Bakgrund Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar alla åldrar och samhällsklasser och strider mot mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer är centralt för våldsutsatta kvinnor. Sjukvården och vårdarbetarna har en betydande roll för våldsutsatta kvinnor kring stöttning, vård och identifiering av kvinnors våldsutsatthet. Dock kan mötet med våldsutsatta kvinnor vara tufft för sjuksköterskor och vårdarbetare då det är lätt att ta med arbetet hem till privatlivet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdpersonal.  Metod En litteraturöversikt vars resultat bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid datainsamling användes databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Premium. Resultat Resultatet visade att två huvudteman med nio tillhörande underteman låg till grund för våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Tema 1. Vikten av ett empatiskt bemötande; Att känna sig omhändertagen; Att bli tillfrågad om våld; Känslor av skam; Att känna rädsla; Att känna sig förminskad; Vikten av en förtroendefull relation. Tema 2. Vårdmiljöns betydelse av mötet; Tidsbrist; Brist på kontinuitet; Brist på integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal beskrevs som en dualitet mellan lidande och omhändertagande. Sambanden mellan kvinnornas berättelser låg i vårdens empatiska bemötande och vårdmiljön. / Background Violence against women is a global public health issue that affects all ages and social classes and violates human rights. Domestic violence is an essential form of violence against women. Healthcare and caregivers play a significant role for women exposed to violence in providing support, care, and identifying women's vulnerability to violence. However, the encounter with abused women can be challenging for nurses and healthcare workers, as it is easy to carry the work home into their personal lives. Aim The aim was to describe abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Method A literature review whose results are based on ten qualitative scientific articles. The databases PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied Health Premium were used for data collection. Results The results indicated that two main themes with nine associated sub-themes formed the basis for abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Theme 1: The importance of empathetic treatment; Feeling cared for; Being asked about violence; Feelings of shame; Feeling fear; Feeling diminished; The importance of a trusting relationship. Theme 2: The importance of the care environment for the meeting; Lack of time; Lack of continuity; Lack of integrity. Conclusions Abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals were described as a duality between suffering and care. The connections between women's narratives lay in the empathetic approach of the healthcare and the care environment.

Syftet med studien var att undersöka professionellas förståelse av äldre kvinnors utsatthetför våld i nära relationer samt deras perspektiv på vilka omständigheter som påverkarhuruvida äldre kvinnor söker och får stöd för sin våldsutsatthet eller inte. Studiengenomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elvaprofessionella jourkvinnor från nio olika kvinnojourer. Den insamlade empirin analyseradesutifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades med den ekologiskasystemteorin som ramverk, och fördjupades genom normaliseringsprocessen, ålderism ochlivsloppet. Resultatet av studien visade att professionella inom kvinnojourer beskriver äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer som ett utbrett problem där ett stort mörkertalråder och att äldre kvinnor drabbas av samma typ av våld som yngre kvinnor. Äldre kvinnorframhölls även som en särskilt sårbar grupp och kvinnans sociala nätverk visade sig varaavgörande för hennes möjligheter att förändra sin situation. Resultatet av studien visade ävenatt det finns flera omständigheter som påverkar äldre kvinnors möjligheter att söka stöd försin våldsutsatthet. Tidigare och samtida normer och värderingar visade sig ha påverkat äldrekvinnors upplevelser av att vara våldsutsatt. Föreställningar om att våld inte förkommer iäldre personers relationer påverkar kvinnans möjligheter att tillägna sig stöd från samhället.Studiens slutsats understryker ett behov av ökad kunskap och medvetenhet om äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer, både i samhället i stort och för professionellasom möter målgruppen samt att det finns behov av att utveckla stödet till äldre våldsutsattakvinnor. / The aim of this study was to examine professionals’ understanding of older women’sexposure to domestic violence and their perspective on which circumstances that affectwhether or not older women seek and acquire support for their exposure to violence. Thestudy was conducted through a qualitative method in the form of interviews with women’sshelter professionals. The empirical data was analyzed using qualitative-content analysis.The result was analyzed using the Ecological System Theory, normalization process, ageismand the life course. The study’s result showed that older women’s exposure to domesticviolence is a widespread problem where there are many unreported cases. Older womenwere also highlighted as a particularly vulnerable group and the woman’s social networkwas shown to be crucial to her ability to change her situation. The study’s result also showedthat there are several circumstances that affect older women’s opportunities to seek supportfor their exposure to domestic violence. Former and current norms and values were shownto affect older women’s experience of being victims of violence. The preconception thatviolence does not occur within older person’s relationships affect the woman’s possibilitiesto acquire support from the society. The conclusion of the study emphasizes a need forincreased knowledge and awareness about older women’s exposure to domestic violence,both in society at large and among professionals who meet the target group, and a need todevelop support for older women exposed to violence.

