I slutet av 2019 drabbades världen av en pandemi; Covid-19. Viruset spreds snabbt världen över och påverkade sjukvården kraftigt, framför allt intensivvården. Det ledde till stora förändringar för intensivvårdssjuksköterskorna som stod i frontlinjen. Det var både en extrem fysisk och psykisk belastning att vårda de drabbade patienterna och samtidigt ge den bästa möjliga vård. Trots rädslan att själva bli smittade fortsatte de att arbeta under sin profession. Syftet med examensarbetet var att skapa en övergripande sammanställning av intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom intensivvården under Covid-19 pandemin. En integrativ litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) modell användes för att besvara frågeställningen. I resultatet inkluderades 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats, samt mixad metod. En tematisk innehållsanalys baserad på Braun och Clarke (2006) användes för att analysera data, vilket utmynnade i tre teman. Att arbeta i en främmande och skrämmande arbetsmiljö; att arbeta under en stor organisatorisk utmaning med extrem arbetsbelastning; och att uppleva etiska dilemman i en extrem tid. Resultatet visar att det var både en fysisk och psykiskt utmanande tid under Covid-19. Rutiner och riktlinjer förändrades snabbt och besöksrestriktioner implementerades som påverkade vårdrelationen. Omvårdnaden fick nedprioriteras och personalförflyttades utan adekvat upplärning till intensivvården. Etiska dilemman var ofta förekommande och den moraliska stressen blev stor. Slutsatsen som dras är att intensivvårdssjuksköterskorna belastades hårt av Covid-19 vilket fick konsekvenser, både för sjuksköterskorna men även för patienterna och patientsäkerheten.

Sjuksköterskans arbete på äldreboenden står inför fortsatta utmaningar med att bibehålla anställda sjuksköterskor och med nyrekrytering på grund av hög personalomsättning. Vårdandet utövas ofta till sköra och multisjuka äldre, med ett stort och komplext vårdbehov. Specialistutbildade sjuksköterskor med inriktningen vård av äldre kan bidra till en ökad förståelse och förmåga att möta de äldres vårdbehov. Forskning visar att förbättringar och mer kunskap om yrket behövs för att ha möjlighet att ta itu med dåliga arbetsvillkor och bristande kunskaper hos sjuksköterskor verksamma på äldreboenden. Syftet med examensarbetet var att belysa arbetet på äldreboenden utifrån sjuksköterskans perspektiv. Litteraturöversikt har valts som metod och följer principerna för integrativ metodik med några få avsteg. Resultatet är uppbyggt av elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodik. Artiklarna söktes fram i databaserna Pubmed och CINAHL. I resultatet beskrivs en huvudkategori samt sju underkategorier som svarar mot syftet. Att arbeta på äldreboenden innebär ett mångfacetterat arbete för sjuksköterskan. Det innefattar ett omfattande ansvarsområde, där sjuksköterskan har en vårdande roll men även en administrativ roll. Arbetet kräver kompetens och erfarenhet samt samverkan med flera professioner i team. Sjuksköterskan har behov av stöd från kollegor, läkare och chefer samt organisatoriska förutsättningar för att utföra sitt arbete. Sjuksköterskans perspektiv visar att vårdande relationer, kompetens, erfarenhet, stöd och organisatoriska förutsättningar kan bidra till ett bättre fungerande arbete, som utövas för att ge god och säker vård till de äldre.

Bakgrund: Med den ökade mängden människor som behöver emigrera till utrikes länder innebär det att vården i det mottagande landet utsätts för nya utmaningar för att ge fullständig och jämlik vård till alla nya invånare. Sjuksköterskor är en del av ett vårdteam som utsätts för språkskillnader i arbetet. Då språkbarriärer påverkar sjuksköterskans arbete innebär detta att det personcentrerade arbetet och patientsäkerheten kan påverkas samt att dessa språkbarriärer kan leda till ett vårdlidande av patienten. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av hur språkbarriärer påverkar vårdandet. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ sammanställning av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar presenterade i en integrerad sammanställning enligt Friberg (2022). Resultat: I resultatet identifierades tre teman; språkbarriärernas inflytande på sjuksköterskans vårdande av patienten, sjuksköterskors erfarenheter av tolkanvändning och sjuksköterskors förslag på ändringar för att underlätta språkbarriärer. Slutsats: Flera svårigheter uppkommer i vårdandet av patienter i samband med språkbarriärer som kan påverka patientsäkerheten och personcentrerad vård. Trots motgångar använder sig sjuksköterskor av olika hjälpmedel i form av både digitala samt icke- digitala för att bemöta och överkomma dessa hinder.

