Patienters autonomi är en central del i vårdandet. I litteraturen beskrivs att en vårdande relation med respekt för patienters integritet och autonomi är särskilt viktig i hemsjukvården, även om det inte alltid är lätt att uppnå. Hemsjukvård innebär vård som ges i hemmet och antalet patienter kopplade till hemsjukvård ökar idag i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur patienters autonomi kan stödjas i hemsjukvården utifrån distriktssköterskors perspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. En distriktssköterska och sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård deltog. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innebördsanalys. I resultaten framkom fyra teman vilka är: att göra patienten så självständig som möjligt, att vårda i samråd med patienten, att få patienten att styra över sitt liv och att se människan i hemmet. Resultaten beskriver olika nyanser och upplevelser av patienters autonomi vid vård i hemmet utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv, och hur den kan påverkas i olika riktningar genom distriktssköterskornas förhållningssätt. Distriktssköterskorna beskriver att patienters hemmiljö och möjlighet till delaktighet i vården kan ha betydelse för autonomin. Patienters autonomi erfars viktig och distriktssköterskorna anpassar sitt arbetssätt för att minimera vårdens påverkan på patienters autonomi och vardagsliv. Att värna om patienters autonomi och självständighet kan leda till att patienter kan bo kvar i sina hem i större utsträckning. Det är positivt för patienters hälsa vilket kan leda till en hållbar utveckling.

Bakgrund: 50 miljoner människor i världen lider av demenssjukdom. Anhöriga till en demenssjuk benämns ofta som osynliga sekundära patienter och det är partners till den sjuke som drabbas allra värst. Att leva med och vårda sin sjuke partner ger påverkan på vårdarens liv. För att stötta vårdarna krävs det att sjuksköterskor har kunskap och utbildning kring ämnet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med och vårda en partner med demens. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Fyra kategorier erhölls av analysen: Att finna mening till vårdandet, Att få en förändrad relation, Att inta nya roller, Att leva för någon annan. Brist på egentid och bördan av att vårda gav en stor påverkan till den vårdande partnerns liv. Både positiva och negativa upplevelser framkom Slutsats: Den vårdande partnerns behov går ofta förlorade och det är viktigt för sjuksköterskor att ha god kunskap och utbildning om området för att stärka vårdarna att motverka ohälsa hos dem.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och motsvarar cirka 30 procent av all cancer som drabbar denna grupp. Den vanligaste behandlingen för bröstcancer utan spridning är mastektomi, vilket innebär att en del av bröstet eller hela bröstet opereras bort. I samband med mastektomi kan en bröstrekonstruktion genomföras, vilket innebär att ett nytt kirurgiskt bröst konstrueras antingen med hjälp av implantat eller kroppsegen vävnad. Detta ingrepp väljer kvinnor själva om de vill genomföra eller inte. Bröstrekonstruktionen kan även genomföras några månader eller år efter en mastektomi. Om sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld och helhetssyn där kropp, själ och ande kopplas samman kan sjuksköterskan förstå hur patienten ser på sin hälsa och sitt välbefinnande och därefter utforma vårdandet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka kvinnors upplevelser av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst efter att de genomgått en bröstrekonstruktion vid bröstcancer. En litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ artikel inkluderades. Artiklarna analyserades enligt Fribergs 5-stegs modell där två teman med subteman framkom: “ett konstruerat bröst och dess påverkan på kvinnan” och “ett sätt att gå vidare efter bröstcancer”. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av att tillgodose patienternas informationsbehov och sjuksköterskans roll i informationsöverföringen. Eftersom en bröstrekonstruktion är viktigt för kvinnors känsla av sammanhang är det av stor vikt att kvinnorna får ta ett informerat beslut om att genomföra en operation eller inte. Vidare jämförs bröstrekonstruktion och amputation som båda påverkar en individs kroppsbild och självkänsla och hur sjuksköterskans reflektion skulle kunna användas som ett verktyg i vårdandet. / Breast cancer is the most common form of cancer in women and accounts for about 30 percent of all cancers that affect women. The most common treatment for breast cancer without spread is mastectomy, which means that part of the breast or the entire breast is operated on. In connection with mastectomy, a breast reconstruction can be performed, which means that a new surgical breast is constructed either with the help of implants or body tissue. This procedure is chosen by women themselves whether they want to carry it out or not. Breast reconstruction can also be performed a few months or years after a mastectomy has been performed. If the nurse cares with the help of the patient's world of life where a holistic view connects body, soul and spirit, the nurse can understand how the patient views his health and well-being and then design the care. The purpose of the literature study is to investigate women's experience of a surgically reconstructed breast after undergoing a breast reconstruction in breast cancer. A literature study was conducted where nine qualitative and a combination of qualitative and quantitative article were included. The articles were analyzed according to Friberg's 5-step model where two themes with subthemes emerged: "a constructed breast and its impact on women" and "a way to proceed after breast cancer". In the results discussion, the importance of meeting patients' information needs and the nurse's role in information transfer is discussed. Since a breast reconstruction is important for women's sense of context, it is important that women can make an informed decision about whether to perform an operation. Furthermore, a parable of breast reconstruction and amputation is seen, which affects an individual's body image and self-esteem and how the nurse's reflection could be used as a deeper understanding in care.

