikt där vi valde att söka och analysera tretton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats samt en blandning av dem. Denna litteraturöversikt har enbart koncentreras på myndiga kvinnor i heterosexuella förhållande som utsätts för våld av sina partner i hemmet. Det konstateras fyra stycken teman i resultatdelen som har påverkan på kvinnans beslut att stanna kvar i sitt våldsamma förhållande eller att lämna det, nämligen kvinnors rädsla och känslor av skam och skuld, kvinnors känslor och upplevelser av mannens beteende, kvinnors erfarenheter av våld och hot samt kontexten kvinnan befinner sig i som kan handla om ekonomiskt beroende av mannen, sociala normer såsom religiösa och kulturella faktorer, familjen såsom att offra sig förbarnens skull och bristande socialt stöd. Vid analysen av resultat och i kombination med andra källor från tidigare forskning samt teorier om modellinlärning, stigma & skamsteori, normaliseringsprocessen, ett genusperspektiv samt intersektionalitetsperspektiv visar det sig att det finns massa gemensamma faktorer som påverkar kvinnans beslut antingen att stanna kvar med sin våldsamma partner eller att lämna honom. Dessa faktorer kan vara barriärer till att våldsutsatta kvinnor inte tar sig ur en vålds präglad relation. Dock kan dessa faktorer innebära en förklaring till varför kvinnorna lämnar deras våldsamma partner. Det konstateras även att den vanligaste orsaken till våld i hemmet mot kvinnor beror på manlig maktbalans mellan män och kvinnor i samhället, men också för att kvinnan normaliserar våld i vardagen, vilket leder till att uppbrottet från relationen bli svårare / Violence in intimate relationships is a serious social problem that primarily affects women and children. The most common type of violence that women suffer is perpetrated by aperpetrator the woman has a close relationship with. This literature study aims to investigate which factors are behind the woman's decision to either remain in a violent relationship or to leave it, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship, as well as how these women describe their experiences of the violence to which they were subjected. The method of the study is a literature review based on qualitative and quantitative methods and a mixture of them both, where the writers of this study have analyzed and reviewed thirteen scientific articles. This literature review has only concentrated on adult women in heterosexual relationships who are subjected to violence by their partners. It shows that there are four themes that affects the woman's decision to remain in her violent relationship or to leave it, which is women's feelings towards the man and her feelings of shame and guilt, women's feelings and experiences of the man's behavior, women'sexperiences of violence and threats as well as the context the woman finds herself in, which can be about economic dependence on the man, social norms such as religious and cultural factors, the family such as sacrificing herself for the sake of the children and a lack of social support. When analyzing results and in combination with other sources from previous research as well as theories about model learning, stigma & shame theory, the normalizationprocess, a gender perspective and intersectionality perspective, it turns out that there are many other factors that influence the woman's decision either to stay with her violent partner or to leave him. These factors can be barriers to why women exposed to violence are not getting out of the relationship. However, these factors may provide an explanation for why women leave their violent partner. It is also stated that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

This literature study aims to investigate women’s violence on men. Intimate partner violence (IPV) is well researched within the context of women as victims and men as perpetrators. However, men who fall victim to female-perpetrated IPV is not a known subject to the general public. The study will therefore study men as victims to IPV where women are perpetrators as well different types of violence such as psychological, physical, sexual and digital violence. Men’s experiences as victims of IPV will also touch on their help-seeking experiences which are affected by hegemonic masculinity, stigma and shame. This literature study has used a lot of empirical material that contains qualitative studies from different countries thus making it difficult to draw general conclusions. The purpose is however to discuss the subject in relation to different theories, highlights and understand men's experiences as victims of female-perpetrated IPV.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer på familjecentraler arbetar med att identifiera och hantera våld i nära relationer hos mödrar de möter och deras barn. