Introduktion: Covid-19-pandemin har medfört oöverträffade förändringar i hur vi lever och interagerar med varandra. Införandet av restriktioner som syftade till att kontrollera spridningen av viruset har haft djupgående konsekvenser för fall av våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka konsekvenser införandet av restriktioner och lockdown’s till följd av Covid-19 fick för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Som metod för denna studie användes en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar att restriktionerna och nedstängningarna på grund av Covid-19-pandemin förvärrade flera faktorer och konsekvenser för kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt skapade nya negativa konsekvenser. Resultaten är strukturerade i tre huvudkategorier. Kategori ett (1): förändringar i utsatthet för våld, med underkategorierna ekonomiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld och psykiskt våld. Den andra kategorin (2): kvinnors hälsa, med underkategorierna psykosomatiska konsekvenser, fysiska konsekvenser samt förlust av mening och sammanhang. Den tredje kategorin (3): hjälp och stöd, med underkategorierna svårigheter att fly, svårigheter att söka och få hjälp samt förändringar i hjälp- och stödorganisationer. Konklusion: Covid-19-pandemin avslöjade den skuggpandemin som återspeglas i en avsevärd ökning av negativa konsekvenser för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Optimistiskt sett är detta en möjlighet att förbättra den nuvarande situationen och sätta våld i hemmet i centrum för nationell och internationell politik.

Domestic violence is classified as a widespread and a serious problem in society. The aim of the study was to look into possible challenges and factors of success experienced by employees within the Police Authority and the importance of victim participation in the investigation process of cases related to domestic violence in several police areas. Semi-structured interviews were conducted with six different investigators at the investigation section focused on domestic violence at the Police Authority. The material was analyzed through a qualitative content analysis and linked to previous research as well as the theory of normalization of violence. The result showed challenges such as a lack of resources, where more investigators, child interrogators, IT forensics and administrative staff are desired to be able to meet the high workload. Further identified challenges are linked to confidentiality between authorities and other actors. The victim's participation in the investigation process is considered to be decisive unless other evidence is available in order to conduct an effective investigation and obtain a conviction in the case. / Våld i nära relationer klassas som ett omfattande och allvarligt samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka eventuella utmaningar och framgångsfaktorer som upplevdes av anställda inom Polismyndigheten samt vilken betydelse offrens medverkan har i utredningsprocessen av ärenden gällande våld i nära relationer i flera polisområden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex olika utredare på utredningssektionen BINR (brott i nära relation) hos Polismyndigheten. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och kopplades till tidigare forskning samt teorin om normaliseringsprocessen. Resultatet visade på utmaningar i form av främst resursbrist, där fler utredare, barnförhörsledare samt specialkompetenser såsom IT-forensiker och administrativ personal önskades för att kunna möta den höga arbetsbelastningen. Vidare identifierades utmaningar kopplat till sekretess mellan myndigheter och andra aktörer. Offrets medverkan i utredningsprocessen ansågs vara avgörande om inte annan stödbevisning fanns, för att kunna bedriva en effektiv utredning och få en fällande dom i ärendet.

Women suffering from domestic violence and substance abuse are described as a public health problem with an increased risk of poor health, unemployment and social exclusion. While several initiatives have been implemented at a national level to address men's violence against women, especially for women with co-occurring substance abuse, social services at the municipal level are criticized for their inadequate work with this client group. Thus, this study examines how social services’ work with women who are victims of domestic violence and substance abuse, can be understood from a health, work life and equality perspective. The analysis, made through a narrative synthesis of the articles (n=25) in the review, revealed five issues which were central to the work of social services (RQ1): organization, role of politics, lack of knowledge, relationships and trust between social workers and clients and lastly committed social workers. One conclusion drawn, related to health, work life and equality (RQ2), is that social workers and policymakers need to increase their understanding of how global inequalities form the basis for problems such as women as victims of domestic violence with co-occurring substance abuse. This recognition is a prerequisite for reducing gaps between people, improving women's lives, and promoting their integration into society.

