Bakgrund: Beröringen är ett av människans grundläggande behov. Närhet och beröring har betydelse för välbefinnandet. Beröring är en central del i vårdandet, där den är förväntad och accepterad. Att leva med cancer innebär ett stort lidande. Både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Många genomgår tuffa behandlingar med biverkningar, vilket skapar ett lidande för både patient och närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva beröringens betydelse i vårdandet av cancerpatienter. Metod: En litteraturöversikt, där femton vårdvetenskapliga artiklar har använts, nio med kvantitativ metod och sex med kvalitativ metod. Resultat: Studiens resultat visade att beröring har betydelse i omvårdnaden av cancerpatienter, både i livets slut och hos de som genomgår tuffa behandlingar. Beröring dämpade svåra biverkningar såsom illamående, oro/ångest, smärta samt att lindra lidandet. Patienterna upplevde ökad livskvalitet. Beröringen hade även en positiv betydelse för patienternas relation med både sjuksköterskan och anhöriga. Slutsats: Att drabbas av cancer innebär ett stort lidande, både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Litteraturöversikten visar att beröring som omvårdnadsåtgärd hjälper patienterna att öka sitt välbefinnande på alla dessa fyra plan. Genom att använda beröring inom vårdandet av cancerpatienter kan man öka deras livskvalité och välbefinnande. / Background: Touch is one of human basic needs. Nearness and touch are important for the well-being. Touch is a central element in nursing, where it is expected and accepted. Living with cancer involves great suffering. Physical, mental, social and spiritual. Many undergoes tough treatments with side effects, which leads to suffering for both the patient and the family. Aim: The aim of this literature review was to describe the meaning of touch in care of cancer patients. Method: A literature review, fifteen research papers. Nine of quantitative method and six of qualitative method. Results: The results showed that touch is important in care of cancer patients, both in the final stage of life and fore those who undergoing tough treatments. The touch reduced treatment-related symptoms, such as nausea, anxiety, pain and reduces suffering. Patients experienced improved quality of life. Touch also had a positive impact on patients' relationship to the nurse as well as to the family. Conclusion: To live with cancer involves a great amount of suffering, physical, mental, social and spiritual. The literature review shows that touch as nursing intervention helps patients increase their welfare in all four levels. Using touch in the care of cancer patients, improves their quality of life and well-being.

Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården. För att kunna beskriva det gjordes en analys i fem steg av kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades sju kategorier vilka blev målbaserad vård, holistiskt perspektiv, tillit, vägledning, kunskap ocherfarenhet, ärlighet och kommunikation samt samarbete. Efter detta kunde även ettövergripande tema skapas vilket blev samspel. Den vårdande relationen framträder genomsamspelet mellan vårdare, patient och anhöriga. Inom samspelet ryms de sju kategorierna. / Palliative care seeks to prevent and relieve suffering for the terminal patient. It is not only about easing the physical pain, but also to sooth the mental distress of the patient. By initiating and developing a caring relationship with the patient, the carer can help the patient in reaching the best possible quality of life throughout the time he or she has left. This can be a very difficult task, and may be a testing time for all parties involved. The aim of this study was to describe how the caring relationship becomes visible in the care of terminally ill patients. In order to describe the care, a five step analysis of qualitative articles was done. The results identified seven categories; target based care, holistic perspective, trust, guidance, knowledge and experience, honesty and communication, and cooperation. After completingthe analysis, an overall theme was created; interaction. The palliative care emerges through the interaction between carer, patient and relatives. The seven categories are entwined within the interaction.

