Bakgrund: Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem världen över och orsakar många kvinnor fysiska och psykiska skador. Det är oftast män som utsätter kvinnor för våld, detta tyder på en tydlig mansdominerad samhällsstruktur och är en direkt kränkning av kvinnors rättigheter. Sjuksköterskor utgör en nyckelroll i att identifiera våldsutsatta kvinnor då dessa fall förekommer i alla olika vårdinstanser. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie vars resultat är baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och har både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och utbildning i sitt yrke för att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor. Brister i verksamheten som avsaknaden av rutiner och riktlinjer eller för hög arbetsbelastning gör att sjuksköterskor inte kan eller hinner ta sig tiden att hjälpa dessa kvinnor. Att ämnet är stigmatiserat och kulturella skillnader är bidragande faktorer till att sjuksköterskor upplever ett hinder i sitt yrke att ta sig an fall av våld i nära relationer. Slutsats: För att arbetet mot våld i nära relationer ska gå framåt och för att kvinnor ska få god och relevant vård så är detta ett ämne som bör uppmärksammas mer. Vidare krävs tydliga rutiner och riktlinjer från arbetsplatser som sjuksköterskor kan förhålla sig till och stödja sig emot. Utbildning på sin aktuella arbetsplats men även så tidigt som under utbildningen till sjuksköterska behövs för att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra och bekväma i sin roll att bemöta våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a public health problem worldwide and is the cause of many women’s physical and psychological injuries. The fact that men often subject violence against women indicates a male-dominant social structure and is a direct violation of women’s rights. Nurses therefore play a key role in identifying women exposed to violence as these cases occur in various healthcare institutions.  Aim: To describe nurse’s experiences of meeting women exposed to intimate partner violence.  Method: A descriptive literature study. The results are based on 12 scientific articles. These articles were collected from the database PubMed and have both qualitative and quantitative approach.  Result: Nurses experience a lack of knowledge and training to identify and respond to intimate partner violence. Shortage in healthcare operations such as a lack of routines and guidelines or heavy workload means that nurses cannot or do not have the time to help these women. Stigma and cultural differences contribute to nurses experiencing obstacles in their profession to deal with cases of intimate partner violence.  Conclusion: In order for the work against intimate partner violence to progress and for women to receive qualitative care, this is a topic that should receive more attention. Furthermore, routines and guidelines from the workplace are required for the nurses to relate to and lean against. Training in the current workplace, but also as early as in nursingschool are needed so that the nurses feel confident and comfortable in their role of responding to women exposed to intimate partner violence.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera våldets konsekvenser för förändringsarbetet enligt socialarbetare samt vilket stöd som socialarbetare anser skapar potential i arbetet med förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom utförda semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Urvalet i studien var fem socialarbetare som arbetar inom myndigheter och ideella organisationer med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. För att få en djupare inblick i socialarbetares arbete med kvinnors förändringsprocesser så har resultatet analyserats utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (2018) exit-teori. Resultatet presenterades i två delar: 1. Våldets konsekvensers påverkan på socialarbetares arbete med förändringsprocesser 2. Socialarbetares stöd samt andra faktorer som påverkar och möjliggör förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld. Resultatet visade att psykosocialt stöd ansågs ha en stor betydande roll i arbetet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, då det tillsammans med socialarbetarnas utbildning och kompetens samt personligt intresse och engagemang är viktigt för att stödja kvinnor till förändring. Resultatet indikerade även att samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer var angelägen, däremot uppmärksammades skillnader mellan ideella organisationer och myndigheter gällande möjligheter till att erbjuda praktiskt stöd. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer genomgår en förändringsprocess när de söker stöd hos socialarbetarna. Vilket visar även på att socialarbetarna i förändringsarbete behöver vara medvetna om och ha förståelse för den förändring som kvinnor genomgår när dem är i frigörelseprocessen, för att socialarbetare sedan ska kunna möjliggöra att stöd tas emot efter det behov som kvinnorna har.