Kommunikation handlar om ett ömsesidigt utbyte mellan oss människor och kan ske både verbalt som icke-verbalt. I samhället såväl som inom hälso- och sjukvården är kommunikation en viktig del då den underlättar för oss människor att interagera med varandra. När samhället blir mångkulturellt kan hinder i kommunikationen uppkomma vilket kan skapa svårigheter, inte minst inom hälso- och sjukvården. En bristande kommunikation kan försvåra för sjuksköterska och patient att skapa ett vårdande samtal. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdande samtal med patienter som inte talar landets språk. Författarna har utgått från Fribergs modell, en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning och litteratursökningen utfördes i tre olika databaser. Efter att författarna analyserat och kvalitetsgranskat artiklarna resulterade litteratursökningen i totalt 9 artiklar som besvarade studiens syfte. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar i att skapa vårdande samtal med patienter som inte talade landets språk. Sjuksköterskor hade erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationsverktyg för att kunna utföra dessa samtal. I diskussionen diskuterades resultatets huvudfynd genom att koppling gjordes till tidigare forskning samt relevanta vårdvetenskapliga begrepp.

Sjuksköterskor står inför betydande utmaningar i sin yrkesroll, vilket ofta resulterar i stress och emotionell utmattning. Mindfulness har föreslagits som ett verktyg för att hantera dessa utmaningar och förbättra vårdkvaliteten. Trots dess potentiella fördelar finns det en brist på djupgående förståelse av sjuksköterskors erfarenheter med att implementera mindfulness i sitt arbete. Detta examensarbete syftar därför till att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera mindfulness i det kliniska arbetet. En allmän litteraturöversikt genomfördes för att samla och analysera befintlig forskning om ämnet. Artiklarna söktes fram i två olika databaser. Totalt nio artiklar analyserades och presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde förbättrat psykiskt välbefinnande, ökad närvaro i patientvården, och förbättrade arbetsrelationer genom mindfulness-interventioner. Dessa effekter bidrog till att förbättra både sjuksköterskornas arbetsprestanda och kvaliteten på patientvården. Resultaten bekräftar vikten av mindfulness som ett verktyg för sjuksköterskors psykiska hälsa och arbetsprestanda. Mindfulness bidrar till en mer empatisk och patientcentrerad vård. Utmaningar som tidsbrist och emotionella hinder identifierades, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och integration av mindfulness i sjuksköterskans utbildning och praktik.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerade att erfara patienters aggressiva uttryck på flera olika platser där hälso- och sjukvård bedrivs. Vissa patienter ifrågasatte sjuksköterskors kompetens, likväl som kvalitén på den vård de fick. Patienter uppgav att en potentiell orsak till detta kunde vara hur hälso- och sjukvården är organiserad. Vissa patienter såg även bristande kommunikation från sjuksköterskor som en potentiell orsak till patienters aggressiva uttryck. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som uttrycker aggressivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters aggressiva uttryck kunde kopplas till olika orsaker, samt vara av fysisk, verbal eller sexuell karaktär. Att erfara patienters aggressiva uttryck kunde få både fysiska och psykiska följder för sjuksköterskor. Sjuksköterskor uppgav även att de hade svårt att hitta hanteringsstrategier för patienters aggressiva uttryck. Slutsats: För att hälso- och sjukvård ska uppnå kravet på en god vård, i möten mellan patienter och sjuksköterskor, finns ett behov av stöd i hantering av aggressiva uttryck för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor visar respekt, samt att ömsesidighet finns i relationen mellan sjuksköterskor och patienter för att vården ska vara vårdande.

När patienter som erhåller sjukdomen substansbrukssyndrom (SBS) söker vård kan det skapa otrygghet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskans ansvar inom omvårdnad är bland annat att främja hälsa och lindra lidande. Konsekvensen av sjuksköterskornas otrygghet kan leda till att omvårdnaden inte blir god och jämlik patienterna emellan. Den mindre bra och ojämlika vården kan ge upphov till vårdlidande där vården orsakar lidandet. Syftet i detta examensarbete var att belysa hur sjuksköterskor erfar att vårda personer med SBS. Den valda metoden var en litteraturöversikt som genererade resultat som visar på att sjuksköterskor känner sig otrygga och utsatta i vårdandet till dessa patienter. Känslorna av otrygg- och utsatthet var grundade av kunskapsbrist och personlig för förståelse. I de situationer sjuksköterskorna arbetade aktivt med att se förbi sin förförståelse kunde de se till hela patienten och dess livsvärld. Detta kan göra att patienterna känner sig sedda och delaktiga. Följden av att inte utforska detta problemområde vidare kan vara att patienter med SBS utsätts för vårdlidande och sjuksköterskor som vårdar dessa patienter utsätts för en ohållbar arbetsmiljö. Därför behövs arbeten som detta då det synliggör behovet av ökad kunskap inom yrkesprofessionen.

