The purpose of this study is to examine guardians' expectations of the leisure-time centers and how familiar they are with the curriculum and the after-school activities. We have used a quantitative method in the form of a questionnaire that we sent out to 2 schools. We analyzed the results with the help of Developmental Ecology, Gender Perspective, and Bourdieu's sociocultural perspective. We concluded that women are much more involved in children's schooling than men. If we look at the answers based on the gender of the respondents, we can also observe a continued strong tendency in society to place women in the social and men in the technical. We, therefore, recommend expanding the norm-critical work. It also turns out that almost half of the guardians are not aware of the curriculum chapters that concern the leisure-time center. In our opinion, the leisure-time centers need to be significantly better at communicating with the home. According to the guardians' ranking of the central content of the curriculum, the after-school center is primarily seen as an arena for development based on the children's own initiative and for social upbringing. The younger the guardians are, the more there is a shift towards preferring the former. We interpret this as a sign of society's trend to place higher demands on the individual. In accordance with previous research, adult-led activities are more often requested than free play, however, our results do not show the same significance. However, we can observe that younger guardians have higher expectations of the staff's participation than the older ones, which may be due to their own experiences in the leisure-time center.

In this qualitative interview study, we conducted ten semi-structured interviews with parents of children experiencing problematic school absenteeism to understand their perception of their situation, how they believe the absenteeism has affected them, and the type of responses they have received given their circumstances. The study aims to contribute to knowledge about the parents' situations and perspectives, as there is limited prior research on the topic. The few existing studies indicate that parents of children with problematic school absenteeism are negatively affected in various parts of their lives.  The empirical evidence in our study has been processed and interpreted through thematic analysis and the results have been analyzed based on crisis theory and systems theory. The results of our study indicate that the parents are in a very strained situation, bearing significant responsibility with little support. They are experiencing guilt towards their child and are blamed by others in their surroundings. Both their professional lives and social relationships are negatively affected as they lack time and energy for anything beyond the essentials in their situation. Most experience deteriorated mental and physical health, and they are forced to suppress their own feelings and needs to manage the coordinating responsibility they must take for the child's and the family's interactions with authorities and interventions. All parents stated that they need help from professionals to take over the overall responsibility for the child's interventions and that these interventions need to be better adapted to the complex issues at hand. / I denna kvalitativa intervjustudie har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro i syfte att ta reda på hur de upplever sin situation, hur de tycker att den problematiska skolfrånvaron har påverkat dem, samt vilket bemötande de har fått utifrån den situation de befinner sig i. Studien ämnar fylla på kunskap om vårdnadshavarnas situation och perspektiv, då det inte finns så mycket tidigare forskning i ämnet. De få studier som gjorts har dock givit resultat som pekar på att vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro blir negativt påverkade i olika delar av livet. Empirin i denna studie har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med utgångspunkt i kristeori och systemteori. Resultatet i vår studie pekar på att vårdnadshavarna har en mycket ansträngd situation och står ensamma med stort ansvar och liten hjälp. De lider av skuldkänslor gentemot barnet och skuldbeläggs även av andra i omgivningen. Både yrkeslivet och de sociala relationerna blir negativt påverkade av att vårdnadshavarna inte har tid eller ork kvar till annat än det nödvändiga i situationen. Den psykiska och fysiska hälsan blir för de flesta försämrad och de tvingas stänga av sina egna känslor och behov för att mäkta med det samordnande ansvar som de tvingas ta för barnets och familjens myndighetskontakter och insatser. Samtliga vårdnadshavare menar att de behöver hjälp från professionella att ta över helhetsansvaret för barnets insatser och att insatserna behöver vara bättre anpassade till den komplexa problematik som föreligger.

