Inledning: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem vilket hindrar utvecklingen av ett jämställt samhälle och bidrar till allvarliga hälsoproblem för många kvinnor i form av både kort- och långsiktig fysisk och psykisk ohälsa. Våldet påverkar även våldsutsatta kvinnors möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället, vilket ytterligare gör det till en viktig folkhälsofråga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskfaktorer för mäns våld mot kvinnor nära relationer. Metod: Utifrån tjugofem vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en tematisk analysmetod identifierades fem huvudsakliga teman: ”Uppväxtvillkor”, ”Individuella faktorer hos mannen”, ”Förhållandekontext”, ”Socioekonomiska och demografiska faktorer” samt ”Normer”. Även fyra subteman identifierades: ”Personlighetsdrag”, ”Alkohol och droger”, ”Konflikter” samt ”Graviditet och barn”. Resultat: Resultatets nyckelfynd var negativa barndomsupplevelser, impulskontroll, alkoholpåverkan, ekonomiska resurser och maskulinitetsnormer. Diskussion: Resultaten har delvis diskuterats utifrån en ekologisk modell och avslutas med implikationer och förslag på utveckling av ämnet. Litteraturstudien belyser vikten av att utveckla förebyggande och behandlande strategier på flera olika nivåer för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer. / Introduction: Men’s perpetration of intimate partner violence against women is a widespread public health problem that prevents the development of an equal society and contributes to serious health problems for many women in terms of both short and long term physical and mental health. The violence also affects the victimized women's opportunity for participation and influence in the society, which further makes it an important public health issue. Aim: The aim of the literature review was to describe risk factors for men’s perpetration of intimate partner violence against women. Methods: Based on twenty-five scientific articles analyzed by a thematic analysis method, five main themes were identified: "Conditions during childhood”, "Individual factors of the man", "Relationship context", "Socio-economic and Demographic factors" and "Standards." Four sub-themes were also identified: "Personality traits", "Alcohol and drugs", "Conflicts" and "Pregnancy and children". Results: The key findings of the results were negative childhood experiences, impulse control, alcohol impact, financial resources and masculinity standards. Discussion: The results have been discussed partly based on an ecological model and concluded with implications and suggestions on the development of the subject. The literature study highlights the importance of developing prevention and treatment strategies at several levels to counter men’s perpetration of intimate partner violence against women

Men's violence against women is a serious social problem and an obstacle to the realisation of women's rights. In Sweden, approximately a fifth of the population, has at some time in their lives, been subjected to domestic violence. It is estimated that about 80 percent of the violence is not reported. The aim of this study is to analyse the discourse representations of domestic violence and violence in the name of honour, in two different Swedish reports. (Eva Lundgren, Captured Queen- Men’s violence against women in “equal” Sweden – a prevalence study and Domestic violence - A public health issue by Carin Götblad, national coordinator on domestic violence). The investigation is based on a discourse analysis with postcolonial feminist theory as the theoretical framework. This study shows that a discursive representation of domestic violence in a Swedish context and violence in the name of honour has resulted in the construction of Swedish and non-Swedish violence. Stereotypical presentations describe the Swedish perpetrator in terms of social problems, addiction, aggression problems, alcoholism or non-Swedish ethnicity. Violence in the name of honour is derived from an honour-based culture while a Swedish perpetrator deviates from a Swedish gender equality culture. The Swedish gender equality discourse and media representations of domestic violence may be causing difficulties for the victims to identify themselves as abused. This study suggests that violence against women should be understood as a side effect of a patriarchal gender system created by ideological, national, ethnic and racial power structures.