Background: Violence against women is a public health issue which can result in physical and psychological illness in women. In Sweden, 23 800 cases of violence against women where the perpetrator was familiar with the women, were reported to the police in 2021. But most cases of violence against women are not reported. Nurses have a responsibility to ask questions about intimate partner violence to women if they suspect that a woman is abused. Aim: The purpose of the study was to explore nurses' conditions to detect women who are exposed to intimate partner violence. Method: The method was a literature review including both qualitative and quantitative articles. Nine articles were analyzed according to Friberg's analysis model. Results: The analysis resulted in two major themes “Organizations factors” and “Personal factors”, with seven sub-themes. The results in this study showed that nurses do not have enough knowledge and education about intimate partner violence or to raise the question about intimate partner violence to women. There is also a lack of time and routines at the workplace that is a barrier for nurses to detect women who are exposed to intimate partner violence. Conclusion: Nurses have a lack of conditions to detect women who are exposed to intimate partner violence. Lack of time, lack of routines and lack of knowledge and education about intimate partner violence are factors that make it difficult for nurses to detect women who are exposed to intimate partner violence. / Populärvetenskaplig sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors förutsättningar att upptäcka kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Sjuksköterskor har ett ansvar att säkerställa en säker vård och har ett övergripande ansvar för att främja hälsa och lindra lidande. Resultatet i denna studie visade att tillräcklig kunskap och utbildning gällande våld i nära relation saknas bland sjuksköterskor, vilket är en viktig bidragande faktor för att sjuksköterskor ska känna sig trygga med att ställa frågor om våld i nära relation till kvinnor. Studiens resultat belyser även vikten av en god vårdrelation mellan sjuksköterskor och kvinnor för att kvinnor ska våga berätta om sin våldsutsatthet. Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Kvinnor utsatta för våld i nära relation löper risk att drabbas av sämre fysisk och psykisk hälsa vilket kan leda till stora personliga tragedier för kvinnorna och i förlängningen ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Det är vanligt förekommande att kvinnor inte vågar berätta om sin våldsutsatthet för sjuksköterskor. Det är därav av vikt att sjuksköterskor arbetar för att kvinnor utsatta för våld i nära relation upptäcks. Studiens resultat kom från analysen av nio artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna analyserades enligt trestegsmodellen av Friberg. Analysen resulterade i två huvudteman och sju underteman.

Bakgrund: Äldre personer är en globalt snabbt framväxande population och majoriteten av personer i behov av akutsjukvård utgörs av äldre personer. Våld mot äldre personer kan leda till allvarliga konsekvenser och akutsjukvården spelar en viktig roll gällande identifiering av våld mot äldre. Då våldet sällan identifieras, är identifiering av våldsutsatta äldre personer numera en global folkhälsoprioritet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod valdes som metod. Datainsamlingen i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i femton vetenskapliga artiklar, vilka sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom faktorer som identifierade våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård, genom kategorin “Riskfaktorer” framkom riskfaktorer vilka ökade sannolikheten våldsutsatthet utifrån underkategorierna; Högre ålder, Kvinnligt kön, Närvaro av sjukdom och Historik av våldsutsatthet. I kategorin “Skadefaktorer” framkom typiska skador hos våldsutsatta äldre personer utifrån underkategorierna; Hudskador, Huvudskador, Övre extremitetsskador samt Frakturer. I kategorin “Sociala faktorer” framkom ökad våldsutsatthet vid låg inkomst och bristande socialt nätverk samt om den äldre var ensamboende med förövaren utifrån underkategorierna; Social isolering, Boendesituation och Lägre socioekonomisk status. Slutsats: Typiska riskfaktorer och sociala faktorer för våldsutsatta äldre påverkar misstankegraden av äldres våldsutsatthet, vilka kan användas som stöd inom akutsjukvård för att identifiera våldsutsatta äldre personer. Äldre personers skador ska bedömas kliniskt utifrån tecken som ökar misstankegraden gällande våldsorsakade skador hos äldre. Identifieringen kräver ett personcentrerat perspektiv med hänsyn till sjukdomstillstånd eller upplevelser som påverkar äldres kommunikation om våldsutsatthet. / Background: The population of elderly people is growing rapidly on a global scale, and the majority of people in need of emergency medical care is made up of this age group. Elder abuse can lead to serious consequences and the emergency medical services play an important role in identifying elder abuse. As the abuse rarely is identified, identification of elder abuse is currently seen as a global public health priority. Aim: The aim of the study was to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services. Method: The study consists of a literature review with a systematic method. Fifteen scientific articles were collected through PubMed and CINAHL databases and compiled through an integrated analysis. Result: Factors that identify elder abuse victims in emergency medical services emerged through the category “Risk factors”, which showed factors that increased the likelihood of elder abuse based on the subcategories; Older age, Female sex, Presence of illness and History of abuse. The category “Injury factors” revealed typical injuries in elder abuse victims based on the subcategories; Skin injuries, Head injuries, Upper extremity injuries and Fractures. The category “Social factors” revealed increased abuse in cases of low income and lack of social network and if the elderly lived alone with the perpetrator, based on the subcategories; Social isolation, Housing situation and Lower socioeconomic status. Conclusion: Typical risk factors and social factors for elder abuse affects the degree of suspicion of elder abuse, which can be used in emergency medical services, as support to identify elder abuse. Elderly people's injuries must be assessed clinically based on signs that increase the degree of suspicion regarding injuries caused by elder abuse. The identification requires a person centred approach, taking into account medical conditions or experiences that affect the elderly's communication about exposure to violence.