Bakgrund: Psykossjukdom är ett stort och utbrett hälsoproblem i Sverige, varje år insjuknar cirka 1500- 2000 människor, och medför ett svårt lidande för individen. Religionen har för personer med psykossjukdom visat sig ge upplevelse av hopp, tröst, mening och förklaring. Dock kan psykotiska symptom i form av religiösa vanföreställningar, tendera till att göra det svårt för vårdpersonal att särskilja patologiska föreställningar med religiöst innehåll från friska religiösa tankar. Sjuksköterskans psykiatriska vårdarbete innefattar ett vårdande där man utgår från människan som en helhet och ska se till patientens behov på alla plan. Sannolikheten att möta personer från andra religioner och kulturer är hög relaterat till existerande mångkultur. Det behövs mer forskning för att öka möjligheten till ett vårdande där patienters religiösa behov inkluderas i vårdprocessen. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med psykossjukdom och deras religiösa tankar. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom det psykiatriska vårdfältet. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Sjuksköterskan i mötet, Vårdandet- att möta behoven samt Sjuksköterskans upplevelse av patienten i mötet. Resultatet visade en rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap hos sjuksköterskor, i hur man möter religiösa tankar och behov. Samt att det föreligger svårigheter i hur man skiljer friska religiösa tankar från religiösa vanföreställningar. Diskussion: Resultatet diskuteras med Katie Eriksson helhetsperspektiv som teoretisk utgångspunkt samt relevanta vetenskapliga artiklar. Faktorer som rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap måste uppmärksammas för att möjliggöra ett vårdande utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Psychosis is a large and widespread health problems in Sweden, each year 1500- 2000 people fall ill, and often causes great suffering for the individual. Religion has for people with psychosis shown to provide experience of hope, meaning, comfort and explanation. However, the patient's psychotic symptoms in the form of religious delusions, tend to make it difficult for health professionals to distinguish pathological beliefs with religious content from healthy religious thoughts. The probability to meet people from other religions and cultures is high in relation to the existing multiculturalism. We need more research to increase the possibility of caring from a holistic perspective where patients' religious thoughts and needs are included in the care process. Aim: To describe nurse’s experiences of meeting individuals with psychosis and their religious thoughts. Methods: Qualitative interviews were conducted with six nurses working in the psychiatric field. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Result: The study resulted in three themes; The nurse in the meeting, Caring- to meet the needs and the nurse's experience of the patient in the meeting. The result shows how fear, insecurity and a sense of lack of knowledge of how to meet the religious needs and thoughts, and difficulties in how to distinguish healthy religious thought from religious delusions. Discussion: The results are discussed with Katie Eriksson holistic perspective as a theoretical basis as well as relevant scientific research. Factors such as fear, insecurity and a sense of lack of knowledge must be addressed to enable caring from a holistic perspective.

Bakgrund: Det finns ingen enskild orsak till att en människa hamnar i ett substansmissbruk. Ett missbruk medför vissa hälsorisker vilket gör att den här gruppen människor sannolikt kommer komma i kontakt med vården. I samhället har substansmissbrukare stigmatiserats vilket kan påverka sjuksköterskans bemötande. Syfte: Att belysa aspekter som bidrar till sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk och hur attityderna påverkar vården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga studier. Studierna analyserades för likheter och skillnader. Dessa diskuterades och när författarna var överens skrevs det in i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors tidigare erfarenheter hade en stor inverkan på hur sjuksköterskorna såg på patienterna och hur deras attityder gav sig uttryck. Sjuksköterskornas tidigare erfarenheter bidrog till en rädsla och osäkerhet hos många dem. Den professionella kompetensen visade sig spela in då kunskapen om hur ett