Syftet med studien är att, utifrån en kritisk-saklig utredningsmetodik, granska hur familjerättssekreterare presenterar och bedömer barnets bästa och våld i nära relationer i 16 vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Utredningarna är gjorda av familjerätten i Örebro kommun. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har den kvalitativa metoden dokumentgranskning använts i kombination med en semistrukturerad intervju. Studien visar att barn under nio år regelmässigt fråntas rätten att göra sin röst hörd samt att ett vuxet barnperspektiv genomsyrar utredningstexterna. Konsekvensen blir att barnets perspektiv osynliggörs och utelämnas. Språket har en avgörande betydelse för hur våldsproblematik hanteras, våldet tenderar att tonas ner eller ignoreras helt i bedömningen. Våld i nära relationer relateras inte till barnets mående, anknytning eller föräldraförmåga. Det är inte heller något som diskuteras eller tas hänsyn till i bedömningen. Den kritiskt-sakliga utredningsmetodiken har genom sina teoretiska begrepp varit ett grundläggande verktyg i studiens analys och diskussion. Detta har kombinerats med den lagstiftning som reglerar familjerättens uppdrag samt anknytningsteori och barnets bästa. Studien ämnar bidra till reflektion, inspiration och upplysning rörande barnets bästa och våld i nära relationer i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Förhoppningsvis kan studien även bidra till att öka barnens inflytande i vårdnadstvister, stärka deras ställning och göra deras röster hörda. / The aim of the thesis is to examine, based on critical-factual investigation methodology, how family law secretary’s presents and assess “child’s best” and domestic violence in 16 custody-residence- and contact investigations. The investigations are made by family law in Örebro. To reach the aim of the study and the research questions the qualitative method document review was used in combination with a semi-structured interview. The results of the study showed that children younger than nine years routinely were denied the right to have their voices heard and also that an adult child’s perspective permeates the investigations. The consequence is that the child's perspective became ​​invisible or omitted. Language has an important part in how violence is handled, it tends to be grayed or ignored in the assessment. Domestic violence is not either related to the child’s wellbeing, attachment theory or parenting skills. That is also something that is not discussed or taken into consideration in the assessment. The critical-factual investigation methodology through its theoretical concepts has been a fundamental tool in the analysis and discussion. This has been combined with the law that regulates the family law assignment, attachment and “child´s best”. The study intends to contribute to a reflection, inspiration and enlightenment concerning “child´s best” and domestic violence in custody-, residence- and contact investigations. Hopefully, the study also helps to increase the children's interests in custody disputes, strengthen their position and to make the children´s voices heard.

The purpose of this study is to gain a better understanding of women who have been abused by their partners. The study also examines how violence takes shape in a relationship. Based on a qualitative text analysis of three autobiographies and one novel, we have obtained the material for this study. The three selected autobiographies are; "I have not told you everything" by Jessie Andersson, "The nightmare" by Maria Dahlén and "It would be a pleasure to kill you" by Magdalena Graaf and the novel "Hidden" by Liza Marklund. To gain a better understanding of this topic, we have used the following theories; the process of normalization of violence, gender and masculinity. The analysis of the study is divided into two chapters. In the first chapter we are going to analyze the "Women's experiences as subjects to violence in relationships", where similarities in the four books are revealed, as well as the women’s experiences. The second chapter highlights "The underlying reasons why abuse exists in these relationships". This chapter shows what the gender roles of a man and a woman are, as told in the relationships described in the books. The results of this study show that women first become exposed to psychological violence which later also becomes physical. Women, who live in these conditions, adapt to the men’s behavior and feel shame, guilt, fear and powerlessness about their lives. Furthermore we discuss the society’s influential role towards women who are abused. The society and the social workers, should have an understanding of this problem, in order to help the women and understand why they stay in abusive relationships. / Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för kvinnor som levt i våldsutsatta relationer. Studien undersöker även hur våldet tar sin form i ett förhållande. Utifrån en kvalitativ textanalys av tre självbiografier och en roman får vi fram studiens textmaterial. De tre utvalda självbiografierna är; "Jag har inte berättat allt" av Jessie Andersson, "Nattmaran" av Maria Dahlén och "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" av Magdalena Graaf samt romanen "Gömda" av Liza Marklund. För att få förståelse kring ämnet har vi använt oss av teorierna; Våldets normaliseringsprocess, genus och maskulinitet. Studiens analys är indelad i två kapitel. I det första kapitlet analyserar vi "Kvinnors upplevelser i ett våldsutsatt förhållande" där likheter i de fyra böckerna framkommer samt kvinnornas upplevelser. Det andra kapitlet belyser "De bakomliggande faktorerna till den våldsutsatta relationens existens" visar på att könsroller angående vad som är "man" och "kvinna" existerar i relationerna i de fyra böckerna. Resultatet för denna studie visar att kvinnor först blir utsatta för psykiskt våld och som sedan även övergår till fysiskt. Kvinnorna som lever i dessa förhållanden anpassar sig efter männen och känner skam, skuld, rädsla och maktlöshet över sin livssituation. Vidare redovisas samhällets påverkande roll gentemot kvinnor som blir misshandlade. Samhället och de professionella socialarbetare bör ha kunskaper om denna problematik för att kunna hjälpa kvinnan samt förstå varför hon stannar kvar i förhållandet.