Våld i ungas parrelationer är ett problem som, i Sverige, endast undersökts i ett fåtal studier. Syfte: Att undersöka förekomsten av olika typer av våld i ungas parrelationer, dess samband med självskattad hälsa samt behovet av stöd och förebyggande åtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut under våren 2023 till studenter vid högskola eller universitet i åldern 18–25 år. Chitvåtest, Fisher’s exact test, Mann-WhitneyU-test samt binär logistisk regression användes för att analysera insamlade data. Resultat: Totalt besvarade 120 studenter enkäten. Av dem med erfarenhet av parrelationer hade 60,4% (n=64) blivit utsatta för någon typ av våld av sin partner. Deltagare som utsatts för våld hade fem gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med deltagare som inte varit utsatta (justerad OR=5,40, 95% KI: 1,42–20,56). De som utsatts för psykiskt våld hade tre gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med dem som inte varit utsatta för psykiskt våld (justerad OR=2,96, 95% KI: 1,04–8,42). För att förbättra stödet till unga samt för att minska och förebygga våld i ungas parrelationer efterfrågades information till unga om vad som räknas som våld samt diskussioner kring normer, sunda förhållanden, sex och porr. Slutsats: Utsatthet för våld i ungas parrelationer har samband med sämre självskattad hälsa, särskilt avseende psykiskt våld. Det finns förbättringspotential i stödet till unga och för det långsiktiga förebyggande arbetet där information om våld och diskussioner om normer, relationer och sexualitet är viktiga delar / <p>Betyg i Ladok 230608.</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett problem som förekommer över hela världen. Forskning visar att sjuksköterskor känner sig oförberedda i mötet med våldsutsatta kvinnor, trots att de har ett ansvar att identifiera våld och remittera till stödverksamhet. För att öka medvetenheten och förståelsen för våld i nära relationer valdes att utgå från våldsutsatta kvinnors perspektiv. Syfte: Att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter av hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturöversikt som baserats på artiklar av kvalitativ metod. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Tolv artiklar genomgick en analys enligt Fribergs fem-stegsmodell. Resultat: Resultatet visar både positiva och negativa erfarenheter hos de deltagande kvinnorna av processen från att avslöja våldsutsatthet till att få stöd efter avslöjandet. Tidsbrist, okunskap och brist på integritet försvårade avslöjande. Vikten av att känna tillit till vårdgivaren, att inte göras till ett offer igen samt att få kontakt med stödverksamhet lyftes. Slutsats: Det finns en komplexitet i att arbeta med våld i nära relationer. Kvinnorna beskrev att vårdgivarens bemötande var avgörande i deras vård. Sjuksköterskor behöver utbildning inom området och kan arbeta utifrån empowerment för att stödja våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt. / Background: Intimate partner violence is a problem that occurs worldwide. Research shows that nurses feel unprepared when meeting these women, despite the responsibility they must be able to identify violence and refer them to support. To increase the awareness and comprehension of intimate partner violence, it was chosen to raise the perspective of abused women. Purpose: To describe abused women’s experiences with healthcare. Method: Literature review based on qualitative methodological articles. A literature search was made in the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. Twelve articles underwent a data analysis inspired by Friberg's five-step model. Result: The result presented positive and negative experiences of the participating women from the process of disclosing violence exposure to receiving support after the disclosure. Lack of time, ignorance, and lack of integrity made disclosure more difficult. The importance of trusting the care provider, not being victimized again, and receiving help to contact support activities was clarified. Conclusion: The work with intimate partner violence is complex. Women described that the care provider's treatment was crucial in their care. Nurses need training in the field and their work can be based on empowerment to adequately support abused women.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt och nationellt samhällsproblem där kvinnor oftare utsätts för grövre våld än män. Våld i nära relationer kan bestå av psykiskt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt, digitalt och materiellt våld. Kvinnors fysiska och psykosociala hälsa påverkas negativt. Som sjuksköterska behöver man vara väl förberedd på hur man bemöter kvinnor som drabbats av våld och stödja till att främja hälsa i mötet med drabbade kvinnor. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. Metod Litteraturöversikten grundar sig på tio utvalda vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed samt PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. Det första temat var Brister i organisation och kompetens med tillhörande underteman Tidsbrist, Kunskapsbrist samt Behov av utbildning gällande våld i nära relationer. Tema två speglar Att våga ställa frågan om våld med underteman Relationsskapande, Att fråga om våld som en rutinåtgärd och Underlättande faktorer. Tema tre berör Emotionella aspekter av att möta kvinnor utsatta för våld med underteman Svårigheten att hålla den professionella rollen och Att ställa den svåra frågan. Sammanfattning Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kompetens i mötet med kvinnor som utsatts för våld var bristfällig. Det fanns en kunskapsbrist i omvårdnaden och otydliga rutiner på organisationsnivå. I vårdmötet var relationen och dialogen gällande frågan om våld central och därmed var tiden och platsen för samtalet viktig att ta hänsyn till. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad så behövs det tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildning. Sjuksköterskor påverkas emotionellt i mötet med drabbade kvinnor och omvårdnaden har godare förutsättningar att bli bättre om de har en bredare kompetens gällande när/hur/var de ska ställa frågan om våld. / Background Violence against women in intimate relationships is a major global and national social problem, where women are more often exposed to more severe violence than men. Violence in close relationships can consist of pschological, sexual, physical, financial, digital and material violence. Women`s physical and psychosocial health is negatively affected. As a nurse, you need to be well prepared on how to deal with women affected by violence and support to promote health in the meeting with affected women. Aim The aim of the literature review was to describe how nurses' experiences of encounter women who have suffered violence in close relationships. Method The literature review is based on ten selected original scientific articles and the chosen articles are both qualitative and quantitative method. The data collection is carried out in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. The first theme was Deficiencies in organization and competence with associated sub-themes Lack of time, Lack of knowledge and Need for training regarding violence in close relationships. The results indicate that further education about violence is needed, as well as guidelines to deal with ignorance and unclear routines. Theme two reflects Dare to ask the question about violence with the sub-themes Relationship building, Asking about violence asa routine measure and Facilitating factors. Theme three concerns Emotional aspects of meeting women exposed to violence with the sub-themes The difficulty of maintaining the professional role and Asking the difficult question. Summary The result in the literature review shows that nurse's competence in meeting with women who have been subjected to violence in close relationships was deficient. There was a lack of knowledge in nursing and unclear routines at organizational level. In the care meeting, the relationship and the dialogue regarding the issue of violence were central, and thus the time and place of the conversation were important to take into account. In order for the nurse in her profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses are emotionally affected in the meeting with affected women and nursing has better conditions to improve if they have a broader competence regarding when/how/where to ask questions about violence.

Bakgrund   Våld i nära relationer förekommer globalt oavsett social-, ekonomisk-, eller kulturell tillhörighet, där kvinnor är drabbade i högre utsträckning än männen. Våldet resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den våldsutsatta, i form av bland annat psykiska skador såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), fysiska skador och låg självkänsla. Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och etiska riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa den våldsutsatta kvinnan.      Syfte Syftet var att beskriva vilka möjligheter och hinder det finns för sjuksköterskan att i vårdmötet identifiera kvinnan som utsatts för våld i nära relationer.      Metod En litteraturbaserad icke-systematisk litteraturöversikt med aktuell forskning genomfördes för att sammanställa resultatet. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CiNAHL. Integrerad dataanalys tillämpades för att bearbeta och sammanställa data. Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar i examensarbetet.    Resultat Resultatet presenterades i två huvudkategorier; sjuksköterskans kompetenser och kunskapsbrist samt känslor och attityder. Möjligheter redovisades utifrån symtom och tecken på våldsutsatthet, kommunikation- och miljöfaktorer samt screeningsverktyg som alternativ. Hinder redovisades som brist på kunskap och oerfarenheter inom ämnet. Känslor och attityder utifrån sjuksköterskans värderingar, myter och rädslor samt den våldsutsatta kvinnans normer samt känslor av skuld, skam och rädslor utgjorde både möjliggörande och hindrande faktorer vid identifieringen utav den våldsutsatta kvinnan. Resultatet presenterade även våldets normaliseringsprocess i den sistnämnda huvudkategorin.    Slutsats Sjuksköterskans personliga värderingar och myter kring våldsutsatthet kan bidra till att identifieringen uteblir tillsammans med okunskap, rädslor och oerfarenhet. Den våldsutsatta kvinnan kan känna skuld och/eller skam samt att våldet kan normaliseras. Utbildning inom ämnet kan ses som fördelaktigt för att reducera hinder och öka möjligheten till att identifiera våldsutsatta kvinnan. / Background Intimate partner violence occurs globally regardless of social, economic or cultural affiliation, where women are affected to a greater extent than men. The violence results in short-term and long-term health issues for the victim in the form of, amongst other things, mental injuries such as post-traumatic stress disorder (PTSD), physical injuries and low self-esteem. According to current laws and ethical guidelines, nurses must work to promote and restore health, prevent diseases and alleviate suffering. Nurses therefore has a responsibility to pay attention to and help the abused woman.    