Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig. Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös. Den kan också yttra sig i ett tidsperspektiv där vårdarens sorg över en specifik patient förändras med tiden samt ett längre perspektiv där vårdarens tidigare erfarenheter påverkar hur han eller hon upplever sorgen. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett stöd för vårdare som undrar om de får eller bör känna och uttrycka sorg över döende och avlidna patienter. Den kan också användas av vårdare som nått expertstadiet och som fungerar som handledare. Vid denna nivå av expertis bör enligt denna studies resultat uppmuntran och stöd ges till mindre erfarna vårdare, för att hjälpa dem att våga känna och uttrycka sin sorg. / Background: A caring relationship is not the same as a friendship relationship, but still requires intimacy and commitment. Personal commitment is also necessary to develop as a health care worker. Grief is a natural reaction to loss of relationships, but caregivers do not necessarily know if they are allowed to or should feel and express grief when patients die. There is no complete picture of health care workers’ grief over dying and deceased patients. Objective: The objective was to describe how health care workers’ own grief for the dying or deceased patients manifests itself. Method: A descriptive literature review of eleven articles, analyzed with a form of qualitative content analysis. Findings: Health care workers’ grief manifests itself as inner feelings such as pain, burdensome feelings, and guilt and anger. Grief can also manifest itself as an outward expression where the caregiver for example cries or feels restless. It can also manifest itself through time, when the health care worker’s grief for a particular patient is changing over time, but also in a life-time perspective, when the health care worker’s past experiences affect how he or she experiences the grief. Clinical significance: This study may provide support to health care workers who are wondering if they are allowed to or should feel and express grief for dying and deceased patients. It can also be used by health care workers who have reached the expert stage and are supervisors themselves. At this level of expertise, according to the results of this study, encouragement and support should be given to less experienced health care workers, to help them gain the courage to feel and express their grief.