Då den spontana naturkontakten har minskat för barn idag och att samspelet mellan vårdnadshavare och förskolepersonal kan styra hur mycket tid barnen vistas utomhus på förskolan kan valet av förskola påverka barnens möjligheter till naturkontakt. Målet med studien är att undersöka varför en grupp vårdnadshavare valt uteförskola åt sina barn samt vad deras uppfattningar är om barns utevistelse på förskolorna. Studien baseras på en webbaserad enkät som vårdnadshavare vid fem olika uteförskolor fått besvara. Bearbetningen av enkätsvaren utgick från en deskriptiv analys för att upptäcka variationer i svaren. Respondenterna har valt uteförskola åt sina barn eftersom förskolorna besöker naturen regelbundet, att förskolorna arbetar med hållbar utveckling samt att förskolemiljön inspirerar barnen till rörelselekar. Respondenterna efterfrågar även en variation av aktiviteter och miljöer som barnen deltar i. De vårdnadshavare som väljer uteförskola kan antas ha positiva attityder till naturen samt ett eget friluftsintresse som de vill föra vidare till sina barn. Slutsatsen är att förskolan kan behöva bli bättre med att förmedla hur de arbetar med utomhuspedagogiken samt vilken form av lärande som sker vid utevistelsen till vårdnadshavare som valt att placera sina barn på uteförskolor. / As the spontaneous contact with nature has decreased for children today and the interaction between guardians and preschool staff may govern how much time the children spend outdoors at the preschool, the choice of preschool can affect the children's opportunities for contact with nature. The aim of the study is to investigate why a group of guardians have chosen an outdoor preschool for their children and what their perceptions are about children's outdoor attendance at preschools. The study consist of a web-based questionnaire that guardians at five different outdoor preschools got to answer. The processing of the questionnaire responses was based on a descriptive analysis to detect variations in the responses. The majority of the respondents have chosen an outdoor preschools for their children because the preschools visit nature regularly, preschools work with sustainable development and preschool environment inspires the children to exercise play. The respondents also inquire a variety of activities and environments in which the children participate. The Guardians who choose an outdoor preschool can be assumed to have a positive attitude towards nature and that they might want to pass on their own outdoor interest to their children. The conclusion is that the preschools may need to improve the communication with the guardians who have choosen outdoor preschools for their children, how they work with outdoor pedagogy and what kind of learning that takes place during the outing.

Syftet med studien är att undersöka vad en läsläxa är och hur lärare och vårdnadshavare arbetar med läsläxan. Vi vill förtydliga vad läsläxa är som företeelse. Vi vill undersöka hur läsläxan som arbetsinstrument förankras hos vårdnadshavarna och vilka åsikter lärare och vårdnadshavare har om läsläxa. Studien använder en metodkombination bestående av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Tolkningen är kvalitativ utifrån Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar två lärares och 33 vårdnadshavares uppfattning av vad läsläxan är som företeelse. Slutsatsen visar att lärarna och vårdnadshavarna har en tydlig bild av vad en läsläxa är och flera perspektiv på vad som är syftet med läsläxan samt att vårdnadshavare har en avgörande roll för läsläxan.

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.   En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.

Förskolan och hemmet har ett ömsesidigt ansvar för förskolebarnet, den gemensamma nämnaren som förenar de två uppfostringsarenorna. Tidigare forskning visar att samverkan kan beskrivas på olika vis och kommer med förutsättningar för en fungerande samverkan. Dock har samverkan en central plats i förskolan för att bejaka barnets behov. Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar om samverkan mellan hemmet och förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 14 vårdnadshavare. Studiens tillämpade teoretiska begrepp är isärhållandets princip och partnerskapsprincipen. Resultatet i studien visar att vårdnadshavarna beskriver en samverkan i likhet med partnerskapsprincipen. Dock redovisar resultatet att vårdnadshavarna önskade samverkan ligger i linje med både partnerskapsprincipen och isärhållandets princip. Vårdnadshavarnas prioritet inomsamverkan är daglig och muntlig information om det egna barnet vid hämtning eller lämning. Resultatet redovisar vidare att vårdnadshavarna inte önskar samverka i frågor berörande förskolans organisation. Vårdnadshavarna beskriver även upplevda önskade och oönskade gränssättningar inom samverkan mellan hemmet och förskolan. Studiens slutsats är att samverkan kan beskrivas olika och innefattar individuella förväntningar, därför är det nödvändig att diskutera samverkan gemensamt med alla individuella parter. Vidare är studiens slutsats även att vårdnadshavarna önskar en samverkan dels i linje med partnerskapsprincipen men även i linje med isärhållandets princip