The study examines a selection of guiding documents published by The Swedish National Board of Health and Welfare and how they portray shared parental responsibilities when domestic violence take place. The aim is also to analyse the possible consequences of discourses about parenthood responsibilities when violence is involved. The thesis is based on discourse analysis, a feminist perspective and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” as a policy-analysis method. Two discourses were found. The discourse of gender-neutral parenthood tends to downplay violence by portraying it as a conflict between two parties. The discourse of shifting responsibility instead places the responsibility for the protection and welfare of children onto the abused parent only. In conclusion, the policy document under study frames shared parenting responsibilities in domestic violence situations within a social psychological understanding of violence, hence leaving a structural perspective out of the equation. / Denna studie granskar Socialstyrelsens kunskapsstöd som är vägledande i arbetet med våld i nära relationer med syftet att undersöka hur kunskapsstödet framställer föräldraskapets gemensamma föräldraansvar när det sker våld i nära relationer. Syfte är även att analysera vilka möjliga konsekvenser framställningar av ett gemensamt föräldraansvar kan få när våld förekommer. Med en utgångspunkt i diskursanalys, feministisk ansats samt Bacchis angreppssätt ”What’s the problemrepresented to be?” som metod identifierades och analyserades två olika diskurser. I diskursen om ett könsneutralt föräldraskap tenderar våldet att tonas ner till en konflikt mellan två parter. Diskursen om ansvarsförskjutning visade att det gemensamma föräldraskapets ansvarsskyldighet för barns skydd och omsorg förflyttas till enbart den föräldern som blir utsatt för våld. Studien visade att när det sker våld i nära relationer framställs det gemensamma föräldraskapet i policydokumentet utifrån en könsneutral socialpsykologisk förståelse som utelämnade ett strukturellt perspektiv på våld.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem och drabbar främst kvinnor. Våldet kan ha olika uttryck och är förödande för den utsatte. Som sjuksköterska finns det ett stort ansvar att uppmärksamma dessa kvinnor och erbjuda en hjälpande hand. Dock är mörkertalet stort och många kvinnor får aldrig den hjälp som de behöver. Syfte: Att beskriva kunskapsläget om sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska översikter. Litteraturstudien baseras på tolv utvalda artiklar, tio är kvalitativa och två är kvantitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Dataanalysen resulterade i en huvudkategori med två kategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorin Det är personligt har kategorierna Begränsningar i mötet samt Främjande i mötet. Mötet påverkade sjuksköterskorna på ett personligt plan. Något som kunde begränsa sjuksköterskan i mötet var en bristande kunskap, känslomässig börda, tystnadskulturer och normer samt etiska konflikter. Det som kunde främja mötet var erfarenhet och kunskap hos sjuksköterskorna, en välvilja och förståelse samt ett organisatoriskt stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer påverkade dem personligen och mötet väckte olika känslor. Aspekter i samhället och på arbetsplatsen påverkade sjuksköterskors upplevelse och kunde skapa etiska konflikter. / Background: Intimate partner violence is a social problem globally and mainly affetcs women. The violence can have different expressions and is devastating for the victim. As a nurse, there is a great responsibility to notice these women and offering a helping hand. However, the numbers of unreported cases is large and many women never get the help they need. Aim: To describe the state of knowledge about nurses' experiences of encountering women exposed to intimate partner violence. Method: A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature study is based on twelve selected articles, ten are qualitative and two are quantitative. The searches were made in the databases CINAHL and PubMed. Results: The data analysis resulted in a main category with two categories with seven subcategories. The main category It´s personal has the subcategories Restrictions in the meeting and Promotion in the meeting. The meeting affected the nurses on a personal level. Something that could limit the nurse in the meeting was a lack om knowledge, emotional burden, culture of silence and norms as well as ethical conflicts. What could promote the meeting was the experience and knowledge of the nurses, goodwill and understanding as well as organizational support. Conclusions: Nurses felt that meeting women exposed to intimate partner violence affected them personally and the meeting evoked different emotions. Aspects in society and in the workplace influenced nurses´experience and could create ethical conflicts.