Bakgrund: Ett stort antal patienter fullföljer inte sin behandling av ätstörningar på grund av att de känner sig missförstådda av vårdaren vilket kan leda till ett vårdlidande. Sjuksköterskors arbete är betydelsefullt då den vårdande relationen som hen fokuserar på anses vara mer läkande än den medicinska behandlingen. En väletablerad kontakt mellan vårdpersonal och patient är av stor betydelse för en god omvårdnad och en lyckad behandling. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som lider av ätstörningar. Metod: En litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt i Evans (2002) analysmetod. Analys av 10 vetenskapliga studier som har svarat till studiens syfte. Resultat: Fyra teman framkom som belyser sjuksköterskors erfarenheter kring attityder och beteenden, en vårdande relation, kunskap och känslor. Slutsats: Relationen mellan patient och vårdare är mycket viktig men också mycket komplext. Det är vår uppfattning att alla sjuksköterskor försöker med bästa möjliga förmåga sträva efter att lindra patienters lidande däremot är kunskapen om hur detta ska uppnås inte tillräckligt tydlig. Att sjuksköterskor ibland frångår principer som formar omvårdnaden, så som empati, kärlek och förståelse; är ett faktum. Klinisk betydelse: Sjuksköterskorna sökte många gånger stöd och hjälp från andra mer erfarna kollegor för att ta del av deras erfarenheter och kunskaper för att kunna ge en bättre vård. Studien är därmed ett viktigt bidrag då det ger en översikt över erfarenheter i en större utsträckning än den samlade erfarenheten som kan finnas inom endast en avdelning. / Background: A large number of patients do not fulfill the treatment provided for eating disorders due to a feeling of misunderstanding from the nurse; this can lead to a suffering for the patient. The works of nurses are significant since the therapeutic relationship is seen as more healing than the medical treatment. A well-established relationship between care provider and caretaker is of great importance for a good quality care and a successful treatment of the patient suffering from an eating disorder. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients suffering from an eating disorder. Method: A literature review was conducted with support of Evan's (2002) method of analysis. An analysis of 10 scientific studies which contributed to the aim of this study. Findings: Four main themes were identified that shed light on the nurses' experiences regarding attitudes and behaviors, a therapeutic relationship, knowledge and feelings. Conclusion: The relationship between patient and caregiver is very important but also very complex. It is our opinion that all nurses try to ease the patients suffering at the best of their ability although the knowledge of how to achieve this is not very specific. That nurses sometimes abandon core values like compassion, love and understanding; is a fact. Clinical impact: The nurses often sought support and help from other, more experienced colleagues to take note of their experiences and knowledge to be able to provide better care. The study is there for an essential contribution since it gives an overview of experiences on a greater scale than the collected experience that can be found in just one ward.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har en central roll i samarbetet kring vårdandet i livets slutskede. Det etiska har stor betydelse i detta sammanhang. Maktlöshet, osäkerhet och otydlighet skapade etiska konflikter i vården generellt i samband med kommunikation, relationer och samarbete. Här beskrivs vad vård i livets slutskede innefattar, sjuksköterskans roll, etik i vårdandet och vad etiska svårigheter är. Syfte: Denna översikts syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer inom vård i livets slutskede. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som syftar till att skapa en översikt över det nuvarande kunskapsläget inom ämnet. Översikten bygger på elva artiklar, som har granskats och analyserats kritiskt. Som teoretisk utgångspunkt valdes Travelbees (1971) "human – to – human relationships" teori. Resultat: Resultatet presenteras i olika teman som handlar om vård i livets slutskede och i vilka situationer de etiska svårigheterna uppstår. Etiska svårigheter uppkom i samarbetet och i samarbetsrelationer. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet, osäkerhet, otydlighet och brister i vården vilket skapade etiska konflikter i den palliativa vården. Dessa upplevelser uppkom i samband med otillräcklig eller ingen kommunikation, samt otrygga relationer mellan alla parter och maktlöshet i alla möten. Diskussion: Diskussionen utgår från Travelbees (1971) mellanmänskliga relationsteori. Öppenhet i kommunikationen och goda samt djupa relationer diskuteras. Vilket har betydelse för ett meningsfullt samarbete för att minska de etiskt svåra situationerna i vårdandet, samt att hjälpa till att bevara patienternas autonomi. Även tillräckliga resurser och kunskaper som är betydelsefulla för förtroendefullt samarbete diskuteras. / Background: The nurses have a central role in cooperation in end of life care. The ethics are of great importance in this context. Powerlessness, insecurity and ambiguity created ethical conflicts in health care generally related to communication, relationships and cooperation. Described here are what life care includes, the nurse's role, ethics in the care and what ethical difficulties are. Aim: The purpose of this overview was to describe nurses' experiences of ethically difficult situations in end of life care. Methods: This study is a general literature review that aims to create an overview of the current state of knowledge in the subject. The review is based on eleven articles, which were reviewed and analyzed critically. As a theoretical basis Travelbees (1971) "human - to - human relationships" theory was selected. Results: The results are presented in different themes which deals with end of life care and in which situations the ethical difficulties arises. Ethical difficulties appeared in cooperation and cooperative relationships. The nurses experienced powerlessness, uncertainty, lack of clarity and lack in the care, which created ethical conflicts in the palliative care. These experiences appeared in connection with inadequate or no communication, and precarious relationships between all parties and powerlessness in all meetings. Discussions: The discussion is based on Travelbees (1971) interpersonal relations theory. Openness in communication and good and deep relationship are discussed. This is significant for meaningful cooperation to reduce the ethically difficult situations in caring, and to help maintain patient autonomy. Also sufficient resources and skills that are important for the trustful cooperation are discussed.

No description available.