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur barns behov och vårdnadshavares samtycke påverkar barnavårdsutredningars arbete och beslut. Studiens tidigare forskning behandlar bedömningar och beslut, samtycke och samarbete med föräldrar, barnets bästa och behov, barnets och föräldrars rättigheter samt socialsekreterares förutsättningar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två svenska kommuner, baserat på ett bekvämlighetsurval utifrån ett målstyrt urval. Resultaten visar att socialsekreterarna anser att deras bedömningar av barns behov inte påverkas av vårdnadshavares samtycke. Dock anses beslut om insatser påverkas av vårdnadshavares samtycke, så länge det inte finns skäl för tvångsåtgärder. Socialsekreterarna identifierar bemötande, motivationsarbete, kunskap om arbetets möjligheter och arbetslivserfarenhet som viktiga framgångsfaktorer. Socialsekreterarna upplever organisatoriska begränsningar, resursbrist, en negativ syn av socialtjänsten hos vårdnadshavare samt att rådande lagar är bristfälliga och motstridiga som viktiga motgångsfaktorer. Med grund i studiens resultat dras slutsatsen att vårdnadshavares samtycke kan väga tyngre än barns behov i barnavårdutredningars beslut och att barnets bästa därmed inte alltid har högsta prioritet. Det dras även slutsatsen att det finns mycket som kan begränsa socialsekreterare i deras arbete, men att det också finns många möjligheter inom dessa begränsningar som socialsekreterare kan arbeta utifrån. / This study aims to investigate social workers' experiences of how children's needs and parental consent influence assessments and decisions in child welfare investigations. The study's previous research addresses assessments and decisions, consent and cooperation with parents, the best interests and needs of the child, the rights of children and parents, and the conditions for social workers. Semi-structured interviews were conducted with six social workers from two Swedish municipalities, using a convenience sample based on purposive sampling. The results show that social workers believe their assessments of children's needs are not influenced by parental consent. However, decisions regarding interventions are considered influenced by parental consent, provided there are no grounds for compulsory measures. Social workers identify treatment of clients, motivational work, knowledge of work opportunities, and work experience as key success factors. They see organizational limitations, resource shortages, negative perceptions of social services by guardians, and inadequate and conflicting laws as key obstacles. Based on the study's results, it is concluded that parental consent can outweigh children's needs in child welfare investigation decisions, and thus the best interest of the child is not always top priority. It is also concluded that while there are many limitations in their work, there are also numerous opportunities within these constraints that social workers can utilize.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar och förväntningar på barns användande av digitala verktyg, i hemmen och i förskolan. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju vårdnadshavare från en landsbygdskommun i Mellansverige. Studien utgick från ett fenomenografiskt perspektiv och analysmodell. Resultatet visar att vårdnadshavare har en positiv attityd till digitala verktyg samtidigt som de värdesätter en variation mellan digitala och analoga verktyg i förskolans undervisning. De betonar att barnen behöver få kunskap om användandet av och med digitala verktyg. De menar att vuxna inte kan skydda barnen från alla risker som finns med digitalt användande, men att barnen kan ges förutsättningar som kan öka deras säkerhet. Exempelvis ett kritiskt förhållningssätt. Detta menar vårdnadshavarna att barnen kan erbjudas i förskolan med hjälp av digitala verktyg och kompetenta pedagoger. Vårdnadshavarna menar att eftersom barnen växer upp i ett digitaliserat samhälle så behöver de ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens som behövs för att klara vardagen. / The aim with this study is to increase the knowledge of legal guardians' perceptions and expectations of children's use of digital tools at preschool and at home. This was done through semi-structured interviews with seven guardians from a rural municipality in central Sweden. The study was based on a phenomenographic perspective and analysis model. The results show that guardians' have a positive attitude towards digital tools while also valuing a variation between digital and analogue tools in preschool teaching. They emphasize that the children need to gain knowledge about the use of and with digital tools. They believe that adults cannot protect children from all the risks that exist with digital use, but that children can be given conditions that can increase their safety. For example, a critical approach. The guardians believe that this can be offered to the children in preschool with the help of digital tools and competent pedagogues. The guardians believe that because the children are growing up in a digitalized society, they need to be given the opportunity to develop the digital skills needed to cope with everyday life.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarnas perspektiv på förskolans roll för barns möjligheter till utveckling. Utifrån syftet är det två forskningsfrågor som är centrala i studien: Vilka värden framkommer i vårdnadshavarnas uttryckta förväntningar om vad förskolan ska bidra till i barns utveckling? Samt vilka förväntningar har vårdnadshavarna på hur förskolan ska bidra till barns utveckling? Som övergripande teoretiskt perspektiv används socialkonstruktionismen. Studiens resultat har analyserats med hjälp av en modifierad modell som utgår från Anette Emilsons modell ”Kommunicerande värden” samt tidigare forskning. I studien används en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 13 vårdnadshavare som har minst ett barn på förskolan. Resultatet visar olika förväntningar om vad förskolan förväntas bidra till att barn utvecklar med fokus på omsorgsetiska, demokratiska, disciplinerande och kunskapande värden. Resultatet lyfter även fram hur förskolan förväntas bidra till att barns utveckling sker utifrån vårdnadshavarnas perspektiv där vårdnadshavarna förväntar sig en individanpassad verksamhet. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the guardians' perspective on the preschool's role for children's opportunities for development. Based on the purpose, there are two research questions that are central to the study: What values ​​emerge in the guardians' expressed expectations about what the preschool should contribute to in children's development? And what expectations do the guardians have of how the preschool should contribute to children's development? Social constructionism is used as an overall theoretical perspective. The results of the study has been analyzed using a modified model based on Anette Emilson's model "Communicating values" and previous research. The study uses a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with 13 guardians who has at least one child in preschool. The results show different expectations about what preschool is expected to contribute to in children's developing with a focus on caring ethical, democratic, disciplining and knowledgeable values. The results also highlight how preschool is expected to contribute to children's development taking place from the guardians' perspective, where the guardians expect an individualized operation.