The aim of this study is to examine how shame and guilt are manifested in the narratives of parents that have been subject to violence by their children. Parent abuse is a form of violence that has recieved limited attention compared to other forms of violence. Previous research shows that serviceproviders lack knowledge and guidelines to assess the problem. Three qualitative semi-structured interviews were analysed using Labov and Waletzky’s (1967) model of the structure of narratives. Lewis (1971) theory of shame and guilt was applied to highlight the different aspects of the emotions manifested in the narratives. Four themes were identified using a first round thematic analysis (Braun & Clarke, 2006); (1) Personal guilt; instant and continually present, (2) Violence as an attack on one’s own feeling of self worth, (3) Children’s expression of guilt is intertwined with the parent’s feeling of guilt and (4) Professionals blaming the parents’ exacerbates an already difficult situation. The results indicate that parents experience strong feelings of guilt and that these feelings might need to be adressed in a non-judgemental environment for the best of both the parent and the child.

Title: The “reality” of violence: a study of how participants of the internet forum Familjeliv talk about domestic violence against women, with a discourse psychological approach. The purpose of this study was to examine how participants in the discussion forum Familjeliv reasoned and constructed the reality of men's violence against women in intimate relationships. The data used in the study comes from 20 discussion-threads on the forum where violence in intimate relationships has been discussed based on the participants' experiences, questions and findings. The data has then been analyzed on the basis of  discourse psychology and feminist theory. The focus of the analysis was to examine the language that the participants used. To do this, two analytical tools were used: positioning and interpretative repertoires. The result showed a variety of reasoning and constructions regarding the definition of violence, the responsibility of the women and men, and whether men's violence against women should be considered a social problem or not. The majority of the data that was  analyzed highlighted the woman's responsibility in the relationship, some of whom also saw it as both the man and the woman's responsibility while some left the entire responsibility to the man. The result also showed that men's violence against women is seen as a societal problem by many who participated in the discussions. At the same time, there were some who considered that men's violence against men was a major problem, and therefore thought that this problem should be given more attention than men's violence against women. In order to develop support efforts for women exposed to violence in intimate relationships, knowledge about the public's perception of the phenomenon is required. As a professional, this knowledge also increases the understanding of how exposed women are treated in everyday meetings with other individuals. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Familjeliv talar om och konstruerar verkligheten kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Materialet som använts i studien kommer från 20 diskussionstrådar på forumet där våld i nära relation har diskuterats utifrån deltagarnas erfarenheter, funderingar och konstateranden. Materialet har sedan analyserats utifrån en diskurspsykologisk ansats och feministisk teori. Analysens fokus låg på att undersöka språket som deltagarna använde sig av. För att göra detta användes två analysverktyg: positionering samt tolkningsrepertoarer. Resultatet visade på en variation av tal och konstruktioner gällande våldets definition, kvinnans respektive mannens ansvar samt om mäns våld mot kvinnor skulle ses som ett samhälleligt problem eller inte. Majoriteten av de trådar som analyserats belystes kvinnans ansvar i relationen, några av dem såg det även som både mannen och kvinnans ansvar medan vissa lade hela ansvaret på mannen. Resultatet visade även att mäns våld mot kvinnor ses som ett samhälleligt problem av många som deltog i trådarna. Samtidigt fanns det vissa som ansåg att mäns våld mot män var ett större problem och därför ansåg att det var något som borde få större uppmärksamhet än mäns våld mot kvinnor. För att kunna utveckla insatser för kvinnor utsatta för våld i nära relation krävs en kunskap kring allmänhetens uppfattning av fenomenet. Som professionell ökar denna kunskap även förståelsen för hur utsatta kvinnor blir bemötta i vardagliga möten med andra individer.