Backgrund: Staphylococcus aureus förmåga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt är andelen patienter med MRSA i Sverige relativt få i jämförelse mot andra länder i Europa och världen. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal som vårdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekväma i mötet med dessa patienter. Det har även framkommit att sjukvårdspersonal uppvisat brister i tillämpandet av gällande riktlinjer och rutiner i vården av patienter med MRSA. Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bärare av MRSA. Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hämtade från databasen CINAHL Plus with Full Text. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet från vårdpersonal varit ovärdigt samt att vårdpersonal uppvisat ett avståndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kände sig ovälkomna och oönskade inom sjukvården. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bärarskap med negativa känslor. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur. Individer smittade med MRSA bör kunna för­vänta sig ett respektfullt bemötande samt att sjukvården ska vara en plats fri från fördomar gentemot smittan. Sjuksköterskan ska se till det friska hos individen, vilket innebär att individer med MRSA i be­mötandet från vårdpersonal inte ska likställas med sin diagnos. / Background: Staphylococcus aureus ability to develop a resistance towards antibiotics constitutes a global issue. The numbers of individuals suffering from MRSA in Sweden are relatively few in comparison to other European countries or even the world. Previous research has shown that caregivers describe a feeling of being uncomfortable in the contact with patients carrying MRSA and experienced insufficiency regarding usage of routines and guidelines. Aim: The aim was to investigate the experiences of being a MRSA carrier. Method: The work has been developed within the framework of a literature overview. Ten articles were included in the literature overview results, all of which were retrieved from the CINAHL database Plus with Full Text. Results: In the literature overview it was shown that individuals struggling with MRSA had experienced undignified treatment from health care providers, and those caregivers, at times, had demonstrated unwillingness towards any contact with the individuals. Individuals with MRSA also felt unwelcome and unwanted by healthcare providers. It was also found that individuals with MRSA carrier status associated their illness with negative emotions. Discussions: The results were discussed on the basis Travelbees human-to-human theory of interpersonal relationships and in relation to other scientific literature. Healthcare should be a place free from violations and all individuals infected with MRSA should be able to expect a respectful treatment and that healthcare should be a place free from prejudices. The nurse should focus on the healthy parts of the individual, which means that an individual with MRSA is not to be equated with the diagnosis in their contact with healthcare providers.

Background: Globally the use of complementary and alternative medicine (CAM) has dramatically increased in the last few decades. In India CAM is used both as medical treatment and health care methods enhancing wellness. Aim: To explore nurse’s experiences of complementary alternative medical care as care methods in clinical settings in Karnataka, India. Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews was carried out. Four individual interviews were conducted with nurses working in two clinical settings in Karnataka, India. The data was analysed using a content analysis.  Results: Two main themes emerged from the content analysis: Caring as a challenge and Dealing with challenges. Discussions: The result is discussed using Travelbee’s’ theory on interactions.

<p>En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.</p>

I framtiden kommer västerländska sjuksköterskor i större omfattning att möta människor som flytt från krig och förtryck. Många faktorer kan försvåra dessa möten. Det är därför viktigt att sjuksköterskor besitter relevant kompetens för att kunna ge god omvårdnad till dessa människor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder. En litteraturstudie genomfördes med sökord relaterade till studiens syfte. Under databearbetningen identifierades tre olika teman: Transkulturella möten, Förtroendefulla relationer och Förståelse av andra kulturer. Resultatet belyste sjuksköterskors uppfattningar av språkliga och kulturella barriärer i vården av människor som flytt till västerländska länder. Sjuksköterskor menade att dessa barriärer ökade komplexiteten i mötet med dessa människor. Uppbyggnaden av förtroendefulla relationer ansågs, av sjuksköterskorna, som avgörande för att kunna övervinna dessa barriärer. Kulturell kompetens bland sjuksköterskor sågs som en central faktor för att åstadkomma en framgångsrik vårdinteraktion och sjuksköterskor efterlyser bredare utbildning inom ämnet. Mer forskning kring sjuksköterskors attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder skulle kunna ge en större överblick av de begränsningar och resurser som sjuksköterskor upplever i sitt arbete med dessa människor. / In the future, western nurses will encounter people who have fled from war and oppression to a greater extent. Many factors can aggravate these encounters. Therefore, it is of great importance that nurses possess relevant competency in order to provide these people with good care. The aim of this study was to explore nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries. A review of the literature was conducted with key words related to the aim of the study. During the data analysis, three themes were identified; Transcultural encounters, Trustful relationships, and Understanding of other cultures. The results highlighted nurses’ perceptions of linguistic and cultural barriers in caring for people who have fled to western countries. Nurses meant that these barriers increased the complexity in encounters with these people. The building of trustful relationships was considered by the nurses to be crucial in order to overcome these barriers. Cultural competence among nurses was seen as a central factor for achieving a successful care encounter and nurses call for broader education in this subject. More research concerning nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries could provide a greater overview of limitations and resources that nurses perceive in their work with these people.