missbruk påverkar patienterna inte var tillräcklig hos många sjuksköterskor vilket hindrade dem att se människan. Sjuksköterskor med en hög vårdvetenskaplig medvetenhet klarade av det bättre. Diskussion: Diskussionen har Erikssons teori om lidande och konsensusbegreppet vårdande som teoretisk utgångspunkt. Sjuksköterskans attityder påverkar vårdrelationen och negativa attityder skapar ett onödigt vårdlidande och sjukdomslidande på grund av att information riskerar att missats. Samhällets stigmatisering påverkar hur sjuksköterskan ser på missbrukaren som patient. Ett paternalistiskt förhållningssätt kan vara nödvändigt för att patienten ska få en framtida autonomi. / Background: There is no singular reason why a person ends up in substance abuse. Substance abuse poses health risks, which means that they will come in contact with health services. In the society the substance abusers are stigmatized which may affect the nurses’ behavior towards them. Aim: Highlighting the aspects that contribute to the nurse’s attitudes towards patients with a substance abuse problem and how the attitudes affect the health care. Method: The literature review is based on twelve scientific studies. The studies were analyzed toillustrate the similarities and differences. These were discussed and when the authors agreed it was written into the literature review's results. Results: The results showed that the nurse’s previous experiences had a big impact on how the nurses saw patients and how their attitudes influenced their expression. Previous experience contributed to fear and insecurity among many of the nurses. The professional competence turned out to have an impact because the nurse’s lack of knowledge of how an addiction affects prevented them to see the patient as a human being. Nurses with a high level of caring awareness managed this better. Discussion: The discussion includes Ericsson’s theory of suffering and the metaparadigm caring. Nurses’ attitudes affect the care relationship and that negative attitudes create an unnecessary suffering related to care and illness because there is a risk of information being overlooked. Social stigma affects how the nurses perceive the addict as a patient. A paternalistic approach may be necessary to increase the patients’ chances to have a future autonomy.

Background: Patients with borderline personality disorder represent a large group in healthcare who are struggling with painful emotions in life. Caring should be based on strengthening health processes by focusing on the patients, but research made by the patient's perspective has shown that this population rather felt that their health processes was counteracted, than promoted. The patients felt that the nurses displayed a negative attitude towards them. Attitudes are defined as a system of values, emotions and actions towards others.   Aim: the purpose of this study was to highlight the attitudes and experiences of nurses towards caring for people with borderline personality disorder   Methods: A study on the literature based on nine scientific papers was performed. The articles have been analyzed, systematically coded and compiled into a new unit.   Results: This study shows that nurses have an overall negative attitude towards patients with borderline personality disorder. Three main categories emerged, which was lack of knowledge, difficult patients and experiences influence. The nurses expressed the lack of knowledge as a feeling of not being competent enough to provide the right care and because of the fact that they had little faith in the care options that existed. Difficult patients was the biggest theme which showed that patients were seen as strong, dangerous ruthless forces that evokes powerlessness among nurses. Something that was seen as consistent throughout the study was that the patients were seen as dishonest and manipulative. The third main theme ”experiences influence” showed that experiences affects and touches the nurse that then contributes to the selection of treatment strategies.   Discussions: It appears that there is a gap between nurses' attitudes and the needs of patients resulting in health suffering. This is discussed by Katie Erikson's theory of care suffering from nursing science theory of health and care, patients 'and nurses' views on health promotion.   Keywords: Borderline personality disorder, experiences, attitudes, nursing, nurse, nurses.

