SAMMANFATTNING Datum:                               2020-06-02 Nivå:                                                         Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 15 hp   Akademi:                           Akademin för ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola                                                               Författare:                         Alexander Lindberg           Carl Ryegård                      Feysal Abdi Mohamed                                                                  (94/12/12)                           (97/02/03)                           (97/07/11) Titel:                                                        Personlighet och kunskap som underlag för den moderna rekryteringen Handledare:                      Johan Grinbergs Nyckelord:                 Validitet, bias, diskriminering, psykometriska tester, rekrytering, manipulering.   Forskningsfrågor:     Hur väl kan psykometriska tester användas utan påverkan av diskriminering eller bias i en rekryteringsprocess? Hur kan psykometriska tester tolkas utifrån ett validitetsperspektiv?   Syfte:                          Syftet med denna studie är att undersöka validiteten och underliggande bias eller diskriminering vid psykometrisk testning, där validiteten i denna studie specifikt avser att undersöka relevansen och användbarheten. Studien ska även bidra till en inblick i hur moderna testverktyg påverkar och kompletterar en urvalsprocess utifrån rekryterarens och användarens egen uppfattning.   Metod:                        En kvalitativ metod har tillämpats i denna studie, där semistrukturerade intervjuer utfördes för att samla in primärdata från tre utvalda respondenter i en primärstudie. Detta kombinerades med en delstudie där fem respondenter intervjuades i syfte att undersöka både rekryterarens och användarens perspektiv av psykometriska tester. En litteraturgenomgång genomfördes för att skapa en kunskapsbas utifrån teorier och tidigare forskning.   Slutsats:                     Slutsatsen kunde dras att det finns fallgropar i e-system som tillåter algoritmer att lämna utrymme för bias och indirekt diskriminering både från rekryterarens och skaparens perspektiv. Validiteten av psykometriska tester förblir låg då det lämnar utrymme för felmarginaler vid korrelation till arbetsprestation.

Denna uppsats söker validera ett yrkesbaserat klasschemas förmåga att predicera skillnader iarbetsvillkor och utbildningskrav för anställda i Sverige enligt föreskrivna kriterier.Kriterierna för indelningen av klasschemat är baserade på begreppet arbetslogik – ettsamlingsnamn för olika arbetsvillkor, samt kompetenskrav. Uppsatsen undersöker huruvidapositioner i klasschemat kan särskiljas med hjälp av dessa kriterier med utgångspunkt i ettriksrepresentativt urval, 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra logistiskaregressionsmodeller används för att pröva riktningen och styrkan sambandet mellanklasschemat, och variabler relaterade till arbetsvillkor och kompetens, signifikanstester utgårfrån p-tester. Resultatet är i linje med de förväntade samband som beskrivs i litteraturen.Skillnader i auktoritetsrelationer och arbetsplatsens utformning enligt arbetslogik får stöd.Utbildningskrav utgör en signifikant skillnad mellan priviligierade och icke-priviligieradeyrken.