Utförandet av munvård hos äldre är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för människan och dess helhet, trots vetskap om detta har munvård kommit att vara den del inom vården som ofta bortprioriteras. Därför är det av stor vikt att uppmärksamma vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård för att förstå varför munvård negligeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård hos äldre. En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundas på 11 vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultatet beskrivs i fem olika teman: Upplevelser av rädsla och känslor av obehag, komplex omvårdnadsåtgärd som väcker etiska dilemman, upplevelser av rutiner och ansvarsområden, en lågt prioriterad omvårdnadsåtgärd och vårdpersonalens behov av kunskap. Resultatet visar vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård i sammanhang som färgas av vårdmiljö, kompetens och attityder. Resultatet belyser bland annat vårdpersonalens egen tandvårdsrädsla som påverkar munvården de erbjuder. Utförandet av munvård ansågs som en komplex uppgift, så vida att omvårdnadsåtgärder som involverade inkontinensskydd föredrogs. Om vårdpersonal erhåller mer tid och kunskap kring utförandet av munvård kan upplevelsen av omvårdnadsåtgärden förändras. Därför bör ytterligare forskning kring upplevelser och utbildning appliceras inom vårdområdet. / The execution of oral care amongst seniors is a care action which carries great importance for the person and its being. Despite aforementioned knowledge, oral care is often neglected within the health sector. Therefore it is of utmost importance to highlight the experiences of health care professionals conducting oral care, in order to further discern the nature of its neglect. The literature review attempts to explain the prevailing experiences of health care professionals in regards to oral care. The literature review was conducted on the basis of 11 articles of scientific nature interpreting the formulated question. The outcome formed five categories: the experience of fear or discomfort, complex care that provokes ethical dilemmas, responsibilities and routines, an overlooked care act, knowledge requirements. The result illustrates health care personnel and their experience of oral care in the context of care environment, competence and attitudes. Furthermore, it exposes dental phobia as a factor affecting the available and recommended care. The execution of oral care proves to be a complex task, to the extent that aid for incontinence was preferred. If health care personnel had further training of oral care execution the experience of providing this type of care could change. There is a discrepancy between theory and practice when it comes to providing oral care. Consequently, additional research of experiences and education ought to be conducted within this field of health care.

Bakgrund: Förekomsten av Alzheimers sjukdom fortsätter att öka i världen. Varje år insjuknar ca 25 000 personer i Alzheimers sjukdom. I Sverige har ca 100 000 personer sjukdomen och i hela världen ca 20 miljoner. Personer med Alzheimers sjukdom kan bo hemma längre än tidigare eftersom fler anhöriga tar den vårdande rollen vilket kan innebära förändringar i vardagen för både anhöriga och familjemedlemmar.                   Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med Alzheimers sjukdom.                                                                                                          Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Resultatet bestod av en kategori och sju underkategorier. Kunskap var av stor betydelse och förbättrade vårdandet av familjemedlemmen. Ofta utrycktes bristfällig kunskap hos anhöriga och mer kunskap önskades vilket inte alltid var lätt att få. Relationen mellan familjemedlemmar och anhöriga var något som ofta påverkades. Anhöriga fick ta ett stort ansvar och upplevde det jobbigt att vårda familjemedlemmen. Ombytta roller var något som ofta förekom i vårdandet, anhöriga fick överta sysslor som familjemedlemmen inte längre klarade av. Anhöriga försökte bibehålla närhet och kärlek i relationen till familjemedlemmen men gick ofta miste om mycket eftersom vårdandet tog upp hela anhörigas liv. Emotioner som rädsla, oro, skuld, sorg och glädje var känslor som anhöriga ofta kände och känslor av att inte orka mer var något som ofta förekom hos anhöriga i vårdandet av familjemedlemmen.                                                                                     Slutsats: Alzheimers sjukdom påverkar anhöriga i många aspekter. Anhöriga kan uppleva glädje, sorg, skuld, rädsla och oro. Kunskap ansågs vara en betydande del för hur anhöriga upplevde vårdandet. Relationen påverkas genom att familjemedlemmen förändras.