Aim The purpose was to describe what facilitators and barriers there are for the nurse to identify women who have been subjected to intimate partner violence in the care meeting.    Method A literature-based unsystematic literature review with current research was conducted to compile the results. Searches were performed in the PubMed and CiNAHL databases. This study used integrated data analysis as a method to process and compile data. A total of 19 scientific articles were included in the Degree project.    Results The results were presented in two main categories; the nurse's skills and lack of knowledge as well as feelings and attitudes. Facilitators were reported based on symptoms and signs of exposure to violence, communication and environmental factors as well as screening tools as alternatives. Barriers were reported as a lack of knowledge and inexperience. Emotions and attitudes based on the nurse's values, myths and fears as well as the abused woman's norms and feelings of guilt, shame and fears constituted both as facilitators and barriers in the identification of the abused woman. The result also presented the normalization process of violence.    Conclusions Nurse's personal values and myths about intimate partner violence can contribute to the lack of identification, together with ignorance, fears and inexperience. The woman exposed to violence may feel guilt and/or shame and that the violence may be stigmatized. Education in the subject can be seen as beneficial in increasing the opportunity and reducing barriers to identifying the woman exposed to violence.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Att kvinnor utsätts för våld av sin partner är idag och har länge varit ett samhällsproblem. Våldet mot kvinnorna är något som medför allvarliga skador mot kvinnornas fysiska och psykiska hälsa. Det leder i sin tur vidare till bland annat ångest, depression, suicidtankar och självskada. Som sjuksköterska finns ett professionellt ansvar att lyfta och se dessa våldsutsatta kvinnor för att kunna ge god omvårdnad och stöd.  Syfte Syftet var att belysa lidandet hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner för att förstå betydelsen av mötet inom omvårdnad.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 17 inkluderade vetenskapliga artiklar som utgör resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram med databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna analyserades och granskades utefter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag.  Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade både negativa och positiva upplevelser av sjukvården hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner. Upplevelserna som resultatet tog fram visade sig främst vara negativa. Kvinnor visade sig ha olika upplevelser av första mötet med sjukvårdspersonalen som kunde handla om exempelvis att känna sig hörd, sedd och bekräftad medan de negativa upplevelserna kunde handla om tvärtemot, att inte känna sig hörd, sedd eller bekräftad. Resultatet delades in enligt två kategorier med fem respektive tre subkategorier.  Slutsats Våld i nära relation som utövas mot kvinnor av en manlig partner är ett globalt folkhälsoproblem som sjukvårdspersonal har behov av ökad utbildning inom för att kunna lindra lidande hos våldsutsatta kvinnor. Den fortsatta utbildningen kan förslagsvis behövas för att uppmärksamma våldet kvinnor utsätts för av sin manliga partner vilket kan vara till nytta för patienterna, närstående och samhället i stort. / ABSTRACT  Background The fact that women are exposed to violence by their partner is today and has for a long time been a societal problem. Violence against women is something that causes serious damage to women's physical and mental health. This in turn leads to anxiety, depression, suicidal thoughts and self-harm. As a nurse, there is a professional responsibility to lift and see these abused women in order to give god care and support.  Aim The purpose was to shed light on the suffering of women who have been exposed to violence by their male partner in order to understand the importance of the encounter in nursing.   Method A non-systematic literature review with a total of 17 included scientific articles that constitute the result of this study. The articles were produced with the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were analyzed and reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data.  Results The results in the literature review showed both negative and positive experiences of healthcare in women who have been exposed to violence by their male partner. The experiences that the result produced turned out to be mainly negative. Women turned out to have different experiences of the first encounter with the healthcare staff, which could be for example feelings of being heard, seen and confirmed, while the negative experiences could be about not feeling heard, seen or confirmed. The results were divided into two categories with five and three subcategories, respectively.  Conclusions Intimate partner violence that is perpetrated against women by a male partner is a global public health problem in which healthcare professionals need increased training to be able to alleviate suffering in women exposed to intimate partner violence. Further education may be needed to pay attention to the violence women are exposed to by their male partner, which can be beneficial for patients, relatives, and society at large.