Våld i nära relationer är ett omfattande socialt problem i Sverige och problemet förekommer regelbundet i nyhetsmedier. Denna studie syftade till att undersöka beskrivningarna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer i två välspridda svenska tidningar. Studiens frågeställningar gällde hur våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män beskrivs samt hur relationen, våldet och dess händelseförlopp beskrivs. Kritisk diskursanalys, med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, utgjorde studiens metod och teoretiska ramverk. Analysen visade att våldsutsatta kvinnor beskrivs som anonyma, rädda eller som objekt i motsats till våldsutövande män som porträtteras som subjekt med makt. Det framkom en diskurs kring en viss typ av våldsförövare och ett motsatsförhållande mellan våld och kärlek. Resultatet visade på en fascination vid våldet och detaljerna kring våldet samtidigt som kopplingen mellan våldsutövaren och ansvaret för våldet ofta var svag. Istället kopplades våldet, som kunde beskrivas som extrema våldshandlingar, ofta till själva relationen. / Intimate partner violence is an extensive social problem in Sweden and a recurring subject in Swedish newspapers. This study aimed to explore descriptions of men’s violence against women in intimate partner relationships in two well distributed Swedish newspapers. The research questions focused on how the men and women were described and how the relationship and the violence were depicted. Critical discourse analysis, with inspiration from Norman Fairclough’s three-dimensional model, constituted the theoretical framework and method of analysis. The analysis showed descriptions of the women as anonymous, frightened and as objects in contrast to the men who were depicted as subjects with power. A discourse regarding a certain type of perpetrator was revealed as well as an opposite relationship between violence and affection. A fascination with the violence itself was found and it was often depicted in vivid details. The violence was often connected to the relationship itself while the connection between the perpetrator and the violence was less distinct.

Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som orsakar ohälsa hos de personer som är eller varit utsatt för våld. Det kan vara svårt för den våldsutsatta att förstå situationen den befinner sig i och att söka hjälp från samhället. I vissa former av relationer, som exempelvis relationer där den våldsutsatta är beroende av våldsutövaren kan det vara extra svårt att söka stöd och hjälp från samhället. Socialtjänsten ansvarar för det lokala arbetet mot våld i nära relationer. Studiens syfte var att studera socialtjänstpersonalens erfarenheter från att arbeta med personer som utsatts för våld i nära relationer. Urvalet för studien var socialtjänstpersonal som arbetar med stödsamtal i Mellansverige. Datainsamlingen bestod av semi-strukturerade intervjuer som har analyserats enligt Elo och Kyngäs innehållsanalys. Resultatet visar att stödsamtalen är individanpassade till personer som söker stöd, men det finns svårigheter att bemöta vissa grupper av våldsutsatthet. Exempelvis funktionsnedsatta, barn, missbrukare och hedersrelaterat våld. Socialtjänstpersonalen upplevs vara i behov av en tvärsektoriell samverkan med bredare kunskap om våld i nära relationer för att tillsammans kunna stödja våldsutsatta grupper i samhället. / Violence in close relationships is a major public health problem that causes ill-health in people who are or have been subjected to violence. It can be difficult for a victim of violence to understand the situation in which it is located and to seek help from society. In some forms of relationships, such as relationships where the victims of violence depend on the violent practitioner, it may be particularly difficult to seek support and help from society. The social service is responsible for the local work against violence in close relationships. The aim of the current study was to investigate social services workers experience from working with people who have been exposed in violence in close relationships. The sample for the study was social services workers working on counselling in central Sweden. The data collection consisted of semi-structured interviews that have been analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis. The results show that counselling is individualized for people seeking support, but there is difficulty in responding to certain groups of violent vulnerability. For example, disabled, children, addicts and honor related violence. The present study found that social services workers are perceived to be in need of cross-sectoral cooperation with increased knowledge of close-relationships violence, in order to reach all violent exposed groups in society.