Samverkan är i dagens samhälle utav stor vikt för offentliga verksamheter, då arbetsuppgifter blivit allt mer komplexa och dynamiska. Samtidigt är våld i nära relationer ett komplext samhällsproblem, vilket det därav krävs ett stort antal diverse aktörer för att kunna förhindra denna problematik. Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur myndigheter eller andra offentliga aktörer som arbetar med och samverkar kring våld i nära relationer upplever samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan av olika offentliga verksamheter upplevs när det kommer till både det reella och preventiva arbetet kring våld i nära relationer. Studien syftar även till att bidra med förståelse omkring hur utmaningar och förutsättningar kan knytas an till olika samverkansformer/analysnivåer. För att kunna besvara detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats, där sex respondenter som representerar diverse relevanta myndigheter eller andra offentliga verksamheter som arbetar med våld i nära relationer har intervjuats. De teoretiska utgångspunkter studien utgår från är interorganisatorisk samverkan, interprofessionell samverkan och intersektoriell samverkan. Till studiens resultat har en tematisk analys utförts. Det resultat som framkommit utifrån den empiriska insamlingen är att samtliga respondenter upplever samverkan som något positivt, då samtliga instämmer att våld i nära relationer är ett komplext arbete som kräver samverkan. Det har även framkommit att sådana faktorer som engagemang, flexibilitet, arbetssätt, utbildning och kunskap ses som positiva insatser för samverkansarbetet med våld i nära relationer. De utmaningar som framkom med samverkansarbetet var tidsperspektivet, ekonomiska resurser, lagar och regler, komplexitet kring begreppet, kultur och ansvarsfördelning.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt och globalt folkhälsoproblem. Ungefär en tredjedel av kvinnorna i världen har upplevt någon form av våldsutsatthet under sin livstid. Att utsättas för våld kan leda till psykiska, fysiska och sexuella konsekvenser. För sjuksköterskorna är det väsentligt att besitta kunskaper i hur de ska bemöta kvinnorna för att förebygga ohälsa och lindra lidande. Under det vårdande mötet skall sjuksköterskan vara lyhörd och uppmärksamma våldsutsatta kvinnors behov samt främja deras hälsa. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor. Denna studie är litteraturbaserad i form av en integrerande sammanställning med kvalitativ forskning. Elva kvalitativa artiklar valdes ut för att analyseras. Analysen resulterade i två huvudteman och sex subteman som presenteras i resultatet och som svarade på studiens syfte. Sjuksköterskorna upplevde att de kände sig otillräckliga under mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskorna upplevde även att känslor och attityder har en påverkan på dem. Ett vårdande möte med kvinnor som är utsatta för våld påverkas även av kulturella normer där våldet i nära relationer anses vara ett hemligt fenomen. Det finns ett stort behov för sjuksköterskorna att utöka sina kunskaper och erfarenheter. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan utbildning och reflektion tillsammans med andra organisationer bidra till en större trygghet i vårdandet. Det kan även bidra till en ökad hälsa globalt när de våldsutsatta kvinnorna mottar en god vård.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt och allvarligt problem och cirka en fjärdedel av världens kvinnor över 15 år har någon gång blivit utsatt fysiskt och/eller psykiskt av en manlig partner. Konsekvenserna av våldet kan yttra sig i både fysiska och psykiska symptom. Sjuksköterskan bör besitta kunskap om våld i nära relation för att uppmärksamma tecken och erbjuda adekvat omvårdnad. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod Designen för denna litteraturöversikt är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter, och baseras på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL som publicerades mellan 2015–2023. Dataanalysen är genomförd enligt Fribergs femstegsanalys för kvalitativ forskning. Resultat Resultatet från analysen presenteras i fyra huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier; Att tala om våldet, Vården och samhällets betydelse, Emotionella reaktioner och Kunskap och erfarenhet. Slutsats Att möta patienter utsatta för våld i nära relation är ett utmanande arbete. Ett personcentrerat förhållningssätt ligger till grund för att hantera samt identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relation. Det saknas tydliga riktlinjer på arbetsplatsen och samarbetet mellan olika instanser är bristfälligt, likaså det samhälleliga stödet till en våldsutsatt kvinna. För att öka kunskapen hos sjuksköterskor behövs mer och kontinuerlig