We have investigated social workers' work with women living in dual vulnerability, namely women who are both subjected to intimate partner violence and have substance abuse problems. Through interviews with social workers from Stockholm County, we have gained insights into their perceptions and experiences, as well as the challenges and conditions that affect their work. In our study, we used a qualitative research method focusing on hermeneutics to deeply explore social workers' experiences of working with intimate partner violence and substance abuse. We applied thematic analysis to systematically identify and analyze key themes from the data collection, which facilitated a detailed interpretation of their professional perspectives. The study showed that working with women in dual vulnerability is particularly difficult and demanding. Women in dual vulnerability often have more extensive and severe needs than those who only live with violence or abuse. The social workers emphasized the importance of building trust and creating a safe environment for abused women, as many have previous experiences of betrayal and lack of trust. Long-term commitment and continuity of contact are crucial for providing effective support. Cross-professional collaboration among various actors such as women's shelters, treatment centers, and healthcare proved to be central to offering holistic support. The conditions for providing adequate support are affected by the availability of resources such as time, personnel, and education. Many social workers experience that they have limited resources, which can hinder their ability to provide effective help. Continuous training is also important for addressing the specific needs of women in dual vulnerability. Working with women who are both substance abusers and victims of violence differs from working with women who only experience violence or abuse in several ways. It requires a broader and more integrated approach, a higher degree of flexibility and adaptability, as well as a greater emotional burden. Social workers need to handle multiple problem areas simultaneously and be creative in their solutions. By highlighting the specific needs and challenges that social workers face in their work with women in dual vulnerability, this study has contributed to a deeper understanding of how support efforts can be developed and improved. To enhance working conditions and the effectiveness of support, more resources, better training, and improved collaboration between various actors are required. We hope that our research can contribute to the development of more effective methods and strategies within social work to improve support for this vulnerable group. / Vi har undersökt socialsekreterares arbete med kvinnor som lever i dubbel utsatthet, det vill säga kvinnor som både utsätts för våld i nära relationer och har missbruksproblem. Genom intervjuer med socialsekreterare från Stockholms län har vi fått insikter i deras uppfattningar och erfarenheter, samt de utmaningar och förutsättningar som påverkar deras arbete. I vår studie använde vi en kvalitativ forskningsmetod med fokus på hermeneutik för att djupgående utforska socialsekreterares erfarenheter av arbete med våld i nära relationer och missbruk. Vi tillämpade tematisk analys för att systematiskt identifiera och analysera centrala teman från datainsamlingen, vilket underlättade en detaljerad tolkning av deras professionella erfarenhet. Studien visade att arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet är särskilt svår och krävande. Kvinnor i dubbel utsatthet har ofta mer omfattande och svåra behov än de som endast lever med våld eller missbruk. Socialsekreterarna betonade vikten av att bygga förtroende och skapa en säker miljö för våldsutsatta kvinnor, då många har tidigare erfarenheter av svek och bristande tillit. Långsiktigt engagemang och kontinuitet i kontakten är avgörande för att kunna ge effektivt stöd. Tvärprofessionellt samarbete mellan olika aktörer som kvinnojourer, behandlingshem och sjukvård visade sig vara centralt för att kunna erbjuda ett holistiskt stöd. Förutsättningarna för att ge adekvat stöd påverkas av tillgången till resurser som tid, personal och utbildning. Många socialsekreterare upplever att de har begränsade resurser, vilket kan hindra deras förmåga att ge effektiv hjälp. Kontinuerlig fortbildning är också viktig för att kunna hantera de specifika behoven hos kvinnor i dubbel utsatthet. Arbetet med missbrukande och våldsutsatta kvinnor skiljer sig från arbetet med kvinnor som endast lever med våld eller missbruk på flera sätt. Det kräver en bredare och mer integrerad ansats, högre grad av flexibilitet och anpassningsförmåga samt en större emotionell belastning. Socialsekreterarna behöver hantera flera problemområden samtidigt och vara kreativa i sina lösningar. Genom att belysa de specifika behov och utmaningar som socialsekreterare möter i arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet, har denna studie bidragit till en djupare förståelse för hur stödinsatser kan utvecklas och förbättras. För att förbättra arbetsförhållandena och effektiviteten i stödet krävs mer resurser, bättre utbildning och förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Vi hoppas att vår forskning kan bidra till utvecklingen av effektivare metoder och strategier inom socialt arbete för att förbättra stödet för denna utsatta målgrupp.