One in three women is exposed to intimate partner violence at some point during their lives. Exposure to violence can have severe negative effects on the victims’ working lives. This qualitative study intends to examine how intimate partner violence is understood and handled in six Swedish workplaces. The questions the study intends to answer is; How is intimate partner violence constructed in the workplaces? In what way does it affect the workplaces’ handling of the effects of intimate partner violence? The empirical material is collected through sex semi-structured interviews with women who work in managerial positions or in HR. The material is analyzed using theoretical tools from Berger & Luckmanns (1991) theory; objectivation and institutionalization. What emerged during the analysis of the empirical material was that the workplaces do not have any institutionalized processes for dealing with intimate partner violence, the phenomenon is objectivated as a private problem and lacks a concrete form in the workplaces. The understanding of intimate partner violence was twofold, where the respondents on a subjective level understood the phenomenon, but through the perspective of their professional role, that understanding is made more difficult. To understand the phenomenon in relation to the workplace, attempts were made to place it within existing institutionalized processes, however, there was no given place within any of them. To deal with intimate partner violence in the workplace informal structures arose, but they were temporary and dependent on the knowledge and awareness of the people who happen to be present when they occur. The fact that intimate partner violence is not institutionalized also means that there are limited resources for support in the workplace. The respondents are therefore forced to find out for themselves which other institutions in society that can be helpful for dealing with the problem. Consequently, it is unclear to everyone in the workplace how the problem should be handled. / En av tre kvinnor utsätts någon gång under sin livstid för våld i nära relationer. Utsatthet för våld kan geflera negativa effekter på utsattas arbetsliv. Denna kvalitativa studie ämnar undersöka av hur våld i närarelationer förstås och hanteras på sex svenska arbetsplatser. Problemformuleringen studien utgår från är: Hur konstrueras våld i nära relationer på arbetsplatserna? På vilka sätt påverkar det arbetsplatsernas hantering av effekterna av våld i nära relationer? Studiens empiriska material är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar på chefsposition eller inom HR. I analysenanvänds teoretiska verktyg från Berger & Luckmanns (1991) teori om det sociala, objektivering och institutionalisering. Det som framkom under analysen av det empiriska materialet var att arbetsplatserna inte har institutionaliserat processer för att hantera våld i nära relation, fenomenet är objektiverat som ett privatproblem och saknar en konkret form på arbetsplatserna. Förståelsen för våld i nära relationer var tvådelad där respondenterna på ett subjektivt plan hade en förståelse för fenomenet, genom perspektivet av sin yrkesroll försvåras dock den förståelsen. För att förstå fenomenet i relation till arbetsplatsen gjordes försök att placera in det inom befintliga institutionaliserade processer, det fanns dock ingen given plats inom någon av dem. För att hantera våld i nära relationer på arbetsplatsen uppstod informella strukturer, de var dock temporära och beroende av den kunskap och medvetenhet som finns hos depersoner som råkar närvara där de uppstår. Att hanteringen av våld i nära relationer inte är institutionaliserat gör också att det finns begränsade resurser för stöd på arbetsplatserna. Respondenterna tvingas därför själva utröna vilka andra institutioner i samhället som kan vara behjälpliga och hantera problemet med hjälp av dem. Konsekvensen blir att det är otydligt för samtliga som verkar inom institutionen hur problemet ska hanteras.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka socialarbetares beskrivningar av deras erfarenheter kring postseparationsvåld mot kvinnor samt hinder och möjligheter i att motverka detta. Fem socialarbetare från olika organisationer deltog i intervjuerna. Studiens resultat visade att postseparationsvåld är vanligt förekommande men svårt att bevisa. Det framkom att de mest framträdande våldsformerna var det psykiska och ekonomiska våldet där kontroll är avgörande. Studien visade även att samhällets attityder och regelsystem kunde verka både främjande och hindrande i arbetet mot postseparationsvåld vilket vidare analyserades utifrån makt- och feministisk teori. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen där utsatta kvinnor beskriver postseparationsvåld och hur myndigheters bedömningar och beslut kan användas som en del av mannens våld mot henne. / This qualitative study aimed to examine social workers' descriptions of their experiences concerning post-separation violence against women and the difficulties and possibilities in counteracting this. Five social workers from different organizations were interviewed. The results of the study showed that post-separation violence is common but difficult to prove. It appeared that the most prominent forms of violence were psychological and economic, where control is essential. The study also showed that attitudes and regulatory systems within society could have both a supportive and hindering effect on the work against post-separation violence. This was further analyzedusing power and feminism theories. The result confirmed previous research where women exposed to violence describe post-separation violence and how the assessments and decisions of authorities can be used as a part of the man's violence against her.