utbildning. / Background Intimate partner violence is a global and serious problem and about a quarter of the world’s women over the age of 15 have at some point been exposed physically and/or psychologically by a male partner. The consequences of the violence can manifest themselves in both physical and psychological symptoms. The nurse should possess knowledge of intimate partner violence to pay attention to the signs and to offer adequate care. Aim To describe nurses’ experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method The design of this literature review is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews and is based on 12 scientific articles from the PubMed and CINAHL databases that were published between 2015-2023. The dataanalysis is carried out according to Friberg's five-step analysis for qualitative research. Results The results from the analysis are presented in four main categories with ten associated subcategories.: Talking about the violence, The importance of care and society, Emotional reactions and Knowledge and experience. Conclusions Meeting patients exposed to intimate partner violence is challenging work. A personcentered approach is the basis for handling and identifying women exposed to intimate partner violence. There is a lack of clear guidelines in the workplace and the cooperation between different authorities/institutions is insufficient, as well as societal support for a woman who has been subjected to violence. To increase the knowledge of nurses, more and continuous education is needed.

The purpose of this study is to investigate what family law court secretaries take into consideration in investigations regarding custody where domestic violence and possible mental illness because of the violence are present. Since it is primarily women who experience domestic violence, this study chose to focus on the mothers parenting abilities and her possible mental illness. To answer the study's research questions and purpose the approach was qualitative and the method used was semi-structured interviews. Semi-structured interviews allow a more in depth and nuanced understanding of the social problem which is being studied. The result was interpreted by using thematic analysis and then analyzed through a theoretical framework, which was Marianne Hester's "Three planet model". The theoretical framework consisted of three planets which are called domestic violence, child protection and child contact. The results of this study show that family law secretaries struggle to discern whether domestic violence has occurred or not, since there rarely are any police rapport that supports claims of domestic violence. Regarding the mother's parenting abilities, she is considered not being able to fully parent the child, due to the domestic violence she has been exposed to. Furthermore, the results show that mental illness in investigations of custody focuses on whether the mother is still capable of raising the child. The results also show that mental illness is broad and difficult to define, since the spectrum for mental illness is quite broad.

This study examines social worker’s work with domestic violence in rural municipalities in Sweden. Domestic violence is a widespread problem that occurs everywhere in society and the social services (Socialtjänsten) have a great responsibility in supporting the victims of domestic abuse. Despite this, there is little research on the social services work with domestic violence in rural areas from a Swedish perspective. Studies shows that the context of the countryside created other conditions for both victims of domestic abuse and for the professionals who offers support. The aim of this study is to explore what the social services' work with domestic violence looks like in rural Sweden. The author has conducted a qualitative study, in which eight social workers from five different rural municipalities have been interviewed with semi-structured interviews. Through thematic analysis three themes emerged from the interviews, Closeness, Distance and Small Scale & Resources. The results have been analyzed through/with the KAIMeR theory. The results show how long distances, small population, closeness to each other within the work team, few cases, accessibility and lack of anonymity are recurring elements that shape the everyday work of social workers. The social workers ability to adapt to these rural conditions, and the supportive work from colleagues, enables them to meet the needs of victims of domestic abuse. The conclusion is that the countryside brings unique conditions for social workers and the social services work with domestic violence. Some factors that impact the work are the same as in urban areas, while other parts of the work seem uniquely shaped by the countryside as an environment. These rural conditions seem to depend on both environmental or societal factors and the author concludes that more studies are needed in the future. / Denna studie undersöker socialarbetare inom socialtjänstens arbete med våld i nära relationer i landsbygdskommuner. Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem som sker överallt i det svenska samhället. Socialtjänsten har ett stort ansvar i att stötta och hjälpa de människor som utsätts för våld. Trots detta finns det begränsat med forskning om socialtjänstens arbete med våld i nära relationer på landsbygden i Sverige. Forskning visar på att landsbygdskontexten för med sig andra villkor både för våldsutsatta att hantera våldet och för de yrkesverksamma som erbjuder stöd. Denna studie frågar sig därför hur socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ser ut på den svenska landsbygden. Författaren har utfört en kvalitativ studie, där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts med socialarbetare och chefer från fem olika landsbygdskommuner. Med tematisk analys har intervjuerna tematiserats in i tre teman, Närhet, Avstånd och Småskalighet & Resurser. Materialet har sedan analyserats utifrån KAIMeR teorin. Resultatet visar på hur långa avstånd, liten befolkningsmängd, närhet till varandra inom arbetslaget, få ärenden, tillgänglighet och bristande anonymitet är återkommande element som formar socialarbetares vardagliga arbete. Socialarbetares förmåga att anpassa sig efter landsbygdens villkor och stöttande arbetskollegor möjliggör för dem att möta våldsutsattas behov. Slutsatsen är landsbygden för med sig unika villkor till socialarbetare och socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Vissa faktorer som har en inverkan på arbetet är densamma som i urbana miljöer medan andra delar av arbetet verkar unikt format av landsbygden som miljö. Förutsättningarna i landsbygden verkar bero på både miljö och samhälleliga faktorer som författaren menar skulle behöva utforskas mer i framtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka om socialarbetare tillämpar genusmedvetenhet i arbetet med personer som är utsatta för våld i nära relationer, och hur det i så fall uttrycker sig i mötet med dessa klienter. För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats, med vinjettintervjuer som metod. Den hypotetiske klienten var för tre av informanterna en våldsutsatt man och för tre informanter en våldsutsatt kvinna. Informanternas svar jämfördes sedan och analyserades med hjälp av tidigare forskning på området samt teorier om genus, stereotyper och institutionalisering. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialarbetare till viss mån påverkas av könsstereotypa föreställningar och att man gör skillnad mellan könen vad gäller insatser, bedömningar och bemötande. Dock har vi även sett att det alltid finns en vilja att hjälpa klienten om behovet finns, i den mån det är möjligt utifrån bland annat det politiska och ekonomiska läget. / The aim of this essay is to examine if social workers apply gender awareness when meeting individuals exposed to domestic violence and how it is expressed in the meeting. To answer these questions, a qualitative approach has been used, with vignette interviews as method. Three of our informants were given a scenario where the client was a man, and three informants were given the exact same scenario but with a female client. The informant’s answers were compared and analyzed through former research and theories such as gender theory, stereotypes and institutionalization. Our conclusions of this study show that social workers, to some extent, are influenced by gender stereotypes and that they distinguish between men and women regarding treatment, assessments and decisions. However, we have also seen that there is always a will to help the client if needed, if it is possible due to the political and economic situation.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish municipal welfare system, in their capacity as discourse makers, construct Intimate Partner Violence (IPV) in the relationships of Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender (LGBT) people. A discourse analysis of their official plans of action regarding IPV and the information directed towards their citizens through their webpages showed that the discourse surrounding IPV revealed a gender dichotomy, where the victim was mainly constructed as being female and the perpetrator as male. As a consequence of this, gay and bisexual men were rendered invisible from the discourse surrounding victims of IPV, although they could be included in the construction of perpetrators of it. Lesbian and bisexual women were often included in the