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod. Sex enskilda intervjuer med kuratorer på familjecentraler från fem olika kommuner i Mellansverige genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av positioneringsteori samt begreppet etisk stress. I resultatet påvisade kuratorerna komplexiteten i att bemöta våld i nära relationer. Ett starkt mönster i resultatet är att kuratorerna använder sig av en rad olika strategier i samtal med våldsutsatta. Andra faktorer som påverkar kuratorernas bemötande är deras kunskap och erfarenhet kring ämnet våld i nära relationer samt organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar vidare att i kuratorernas roll finns en motstridighet gällande att verka stödjande och skapa allianser men samtidigt behöva förhålla sig till sin anmälningsskyldighet. För att skapa och upprätthålla allianser använder sig kuratorerna av olika strategier. Kuratorerna arbetar på olika sätt för att identifiera våld, vilket inkluderar att ställa frågor på rutin eller vid indikation. Slutsatsen visar att det är komplext för kuratorerna att upptäcka och bemöta våld, samt att motstridigheten i deras roll skapar gråzoner. Slutsatsen påvisar också att kuratorerna har effektiva strategier för att bemöta väl identifierat våld, men att effektiviteten i strategierna de använder för att identifiera våldet varierar. / The aim of this study was to examine how counselors working at family centers strive to identify and handle domestic violence experienced by mothers they meet and their children. To achieve the aim of the study a qualitative method was used. Six individual interviews with counselors working at family centers in five different municipalities in the middle part of Sweden were performed. The material was analyzed using positioning theory and the concept of ethical stress. The result casts a light on the complexity of managing domestic violence. A pattern shown in the result is how the counselors use an array of different strategies when working with victims of violence. Something that affected how the counselors handled meeting victims of abuse was their knowledge and experience surrounding the subject of domestic violence and organizational circumstances. The results also show how there is a contradiction embedded in the role of the counselor regarding them working to support victims of domestic violence and working to create alliance but at the same time having an obligation to make reports of concern when necessary. The counselors use different strategies to create and uphold alliances. Furthermore, they also work in different ways to identify violence, which includes having a routine where questions about violence are asked or asking questions about violence only when violence is indicated. The conclusion shows that it is a complex task to discover and handle violence, and that the contradiction in the role of the counselor creates grey areas. Additionally, the conclusion shows that the counselors have effective strategies to handle violence that has been identified, but the level of effectiveness of their strategies connected to identifying violence varies.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett globalt samhällsproblem. Kvinnor som utsätts för sexuellt övergrepp påverkar deras hälsa och kan leda till sjukdomar senare i livet. Studier visar att kvinnors upplever en negativ attityd från samhället när det söker hjälp. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet av kvinnorna och ett ansvar att vägleda till god livskvalitet och ett välbefinnande i frånvaro av lidande. Genom ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser kan bidra till ett bättre stöd från sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha varit utsatta för sexuella övergrepp. ​​ Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs analysmodell. Databaserna CINAHL Complete och PsycInfo användes. Nio artiklar var kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet har sammanfattats i tre huvudteman: Fysiska och psykiska symtom, Kvinnors erfarenheter av att hantera trauma efter sexuellt övergrepp. Kvinnors erfarenheter av självbeskyllning och bemötande i samhället. Subtema: Identifiera, förstå, acceptera och att finna mening samt Att berätta och Skam och självbeskylling och Stigma leder till isolering. Sammanfattning: Kvinnor som blivit utsatta för sexuellt övergrepp har ett behov att våga berätta om sitt trauma. Att isolera sig från omvärlden påverkar kvinnorna så väl fysiskt som psykiskt. Kvinnor upplevde en negativ attityd från samhälle vilket påverkar kvinnorna till att inte våga berätta. Det framkom olika strategier för att kunna fungera i vardagen, strategier som däremot inte hjälper kvinnan att läka från trauma. / Background: Sexual violence is a global social problem. Women who are sexually assaulted affect their health and can lead to diseases later in life. Studies show that women experience a negative attitude from society when they seek help. The nurse has an important role in the treatment of the woman and a responsibility to guide them to good quality of life and a well-being in the absence of suffering. Through increased knowledge and understanding of women´s experiences can contribute to better support from the nurse. Aim Purpose of this literature overview is to describe women´s experiences after being exposed to sexual abuse. Method: Literature overview based on ten scientific articles which have been analyzed using Friberg’s analysis methodology. Databases CINAHL Complete and PsycInfo. Nine articles were qualitative and one was quantitative. Results: The result has been summarized in three parts: Physical and mental symptoms and Women’s experiences handling trauma after sexuala buse and Women’s experiences of self-blame and society’s role. Subcategories: Identification, understanding acceptance and purpose and To tell and Shame and self-blaming and Stigma leading to social isolation Summary: Woman who have been exposed to sexual abuse have a need to dare to talk about their trauma. Isolating oneself from the outside society affects woman both physically and mentally. Woman experienced a negative attitude from society, which affects them to not dare to tell. Different strategies emerged to be able to function in everyday life, strategies that do not help the woman to heal from trauma.