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare inom relationsvåldsteamet och barnenheten i två kommuner definierar respektive upptäcker eftervåld, samt hur samverkan mellan enheterna påverkar stödet till våldsutsatta. Gruppintervjuer utfördes med sex socialsekreterare. Resultatet visade att eftervåld definieras som en subtil fortsättning av tidigare våld, ofta genom psykologisk kontroll och manipulering av gemensamma barn. Relationsvåldsteamet använder verktyg som FREDA för att identifiera våld, medan barnenheten sällan diskuterar våld i specifika termer, vilket kan leda till att efter våld misstas för relationskonflikter. Studien belyser också skillnader i samverkan mellan enheterna i två kommuner. I den mindre kommunen möjliggör fysisk närhet effektivare samverkan, medan en gemensam mottagningsenhet i den större kommunen har förbättrat samordningen. Utmaningar för samverkan inkluderar brist på insyn och samordning vid ärendeöverlämningar med konsekvensen av fragmenterade arbetsprocesser och svårigheter att erbjuda heltäckande stöd. Studien betonar behovet av regelbundna uppföljningsmöten och kompetensutveckling för att stärka samverkan och förbättra stödet till våldsutsatta. / The study investigated how social workers in domestic violence teams and child units define and detect post-separation violence, and how their collaboration affects support for victims. Group interviews with six social workers revealed that post-separation violence is seen as subtle continuation of previous abuse, often involving physiological control and manipulation of shared children. Domestic violence teams use tools like FREDA to identify violence, whereas child units rarely discuss it in specific terms, potentially mistaking it for spousal conflicts. The study highlights differences in collaboration between two municipalities: in the smaller municipality, physical proximity enhances collaboration, while a shared reception unit in the larger municipality has improved coordination. Challenges include a lack of transparency and coordination during case transfers, resulting in fragmented processes and difficulties in providing comprehensive support. The study emphasizes the importance of regular follow-up meetings and professional development to strengthen collaboration and improve support for domestic violence victims.

Det saknas forskningsunderlag kring våld i nära relation mot äldre kvinnor. Det leder till en kunskapslucka gällande på vilka sätt äldre utsätts och hur de uppfattar sina möjligheter att ta sig ur en våldsam relation. Hemtjänstpersonal träffar ofta de äldre dagligen i de fall där de har dagliga insatser och kan få en bild av hur situationen ser ut, samt i vissa fall en tillitsbaserad relation med den enskilde. Resultatet visar att hemtjänstpersonal saknar utbildning och kunskap om våld i nära relationer och sällan upptäcker om våld förekommer i kundernas parrelationer. I fall där en av parterna har demenssjukdom kan våldet lättare upptäckas. Verksamheterna har gjort försök till en fungerande samverkan med socialtjänsten i kommunen, med varierande resultat. Intersektionalitetsperspektivet och systemteori har använts tillsammans med informanternas upplevelser för att belysa faktorer kring det bristande forskningsläget gällande äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. / The lack of research data on intimate partner violence against older women indicates a knowledge gap regarding how the women are exposed and how they perceive their opportunities to get out of a violent relationship. Home care staff often meet the elderly daily and can get a picture of what the situation looks like, as well as create a trust-based relationship with the individual. The results show that home care staff lack training and knowledge about intimate partner violence and rarely discover if violence occurs. In cases where one of the parties has dementia, the violence is easier to detect. Home care services have not been able to establish cooperation with social services in the municipality. The intersectionality perspective and systems theory have been compared with the informants' experiences to highlight factors surrounding the lack of research concerning older women exposed to intimate partner violence.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativ tematisk innehållsanalys undersöka de svenska riksdagspartiernas framställning av våld i nära relation, samt vilka likheter och skillnader som fanns partierna emellan. Som teoretiskt ramverk användes feministisk kriminologi och viktimologiska begrepp. Resultatet visade att våld i nära relation i huvudsak framhålls som en underkategori till mäns våld mot kvinnor och belyses ur ett jämställdhetsperspektiv. Förståelsen för fenomenet grundar sig även i tre huvudsakliga områden: könsmaktsperspektivet, mänskliga rättigheter samt hedersrelaterat våld och kulturella normer. Vikten av ett stärkt brottsofferperspektiv, ofta på bekostnad av förövarna, genomsyrar partiernas framställningar trots skillnader i förståelser och åtgärdsförslag. Ett behov av kompetenshöjning för alla samhällsinstanser som kommer i kontakt med våldsutsatta lyfts även fram. Slutligen dras slutsatserna att en bristande förståelse för våldets orsaker och mekanismer finns inom politiken, tillsammans med få förslag om våldsförebyggande insatser. / The unacceptable violence: A thematic content analysis of the Swedish parliamentary parties' portrayal of domestic violence. The purpose of this thesis was to examine how the parties in the Swedish parliament depicts domestic violence and list common denominators through thematic analysis. Both feminist criminology and victimological concepts were used as theoretical frameworks. The results show that domestic violence, explained as a subcategory to male violence against women, is presented through perspectives of equality, gendered power, human rights, honor violence and cultural norms. The importance of an empowered victim perspective, often at the expense of the offenders, permeates the parties' depictions even though there are differences in their understandings and action proposals. Furthermore, there is an emphasis on the need to elevate competence levels across all community agencies that may interact with victims. Lastly, it is concluded that there is a lack of understanding in politics regarding the causes and mechanisms of domestic violence, as well as limited proposals for its prevention.