understanding of victims of IPV, but in the discourse surrounding perpetrators of it they were made invisible. The discourse about IPV also excluded the experiences and vulnerability of people who identify as being transgendered. Additionally, the discourse surrounding IPV was characterized by heteronormative assumptions regarding the relationships in which violence is possible. The help defined in the documents included in this study also showed a gender dichotomy in the construction of help directed towards victims and perpetrators of IPV. The relationship between them was also once more understood through heteronormative assumptions. / Denna studie syftar till att undersöka huruvida våld inom hbt-personers nära relationer, samt vem som är utsatt och förövare, synliggörs i kommuners diskurser om partnervåld. En diskursanalys har gjorts av kommuners handlingsplaner mot våld i nära relationer samt av information riktad till utsatta och förövare via deras hemsidor. Resultaten visar på att kommunernas diskurser kring våld i nära relationer karaktäriseras av en dikotom syn på kön hos utsatt och förövare, där våldsutsatt ofta förstods som att vara kvinna och förövare som man. Det gör att det våld som drabbar homo- och bisexuella män till stor del osynliggörs i diskursen. Dessa män kunde dock inkluderas i förståelsen av förövare. Homo- och bisexuella kvinnor kunde ibland inkluderas i förståelsen av våldsutsatt, men dessa kvinnor inkluderades sällan i diskursen kring förövare. Transpersoners utsatthet och upplevelser av våld i nära relationer framkom nästan aldrig i diskursen. Diskursen kring våld i nära relationer dominerandes också av heteronormativa antaganden om vilken slags relation som våld kan förekomma i. Den hjälp som definierades i kommunernas dokument utgick även från en dikotomisk förståelse av genus hos utsatt och förövare, samt heteronormativa antaganden om relationen dem emellan.

Gender-based violence is a widespread health problem all over the world and in Tanzania, domestic violence and rape within marriage are widely spread. Since nursing students are likely to meet abused women within their future profession, it is important to explore their attitudes towards the subject. The aim with the study was to describe nursing students' attitudes towards domestic violence. The method used was descriptive, quantitative and the instrument used was a questionnaire containing questions from Domestic Violence Blame Scale (DVBS) and Domestic Violence Myths Acceptance Scale (DVMAS), two selfconstructed questions were also added. The respondents (n=30) were nursing students at KCM College, in Moshi Tanzania. The result shows that the general opinion among the students was that the likeliness of domestic violence to occur was affected by situational factors, such as family living conditions. Almost half of the respondents strongly agreed that the Tanzanian society was male-dominated, and that it contributes to the occurrence of domestic violence and many of the students thought that women instigate domestic violence and that they have themselves to blame. Since the result shows that many of the students seem not to fully understand the mechanisms of domestic violence and that they tend to blame the victim for the crime it is essential with more education on the subject. / Våld mot kvinnor är ett omfattande hälsoproblem över hela världen och i Tanzania är våld mot kvinnor, såsom våld i nära relationer och våldtäkt inom äktenskapet, vida spritt. Eftersom sjuksköterskestudenter troligtvis kommer att möta våldsutsatta kvinnor i sitt framtida yrke är det viktigt att undersöka deras attityder kring ämnet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till våld mot kvinnor i nära relationer. Metoden för studien var deskriptiv, kvantitativ och instrumentet som använts är ett frågeformulär med frågor från Domestic Violence Blame Scale (DVBS) och Domestic Violence Myths Acceptance Scale (DVMAS), samt två frågor tillagda av författaren till studien. Respondenterna (n=30) var sjuksköterskestudenter på KCM College, I Moshi Tanzania. Resultatet visar att den generella åsikten bland studenterna var att situationen, som till exempel familjeförhållanden påverkar sannolikheten för att våld mot kvinnor i nära relationer ska uppstå. Knappt hälften av respondenterna höll med om att samhället är mansdominerat, vilket bidrar till förekomsten av våld mot kvinnor och många av studenterna tyckte att våld i nära relationer är en konsekvens av kvinnans eget beteende och att hon får skylla sig själv. Eftersom resultatet visar att många av studenterna inte fullt förstod mekanismerna kring våld mot kvinnor i nära relationer, och att de tenderade till att skuldbelägga kvinnan för brottet, är mer utbildning i ämnet av högsta vikt.