Bakgrund: Hemlöshet är ett växande problem i Sverige och idag lever cirka 34 000 personer som hemlösa. Det finns olika faktorer som bidrar till att en person lever i hemlöshet där ett sämre hälsotillstånd med fysiska hälsoproblem är vanligt förekommande. Hemlösa personer lever i närhet till smittsamma sjukdomar med en lägre hygienstandard. Detta leder till att hälsan påverkas negativt och att hemlösa har ett större behov av sjukvård. Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är en utmaning att vårda personer som lever i hemlöshet på grund av att de anser att det är svårt att inte ha en dömande inställning grundat i förutfattade meningar. Syfte: Syftet var att belysa hemlösa personers erfarenheter av vårdande och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar valdes. Tio artiklar visade sig vara baserad på forskning av kvalitativ design och en artikel använde sig av både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Resultat: Hemlösa personer hade erfarenheter av att de fick ett annorlunda bemötande jämfört med andra patienter när de sökte sjukvård. De hade erfarenheter av att bli åsidosatta och vara lägre prioriterade än andra patienter i sjukvården. Majoriteten av de hemlösa personerna väntar med att söka sjukvård tills smärtan är outhärdlig på grund av att sjukvårdpersonalen bemöter dem på ett respektlöst sätt. Det fanns också hemlösa personer som hade positiva erfarenheter av vårdande där sjukvårdspersonalen visade engagemang och var vänliga och hjälpsamma mot dem. Diskussion: I detta avsnitt kommer en metoddiskussion att presenteras som utvärderar styrkor och svagheter samt en resultatdiskussion som kommer att diskuteras med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt nytillkomna artiklar. Nyckelord: Hemlösa personer, erfarenheter, vårdande, sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har ansvar i att vårdandet uppfyller kraven på en god och säker vård där patienternas behov blir tillgodosedda. Forskningen visade att det finns många hinder på akutmottagningarna för att uppfylla dessa krav. Många faktorer kan påverka hur stort utrymme vårdandet ges på akutmottagningarna. Prioriteringar och förutsättningarna ger inte alltid sjuksköterskorna möjlighet att vårda patienterna i enlighet med forskning och vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdandet på akutmottagningar Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vårdvetenskapliga artiklar Resultat: Två teman formulerades: Att utmanas i sitt vårdande med 3 subteman och att utmanas i sin profession med 2 subteman. Studien visar att sjuksköterskor arbetar under press, upplever otillräcklighet/frustration och ställs inför organisatoriska hinder. Kompetens och att vara patienters ombud framkommer även i studien som påverkande faktorer i vårdandet. Slutsats: Det föreligger många utmaningar i sjuksköterskornas arbetssituation på akutmottagningarna som kan utgöra hinder i vårdandet. Faktorer som tidsbrist, stress, likgiltighet och känslor av hopplöshet identifierades. / Background: Nurses´ have responsibility in caring to meet the requirements of good and safe caring, where patient needs are met. Research shows that there are many obstacles on emergency departments to fulfill those requirements. Many factors can influence how much space is given to the caring on emergency departments. Priorities and conditions does not always give the nurses opportunity to care for patients in accordance with research and care perspective. Aim: The aim was to describe nurses´ experiences of caring in emergency departments Method: A qualitative literature review based on nursing-care scientific research. Results: Two themes were formulated: To be challenged in their caring with 3 subthemes and to be challenge in their caring with 2 subthemes. The study shows that nurses work under pressure, experiencing insufficiency/frustration and faces organizational barriers. Competence and patient advocacy emerges also in the study as factors in caring. Conclusion: There are several challenges in nurses' working conditions in emergency departments that may pose obstacles in the caring. Factors as lack of time, stress, indifference and feelings of hopelessness was identified.

Bakgrund: Vid bedömning av sjuka barns allmäntillstånd visar tidigare forskning att enbart vitalparametrar, så som puls och andningsfrekvens, är en låg indikator för att upptäcka försämring. Pediatric Early Warning Score (PEWS) är en skala baserad på vitalparametrar tillsammans med fysiologiska faktorer, så som andningsmönster och kapillär återfyllnad, för att tidigt upptäcka försämring i det sjuka barnets allmäntillstånd. Syfte: Beskriva omvårdnadspersonals upplevelser av att använda PEWS som hjälpmedel i omvårdnaden av sjuka barn. Metod: En interventionsstudie med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer som bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Omvårdnadspersonalen upplevde PEWS som ett mångfacetterat hjälpmedel i bedömningen av det sjuka barnets allmäntillstånd. Det bidrog till kommunicerbarhet där kommunikationen blev förenklad, tydligare och fördjupad i teamarbetet. Det förändrade arbetssättet som uppstod, i och med implementeringen, ledde till viss osäkerhet då det var ett nytt verktyg att arbeta med. Samtidigt beskrev omvårdnadspersonalen en ökad noggrannhet i bedömningen och i förlängningen omvårdnaden av barnet. Omvårdnadspersonalen