Bakgrund: Att vårda patienter i livets slutskede är en utmanade uppgift och kan komma att påträffas på arbetsplatsen där blivande sjuksköterskor väljer att arbeta efter utbildning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har en viktig roll för patienter och anhörigas upplevelser av palliativ vård, och att upplevelsen försämras då sjuksköterskor är osäkra. Tidigare forskning visar också att vård i livets slutskede är komplex för erfarna sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskestudenters upplevelser av vård i livets slutskede beskrivs i två teman samt fyra subteman. Första temat är att växa som människa med tillhörande subteman: att erhålla nya insikter samt att vara närvarande. Det andra temat är osäkerhet i vårdandet med tillhörande subteman: att uppleva rädsla och sorg samt att uppleva sig otillräcklig. Slutsats: Sjuksköterskestudenter upplever att skapa en relation till patienter bidrar till att de kan ge en god vård i livets slutskede. Sjuksköterskestudenter upplever att bristande levd yrkesmässig erfarenhet bidrar till att de känner sig osäkra på hur vård i livets slutskede ska bedrivas och på så sätt inte kan ge en god vård till patienter i livets slutskede.

Sveriges befolkning blir allt äldre och de äldre bor kvar i hemmet i större utsträckning. Fysisk sjukdom och isolering kan öka risken för psykisk ohälsa. Forskning tyder på att det blir allt vanligare bland äldre vilket därmed ökar belastningen i hemsjukvården och även kraven på distriktssköterskan. Denne har en central roll i vården av patienten i hemmet och förväntas ha kännedom om det normala åldrandet samt sjukdomar som inkluderar såväl somatiska som psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av möten med äldre patienten med psykisk ohälsa i hemsjukvården. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv. Nio intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en grundutbildad sjuksköterska inom hemsjukvården i olika kommuner. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i tre kategorier: trygghet, maktlöshet och att se patienten. Resultatet visade att upplevelsen av mötet mellan distriktssköterskan och äldre patienter med psykisk ohälsa, påverkades av olika faktorer såsom livs- och yrkeserfarenhet, kompetens, brist på struktur samt betydelsen av att ta sig tid för att se patienten. Författarnas förhoppningar med denna studie är att distriktssköterskan i framtiden ska gå in i mötet med den äldre med psykisk ohälsa med en ökad säkerhet och en tillfredsställande känsla av att hantera situationen.

Palliativ vård blir allt vanligare i hemmet och är komplex på ett mångdimensionellt plan. Det ställer högre krav på hemsjukvården och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom hemsjukvård. En litteraturöversikt gjordes och elva kvalitativa artiklar valdes ut för att de besvara syftet med studien, artiklarna granskades enligt Fribergs granskningsmall. Resultatet belyser sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmet och dess komplexitet. Tre huvudteman identifierades, Att möta andra och sig själv i dödens närhet, Hemmets som plats för palliativ vård och Teamarbete och stöd. Sex subteman utformades vilka på ett tydligt sätt belyser sjuksköterskors upplevelser. Studiens resultat visar på att sjuksköterskor upplever utmaningar i arbetet samtidigt som det är utvecklande och tillfredställande. Sjuksköterskor anser att vårdrelationen är grunden inom den palliativa vården och något som tar tid att skapa. Sjuksköterskor kan uppleva att de inte har den kompentens som krävs för att vårda patienter palliativt i hemmet. De är i behov av stöd från erfarna kollegor och de önskar stöd genom kompetensutveckling.