Våld i nära relationer är ett allvarligt globalt problem som drabbar främst kvinnor i relation till en man. Våldet innefattar främst psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Våldets omfattning uppfyller samma kriterier som för tortyr och den farligaste platsen för en kvinna idag är det egna hemmet. I Sverige dödas omkring 19 kvinnor varje år till följd av partnerrelaterat våld. Då sjuksköterskan oftast har den första kontakten med våldsutsatta kvinnor är det av stor vikt att utforska hur sjuksköterskor upplever möten med kvinnorna. Bemötandet från sjuksköterskan har en central roll och är avgörande i huruvida kvinnan känner trygghet i att öppna upp sig och berätta om våldet. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Denna studie är en allmän litteraturöversikt som innefattar en sammanställning av tidigare forskning. Åtta artiklar valdes ut för att svara på studiens syfte. Utifrån dessa artiklar kunde tre huvudteman och åtta subteman identifieras till resultatet. Huvudfynden visar att sjuksköterskor upplever bristande kunskaper kring handläggning av utsatta kvinnor, vilket skapar osäkerhet i vårdandet. Sjuksköterskor upplevde maktlöshet och bristande stöd från arbetsgivare och kollegor. Arbetet med våldsutsatta kvinnor upplevdes som något komplext och kräver därför goda kunskaper. Sjuksköterskor är i behov av utbildning i att identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor, men behöver även motiveras till att inta ett vårdvetenskapligt förhållningssätt där respekt för kvinnan och bibehållandet av hennes värdighet är i fokus. / Intimate partner violence is a serious global problem that mainly affects women in a relationship with a man. The violence mainly includes psychological, physical and sexual violence. The extent of the violence meets the same criteria as for torture and the most dangerous place for a woman today is her own home. In Sweden, around 19 women are killed each year as a result of partner-related violence. As nurses usually have the first contact with women exposed to violence, it is of great importance to explore how nurses experience these meetings. The treatment from nurses has a central role and is decisive in whether the woman feels secure in opening up and talking about the violence. The purpose of the study is to shed light on nurses' experiences of caring for women exposed to men's violence in an intimate relationship. This study is a general literature review that includes a compilation of previous research. Eight articles were selected to answer the purpose of the study. Based on these articles, three main themes and eight subthemes could be identified for the result. The main findings show that nurses experience a lack of knowledge regarding care for vulnerable women, which creates uncertainty. Nurses experienced powerlessness and a lack of support from employers and colleagues. The work with abused women was perceived as somewhat complex and therefore requires good knowledge. Nurses are in need of training in identifying and caring for women exposed to violence, but also need to be motivated to adopt a nursing scientific approach where respect for the woman and maintaining her dignity is the focus.

Våld mot barn är ett stort globalt samhällsproblem och mörkertalet tros vara stort. Tidigare forskning har fokuserats på konsekvenserna av det direkta våldet där ökade risker för otaliga konsekvenser visats. På senare tid har det även lagts fokus på det bevittnade våldet och 2021 skedde ett tillägg om barnfridsbrott i Brottsbalken vilket bland annat innebär att det är brottsligt att utsätta barn för bevittnat våld. Barnsjuksköterskan möter dagligen barn i sitt arbete och ses i många fall vara en person barnen kan anförtro sig till angående en våldsam hemsituation. Forskning har visat att ju mer kunskap kring ämnet barnsjuksköterskan besitter, desto lättare har hen att bemöta våldsutsatta barn. Därför är det angeläget att beskriva konsekvenser av att bevittna våld i hemmet mellan närstående vuxna under uppväxten, vilket var syftet med denna systematiska litteraturstudie. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, MedLine och PsycINFO. Datainsamling och analys genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry samt kvalitetsgranskades med hjälp av CASP. Resultatet bildade två huvudteman, påverkan på barnens hälsa och att ta efter närstående vuxnas beteende. Dessa sammanfattar att det bevittnade våldet har stor risk att ge konsekvenser från tidig barndom till vuxen ålder. Genom ökad kunskap ses resultatet kunna stärka barnsjuksköterskan, övrig hälso-och sjukvårdspersonal samt eventuellt andra professioner i mötet med barn som bevittnat våld i hemmet. Att barnen får hjälp och stöd i sin situation ses viktigt för deras hälsa och mående ur ett nära perspektiv men även ur ett längre perspektiv, för att skapa en hållbar utveckling över tid.

Syftet med studien är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Flashback förstår och konstruerar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, samt hur våldsutsatta och våldsutövare i partnerrelationer framställs. Diskussionsforum utgör en växande och dynamisk miljö som ger uttryck för en stor mångfald av röster som inte är synliga i den mediala debatten och erbjuder nya insikter i hur det komplexa könsrelaterade våldet kan förstås. Genom en dokumentstudie av 10 diskussionstrådar ämnar studien att bidra med kunskap om konstruktioner av våld i nära relation, våldsutövare och våldsutsatta, samt de ansvar dessa beskrivs ha i relationen. Den teoretiska utgångspunkten, baserad på socialkonstruktionismen och Hirdmans teori om genussystem, formar studiens förståelseram som tillämpas för att analysera materialet från den tematiska analysen. Resultaten visar att användarna på Flashback har en begränsad konstruktion av våld och sätter höga krav för att klassificera en handling som "riktigt" partnervåld. Fysiskt våld betraktas som allvarligt endast när det resulterar i allvarliga skador, psykiskt våld särskiljs från det fysiska och klassificeras många gånger inte som en konkret form av våld. Våldet förminskas genom att det framställas som förtjänt, motiverat, eller en reaktion på kvinnors beteenden. Våldsutsatta kvinnorporträtteras ofta med negativa attribut och skuldbeläggande attityder. Våldsutövare kopplas till en låg samhällsstatus och varierande maskulina eller svaga identiteter. Detta reflekterar sociala normer och förståelser av kön, våld och ansvar. I diskussioner om ansvar i våldsamma relationer placeras huvudsakligen detta ansvar på våldsutsatt kvinnor. Kvinnor kritiseras för att välja våldsamma partners och tolerera våld, medan mäns ansvar för att initiera och upprätthålla våldsamma relationer ofta förbises.