upplevde en säkerhet utifrån att objektiviteten ökade och struktur och stabilitet skapades i omvårdnaden. En trygghet uppstod då verktyget fungerade som en stöttepelare i bedömningen och i förlängningen omvårdnaden av barnen. Slutsats: Trots att omvårdnadspersonalen uttryckte en viss osäkerhet i det nya verktyget beskrev de en upplevelse av att PEWS gav dem ett förenklat och gemensamt språk, objektiva referensramar och strategier som skapar säkerhet i omvårdnadspersonalens dagliga arbete. / Background: In assessing general condition of sick children, previous research shows that only vital parameters, such as pulse and respiratory rate, are a low indicator of detecting deterioration. Pediatric Early Warning Score (PEWS) is a scale based on vital parameters along with physiological factors, such as breathing pattern and capillary refill, to detect early deterioration in the general condition of the sick child. Aim: Describe nursing staff experiences using PEWS as an assistance in nursing sick children. Method: An intervention study with semi-structured focus group interviews that were processed through qualitative content analysis with inductive approach. Result: It contributed to communicability where communication was simplified, clearer and deeper in team work. The change of work that occurred during the implementation led to some uncertainty as it was a new tool to work with. At the same time nursing staff described increased accuracy in the assessment and, in the long run, the nursing of the child. Care staff experienced a certainty from the fact that objectivity increased and structure and stability were created in the nursing. A security arose when the tool acts as a pillar in their assessment, and in the long run, in the nursing of the children. Conclusion: Although the nursing staff expressed some uncertainty in the new tool, they described an experience that PEWS gave the nursing staff a simplified and mutual language, objective references and strategies that create safety in the daily nursing.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter inom rättspsykiatrisk vård upplever saknad av autonomi, delaktighet och respekt. Det ligger i sjuksköterskans intresse att värna om patientens resurser och planera omvårdnadsarbetet därefter. Genom att arbeta med förbättringsförslag från patienter, anhöriga och vårdpersonal kan vården anpassas efter önskat behov. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska områdena delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande i genomförda PDSA-cykler riktade mot patientens vård i ett kliniskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk vård. Metod: Studien består av två delar, en explorativ kvalitativ design med en induktiv ansats samt en deskriptiv kvantitativ design. Datamaterial från nio enheter samlades in från det redan pågående implementeringsarbetet i den aktuella verksamheten. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes sedan vid analysen av datamaterialet. Resultat: Resultatet har kategoriserats i åtta subkategorier; påverka sin vårdprocess, möjligheten till inflytande, eget ansvar, förbättringar av gemensamma ytor, att skapa en trivsam miljö, stimulans för kropp och själ, ökad kännedom och att tillsammans uppnå uppsatta mål, som senare ledde till fyra huvudkategorier: delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande Diskussion: Med hjälp av kvalitetsbegreppen trovärdighet, konfimerbarhet, pålitlighet och överförbarhet diskuteras studiens metodavsnitt. Studiens resultat ställs emot tidigare forskning och kopplas även samman med Erikssons teori om vårdandet och vilken betydelse det har i delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande. / Background: Research has shown that patients in forensic psychiatric care experience a lack of autonomy, participation and respect. It is in the nurse's interest to take care of the patient's resources and to plan the nursing thereafter. Care can be adapted to the desired needs by working with improvement suggestions from patients, relatives and healthcare professionals. Aim: The aim of this study is to explore the areas of participation, care relationship, nursing environment and treatment in implemented PDSA cycles aimed at patient care in a clinical improvement work in forensic psychiatric care. Method: The study consists of two parts, an explorative qualitative design with an inductive approach and a descriptive quantitative design. Data from nine units were collected from the ongoing implementation in the current work. The qualitative content analysis was used according to Graneheim and Lundman in the analysis of the data. Results: The result has been categorized into eight subcategories; implicate the care process, ability to influence, own responsibility, improvement of social areas, creating a pleasant environment, stimulus for body and mind, increased awareness and jointly achieving set goals, which later resulted in four main categories: participation, care relationship, nursing environment and treatment. Discussions: The methodology of the study is discussed using the quality concepts credibility, confidentiality, reliability and transferability. The results of the study are compared to previous research and are also linked to Eriksson's theory of care and its importance in participation, care relationship, nursing environment and treatment.