Psykisk ohälsa är ett utbrett folkhälsoproblem i samhället. Människor som söker vård för sin psykiska ohälsa drabbas ofta av vårdarens fördomar och upplever sig stigmatiserade. De känner sig missförstådda och nonchalerade av vården, vilket bidrar till en känsla avhopplöshet och undvikande att uppsöka vård. Denna uppsats beskriver patientens upplevelse av stigmatisering i vårdande sammanhang. Detta presenteras i en sammanställning av 11 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats i en litteraturstudie. Resultatet visar att stigmatisering leder till en känsla av maktlöshet och utanförskap, medan patientens egentliga behov är att få vara delaktig i sin vård och bli tagen på allvar. Diskussionen uppmärksammar brister i bemötandet hos vårdgivaren i form av avsaknad av livsvärldsperspektiv och kommunikation. Genom att uppmärksamma patientens upplevelser kring stigmatisering belyses betydelsen i bemötandet av patienten. För att kunna ge ett bra bemötande behövs kunskap och förståelse hos sjuksköterskan, därför bör arbetet utföras med respekt och omtanke för den enskilda individen.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med smärta, genom att utvärdera och dokumentera den. Smärtbehandling ska vara individanpassad. Obehandlad smärta kan leda till både fysiska och psykiska konsekvenser för individen. Vid obehandlad akut smärta finns även risk att utveckla långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av bemötande vid akut smärta. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande kategorier och sex underrubriker. Patienter uttryckte en önskan att bli bemötta med respekt och lyhördhet. Vidare uttrycktes behov av att få individanpassad information, ha en god kommunikation och vårdrelation till sjuksköterskan samt att få vara delaktig i vården. Patienterna talade om vårdmiljöns betydelse som en del i upplevelsen av ett bra bemötande. Sjuksköterskans kunskapsnivå framkom som viktig, för att skapa förtroende. Slutsats: Patienten har ett behov av att bli sedd och hörd i smärtsituationen. Vårdrelationen bör värdesättas och få mer utrymme. Det är när patienten och sjuksköterskan förstår varandra som gemensamma mål kan bildas och smärtan korrekt behandlas. Ett gott bemötande, tydlig information och hög tillgänglighet, kan lindra patienters lidande.

Bakgrund: Sjuksköterskor har sex kärnkompetenser att förhålla sig till, en av dessa är Säker vård, vilket innebär att de ska arbeta för en hög patientsäkerhet och en god vårdkvalité för patienterna. Grundläggande förutsättningar för detta är att det ska finnas tillräckliga resurser för sjuksköterskor att kunna sköta arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt. Det råder idag brist på sjuksköterskor inom slutenvården och på senare tid har sjuksköterskor som sjukskrivit sig på grund av arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning fördubblats. Kraven på sjuksköterskor och vårdtyngden ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre, samt på grund av den ständigt teknologiska utvecklingen och en mer ekonomiskt pressad situation. Detta i sin tur kan ha en negativ följd för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientsäkerhetens påverkan av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Integrativ litteraturöversikt med deduktiv ansats baserad på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen har utförts med inspiration av Friberg (2017) som beskriver analysprocessen för en integrativ analys. Samtliga artiklar är sökta i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman: en god säkerhetskultur, patienten som medskapare, engagerad ledning och tydlig styrning samt adekvat kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor har kärnkompetensen Säker vård att förhålla sig till för att säkerställa en god omvårdnad och en hög patientsäkerhet. Detta kräver dock att sjuksköterskor har tillräckliga resurser i form av tid, bemanning, samt kunskap och kompetens. Då behov inte möter tillgångar skapar detta en arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som leder till ett försämrat omvårdnadsresultat och brister i patientsäkerheten.

För många kvinnor innebär en önskad graviditet glädje och förväntningar och vid ett missfall byts lyckokänslan ut mot känslostormar av skuld, sorg och skam. Missfall är vanligt förekommande och cirka 15–25 procent av alla påbörjade graviditeter slutar med spontana missfall. Ett missfall innebär en stor förändring av den förväntade framtiden. Forskning visar att det finns en brist i bemötandet och stödet som kvinnor erhåller vid ett missfall och att detta kan bero på en avsaknad av utbildning hos vårdare. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av vårdens bemötande i samband med ett missfall. Studien utgick från åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Dessa har analyserats enligt Fribergs analysmodell för att få fram resultatet. Studien resulterade i tre teman: Upplevelsen av bemötande, Upplevelsen av stödjande vård och Upplevelsen av maktlöshet och innehåller ett flertal underteman. Kvinnorna upplevde ett bristande bemötande där de inte blev prioriterade, respekterade eller fick tid för att bearbeta sin sorg. Avsaknad av information och stöd från vårdarna var något som kvinnorna också upplevde. De upplevde även att den personliga integriteten kränkts samt att en känsla av övergivenhet fanns i samband med ett missfall. I resultatdiskussionen lägger författarna fokus på viktigaste aspekterna från resultatet och belyser vikten av stöd, information samt tid för att låta kvinnor bearbeta sorgen efter förlusten. Genom att uppmärksamma behoven kan lidande förebyggas och därmed psykiska ohälsa.