The study aimed to examine a deeper understanding of social workers´ perspective on identifying and asking questions about violence exposure within Intimate Partner Violence, using the theory of street-level bureaucracies with a focus on agency and knowledge and an intersectional perspective. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight professional social workers from Personal and family counselling services in a medium and small municipality in southern Sweden. The results indicate that social workers recognize symptoms and signs of violence exposure that appear in different ways in both children and adults. Adequate knowledge and ongoing education are considered essential for identifying and addressing violence exposure. The implementation of routines and guidelines varies and there are only general procedures for handling violence cases in all organizations, not specially for identifying or inquiring about exposure to violence. The theoretical framework highlights the social workers´ autonomy is challenged by the need to harmonize client needs with organizations goals when identifying and asking questions about violence exposure. Through the awareness of an intersectional perspective, the results reveal that social workers´ with adequate knowledge and ongoing education can decrease the possibility of subjective assessments and acknowledging that victims of violence have diverse needs and should not be categorized as a homogeneous group. / Denna uppsats ämnade att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares perspektiv av att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet i våld i nära relationer, med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkratier med fokus på handlingsutrymme och kunskap samt ett intersektionellt perspektiv. Studien grundar sig på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar inom individ – och familjeomsorgen i en mellanstor och mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att socialsekreterare identifierar symtom och tecken på våldsutsatthet som uppträder på olika sätt hos barn och vuxna. Adekvat kunskap och vidareutbildning bedöms nödvändigt för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Tillämpande av rutiner och riktlinjer är varierande och det finns endast generella rutiner och riktlinjer för hantering av våldsärenden i alla verksamheter och inte specifika sådana för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Det teoretiska ramverket synliggör socialsekreterarens handlingsutrymme som utmanas av att harmonisera klientens behov med organisationens mål gällande att identifiering och ställa frågor om våldsutsatthet. Genom en medvetenhet om ett intersektionellt perspektiv visar resultatet att socialsekreterare genom adekvat kunskap och vidareutbildning kan reducera möjligheten av subjektiva bedömningar och förståelsen för att våldsutsatta har olika behov och inte bör kategoriseras som en homogen grupp kan uppnås.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie var att undersöka diskurser gällande våld i nära relationer bland unga i svenska nyhetstidningar. Materialet bestod av 30 artiklar som valdes ut från de 15 största nyhetstidningarna i Sverige, och med hjälp av ett målstyrt urval utifrån kriteriet att artikeln skulle behandla våld i nära relationer bland unga som huvudämne. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ansats och för att analysera materialet användes Carol Lee Bacchis diskursanalytiska verktyg "What's the problem represented to be?". För en fördjupad analys tillämpades även Bacchis diskursteori, Nils Christies teori om "det idealiska offret" och West och Zimmermans teori om att "göra kön". Studiens resultat landade i tre huvudsakliga diskurser vilka var: unga som utsatta, killars våld mot tjejer och samhälleliga aktörer och vuxnas ansvar. Resultatet visade att unga som grupp framställs som offer för våld i nära relationer i svenska nyhetstidningar, men även att en könad bild av offer och förövare framställs. Media framställde nämligen killar som förövare och tjejer som offer, med vissa undantag. Resultatet visade även att media framställer våld i nära relationer som ett problem som samhället, vuxna och föräldrar har ett ansvar att lösa, vilket lyfte våld i nära relationer som ett samhälleligt problem. Resultatet kopplades även till vilka effekter dessa diskurser har för det sociala arbetet. Dessa innebar att det sociala arbetet riskerar felbehandling av unga utifrån kön och att socialarbetare missar våldsutsatta personer som inte framhävs lika mycket, till exempel unga hbtqi-personer och utsatta killar. En ytterligare aspekt av detta, som även påverkar det sociala arbetet, är att vissa ungdomar blir mer benägna att söka hjälp än andra.