Bakgrund: Många människor är fördomsfulla mot patienter som har ett narkotikamissbruk. Patienter med narkotikamissbruk uttrycker att de blir behandlade annorlunda av sjuksköterskor inom vården -att de blir placerade i fack, bortprioriterade, ignorerade samt får sämre vård. Sjuksköterkors förhållningssätt beskrivs innehålla en drivkraft och ett gediget engagemang för patienter som missbrukar narkotika.  Syfte: Att beskrivasjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med narkotikamissbruk.  Metod: I litteraturöversikten användes totalt 10 vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PsycInfo där sökorden som använts bland annat var ”nurse” ”substance abuse” och ”experiences”.Fribergs (2012) analysmetod har använts för att analysera de vårdvetenskapliga artiklarna.Den teoretiska referensramen som använts är Katie Erikssons caritativa vårdteori. Resultat: Resultatet visade sig i tre huvudteman och tre subteman. I det första temat ”Hur sjuksköterskor förhåller sig till vårdandet av narkotikamissbrukare” uppkom tre subteman; ”Sjuksköterskors attityder och fördomar” samt ”Stress & manipulation som hinder i vårdandet”. Under det huvudtemat beskrivs hur sjuksköterskors attityder och fördomar kan påverka den vården de ger till narkotikamissbrukare. I det andra temat ”Vad utbildning och kunskap har för betydelse i vårdandet” beskrivs det hur sjuksköterskor erfarit att deras brist på utbildning påverkat vårdandet och även varför god kompetens är betydelsefull. I det sista huvudtemat ”Oro, rädsla och ångest” belyses bland annat sjuksköterskors oro/rädsla för att vårda dessa patienter av olika anledningar. Diskussion: I diskussionsdelen belyser författarna de mest framträdande delarna i resultatdelen tillsammans med Katie Erikssons caritativa vårdteori. Sjuksköterkornas attityder/fördomar, misstro/manipulation samt utbildning diskuteras i förhållande till författarnas tankar, litteraturöversiktens bakgrund / Background: People are often prejudiced towards people with a substance abuse. Patients with a substance abuse express that nurses seems to care for them differently than with other patients –they feel like they’re being stigmatized, not being prioritized, ignored and that they receive less care than others. Commitment and urge are two components that should be contained in the nurses’ approach towards patients with substance abuse.   Aim: The aim of this study was to describenurses’ experiences of caring for patients with substance abuse.  Method: This litterature review was based on ten scientific articles. The articles were obtained from the databases Academic Search Complete, CINAHL Complete and PsycInfo. Some of the keywords that were used in the research were “nurse”, “substance abuse” and “experiences”.To analyse the articles we have used Fribergs (2012) method.The theoretical framework that was used in this literature review was Katie Erikssons caritative theory.  Results: The results of this litterature review show three main themes and two subthemes. The first theme “How nurses treat the substance abusers while they care for them”, include two subthemes “Nurses’ attitudes and prejudiced actions” and “How stress and manpulation can affect the care”. The theme highlights how nurses’ attitudes and prejudices affect the care they’re giving. The secondtheme, “The importance of education and knowledge in the care of patients who suffers from substance abuse”, describes nurses’ experiences of how their lack of education affects the care they’re giving and why it’s important to have good competence. The last theme “Worries, fears and anxiety” illuminates different reasons to why the nurses have these types of feelings when they’re caring for patients with a substance disorder.  Discussion: The discussion highlights the most outstanding parts of the result in association with Katie Erikssons caritative theory. Nurses’ attitudes/prejudices, distrust/manipulation and the importance of education are discussed in relation the authors’ thoughts, the background of the literature review and the theoretical frame.