The aim of this study is to examine Swedish social work students’ norms and values towards homosexuality and intimate partner violence in homosexual relationships, in order to establish an increased understanding for whether social work students contribute to or challenge the heteronormative beliefs that can occur in social work. Previous studies have shown that professional social workers tend to perceive individuals who are homosexual and exposed to intimate partner violence as less serious than individuals who are in a heterosexual relationship, and therefore individuals who are homosexual are more likely to receive a lesser support and treatment. Furthermore, studies show that heteronormativity is prevalent within social work education. In addition, studies show that social work education further needs to implement different sexualities and intimate partner violence, regardless the individual’s sexual orientation in the syllabus.The chosen method for this study was focus group interviews with a vignette about intimate partner violence, which was executed with social work students from two different universities in Sweden. The empirical material has been analyzed using previous studies and theoretical perspectives such as queer theory, heteronormativity and gender. The empirical material shows that social work students in Sweden do not show any heteronormative beliefs, however they tend to show and maintain biases about gender. Furthermore, the empirical material indicate that social work students have a general knowledge about intimate partner violence, however they disclose that they do not possess knowledge about the differences in intimate partner violence regarding homosexual relationships. Lastly the empirical material shows that social work students depicts that heteronormativity is prevalent within social work education, furthermore social work students claims the necessity of that the syllabus further implement a content regarding intimate partner violence and how the faculty refer to individuals who do not identify themselves as heterosexuals.

Background: Intimate partner violence is a public health issue that causes suffering for victims, abusers and children. Interventions have been made to prevent and treat the problem but the evaluation of them are often insufficient. The clinic for intimate partner violence in Uppsala (MVU) offers abusers treatment to stop using domestic violence. Aim: To produce a general evaluation of MVU’s treatment for aggression- and violence problematics in intimate relationships by studying participating men’s experiences of the treatment. Method: A qualitative interview study was used. By using a retrospective consecutive sample 11 men were recruited to individual semi structured interviews. Data was analyzed by thematic analysis. The ecological model was used as a theoretic perspective. Result: The study showed that the informants had positive experiences of the arrangement of the treatment and the content was educative even though somewhat demanding. The therapists were considered to be competent and had a way of working that was suitable for the purpose of the treatment. Those who had been in group therapy found help and support from the group and several men missed the group when the treatment was finished. After the treatment the informants had come to realize that they had a violence issue that they were responsible of. They had learned to control their temper in a better way and had become better at communicating. They also experienced health improvements. Conclusion: Men have a predominately positive experience of the treatment at MVU. The treatment was in some aspects considered mentally challenging but overall the men experienced better health after the treatment compared to before. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som orsakar lidande för offer, utövare och eventuella barn. Insatser har utformats för att förebygga och behandla problemet men ofta är utvärderingen av dem bristfällig. Mottagningen mot våld i nära relationer i Uppsala (MVU) erbjuder våldsutövare behandling för att sluta bruka våld i nära relationer. Syfte: Att göra en generell utvärdering av MVU:s behandling mot aggressions- och våldsproblematik i nära relationer genom att studera deltagande mäns upplevelser av behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Genom ett retrospektivt konsekutivt urval rekryterades 11 män till individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med tematisk analys. Den ekologiska modellen tillämpades som teoretiskt perspektiv. Resultat: Studien visade att informanterna upplevde behandlingens upplägg som bra och innehållet lärorikt om än något krävande. Terapeuterna upplevdes vara kompetenta och arbeta på ett sätt lämpligt för behandlingens syfte. De som hade gått i gruppbehandling fann hjälp och stöd i gruppen och flera sakande gruppen efter avslutad behandling. Efter behandlingen hade informanterna kommit till insikt om att de hade ett våldsproblem som de själva var ansvariga över. De hade lärt sig att hantera sitt humör på ett bättre sätt och blivit bättre på att kommunicera. De upplevde även hälsoförbättringar. Slutsats: Män har en övervägande positiv upplevelse av MVU:s behandling. Behandlingen upplevdes i en del avseenden som psykiskt krävande men efter behandlingen mådde männen överlag bättre än före behandlingen.