Background: Depression in adults is underdiagnosed and associated by society as a natural step in the aging process. Nurses should have a holistic view but when it comes to caring for elderly the focus is predominantly on somatic care. Problem: Nurses who work outside of psychiatry have little knowledge of how to identify, treat and receive older persons suffering from depression. Aim: To describe nurses’ experiences in caring for older people with depression. Method: General literature review according to Friberg where seven qualitative and three quantitative articles are examined to find themes in the differences and similarities found among the articles. Result: The results is presented under three themes; importance of Caring, identification of depression in old people and the importance of knowledge. Some nurses had difficulties in identifying depression in old people. Nurses felt a lack of knowledge on how to deal with persons with depression. It is common that nurses lack knowledge when meeting with people suffering from depression because they do not know how to handle them. Findings: Nurses needs to be educated to get more knowledge about depression. Increased knowledge leads to improved quality of care, eased suffering, and increase quality of life for older people.

Det har blivit allt vanligare med droger. Människor som använder droger kan behöva leva under sämre förhållanden, ha en ökad risk för såväl fysiska som psykiska besvär samt risk för dödsfall. På grund av konsekvenserna kan det finnas ökat vårdbehov. Patienter som missbrukar droger kan uppleva att bemötandet inom vården är dåligt. Som sjuksköterska visas vikten av att ge en vårdande vård genom att bemöta med ett professionellt förhållningssätt. Dock kan det inom hälso- och sjukvården vara utmanande att ta hand om denna patientgrupp. Därmed var det viktigt i detta arbete att ta reda på sjuksköterskors upplevelser för att få mer kunskap inom området, och på så sätt stärka patienters hälsa och bidra till hållbar utveckling. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med drogmissbruk. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt, där resultatet från nio kvalitativa studier sammanställdes. Utifrån det var det möjligt att forma tre huvudkategorier som var kunskapen har betydelse för vårdandet, hinder i mötet med patienter samt vikten av professionalitet och positivt bemötande. I studien framkom det att sjuksköterskor upplevde otillräckliga kunskaper och var i behov av att få lära mer. Det identifierades upplevelser som kunde hindra såväl som gynna vårdandet. I diskussionen togs det upp om att kunskap behövdes för att patienter skulle få en bra vård. Det diskuterades även att det fanns både negativa och positiva attityder gentemot denna patientgrupp.

Majoriteten av barn kommer under sin uppväxt i kontakt med hälso- och sjukvården där nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande i olika syften. Nålrelaterade procedurer kan orsaka lidande hos barnet. Barnkonventionen redogör för barnets rättigheter där barnets bästa alltid skall tas i beaktande och att barnet alltid har rätt till delaktighet. För att besvara syftet att belysa barnets upplevelse i samband med en nålrelaterad procedur har en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomförts. Resultatet är delat i tre teman, jag vill vara med, jag vill göra på mitt sätt och alla mina känslor. Resultatet lyfter att barnet på sitt sätt vill vara inkluderad i vad som händer i samband med den nålrelaterade proceduren och behovet av förberedelse och kunskap. Barn använder olika strategier såsom sina tankar eller distraktion för att förbättra sin upplevelse eller för att kunna hantera situationen. Både positiva och negativa känslor framkommer i samband med en nålrelaterad procedur som kan påverkas av tidigare eller påverka framtida procedurer. Diskussionen förs utifrån studiens teoretiska ramverk, delaktighet och det vårdande mötet. Vårdpersonalens aspekt av de nålrelaterade procedurerna lyfts i diskussionen. Barnets upplevelser bekräftas ofta av vad vårdpersonalen beskriver som sin upplevelse. Barnsjuksköterskan bör arbeta för att främja delaktighet, fungerande kommunikation samt uppmärksamma barnets strategier och låta dem tillämpa dessa. Detta i sin tur ger barnsjuksköterskan möjlighet att påverka barnets upplevelse nu och inför framtida nålrelaterade procedurer. Genom att barnsjuksköterskans arbete sker utifrån barnets rättigheter kan en hållbar utveckling främjas.