Detta arbete belyser forskning om nationella prov i läsförståelse i årskurs tre. År 2010 infördes obligatoriska nationella prov redan i årskurs tre då svenska elever visat sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. Nationella prov är de första prov med hög personlig insats elever genomför. Syftet med detta arbete är att belysa forskning om faktorer som påverkar elevers testresultat på nationella prov i svenska i årskurs tre. Ytterligare syfte är att få en djupare förståelse för nationella provs validitet och reliabilitet kopplat till mätning av elevers läsförståelse. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Hur kan lärare påverka elevers resultat i läsförståelse på nationella prov i svenska årskurs tre? Vilka faktorer kan påverka nationella provs validitet och reliabilitet vid mätning av elevers läsförståelse i årskurs tre? Arbetet tar sin utgångspunkt i motivationsteori med fokus på Expectancy-value theory som handlar om elevers förväntning att lyckas i provsituationer. Material samlades genom sökning i olika databaser och söktjänster. Arbetet innehåller både nationella och internationella artiklar, där främst nationella studier använts. Det insamlade materialet har analyserats i en översiktstabell.  Resultatet visar att lärares kompetens är viktig för elevers prestationer, lärande samt utveckling. Stress, motivation samt lärares provförberedande undervisning är faktorer som kan påverka elevers prestationer i samband med provsituationer. Undervisning i provtagningsförmåga kan leda till minskad provstress, ökad motivation samt förväntan att lyckas med uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Resultatet visar även att provtagningsmotivation speglar testresultatet. Vid låg provtagningsmotivation tenderar elever att inte prestera sitt bästa i provtagningssituationer vilket kan påverka provs validitet. Provs reliabilitet kan enligt studiens resultat påverkas av lärares olika introduktioner av uppgifter samt hur prov konstrueras.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur likvärdig betygssättning i samhällskunskap på gymnasienivå kan uppnås. För att nå syftet har fyra verksamma samhällskunskapslärare intervjuats angående vilka problem med likvärdig betygssättning de upplever och vilka metoder de använder för att lösa dessa problem. Resultatet analyseras med hjälp av ramfaktorteorin och läroplansteorin. Generellt återkommande upplevda problem med att nå likvärdig betygsättning uppges vara att det inte finns tid och resurser för samarbeten mellan lärare gällande likvärdighetsfrågor, samt att styrdokument är svårttolkade och mängden bedömningsstöd begränsade. Grundläggande insatser för att åtgärda problematiken med bristande likvärdighet är att rektorer och huvudmän skapar förutsättningar för likvärdighets-arbete som sedan kan omsättas i praktik av de betygssättande lärarna. De metoder som används av lärarna i dagsläget är bland annat sambedömning, diskussioner kring kunskapskrav och gemensamma prov.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller patienters smärtlindring då det är sjuksköterskan som bedömer smärtan efter att patienten fått skatta den på exempelvis en smärtskattningsskala. I vården idag sker missuppfattningar om äldre patienters förmåga att känna smärta och sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan mildare än vad den är. Syftet med denna litteraturstudie är att finna och beskriva smärtskattningsskalor som är lämpade för äldre patienter samt att jämföra smärtskattningsskalorna med varandra. Resultatet visar att patienter med viss grad av kognitiv nedsatthet har förmåga att bruka en smärtskattningsskala och att den skala som har bäst reliabilitet, genomförbarhet och som föredras mest är Iowa Pain Thermometer (IPT). Den minst föredragna skalan hos äldre och den som har sämst validitet, reliabilitet och genomförbarhet är Visual Analoge Scale (VAS). / The nurse has a great responsibility when it comes to relive patients’ pain. It’s the nurse who judges the pain after the patient has made a self assessment on, for example, a pain self-assessment scale. In the care today many misunderstandings can be found about the elders’ ability to feel pain and the nurse have a tendency to judge the pain less than what it really is. The aim of this literature review is to find and describe pain self-assessment scales who are suited for elder patients and to compare the pain self-assessments scales to each other. The result shows that patients, with some degree of cognitive impairment, have an ability to use a self assessment scale to estimate their pain. The scale which has the highest validity, reliability, feasibility and which are the most preferred is the Iowa Pain Thermometer (IPT). The least preferred scale for elders and the one which had the worst reliability and feasibility is the Visual Analogue Scale (VAS).

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur lärare som prövat ut bedömningsstöden uppfattar på vilket sätt dessa speglar elevers kunskaper och färdigheter kopplat till läroplanen och hur lärarna ser på konsekvenserna av dessa för beslut som rör eleverna ur ett bedömningsperspektiv.  I vår studie tar vi avstamp i forskning om bedömning och lutar oss mot Ericksson (2014) som menar att det är viktigt att belysa vikten av att all bedömning ska vara präglad av tydlighet, giltighet, tillförlitlighet och respekt. Vi använder validitetsteori av Michael Kane, som betonar begreppet validitet både i relation till bedömningen i sig och i relation till vad resultat av bedömningen används till.  Metoden valdes med utgångspunkt i syftet av studien.  Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling i form av flertalet semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra grundskollärare, från olika delar av Sverige som använt sig av bedömningsstöden för årskurs 1 - 9 i matematik och läs- och skrivutvecklingen i svenska och svenska som andraspråk. Studien visade att lärarna var positiva till att Skolverkets bedömningsstöd finns för att höja kunskapsnivån hos eleverna samt att kunskapskravet på anpassad grundskola tydliggörs.  Lärarna la stor vikt vid de tydliga bedömningskriterierna för att på så sätt spegla elevernas kunskaper på bästa sätt. Liksom Kanes validitetseteori ansåg lärarn i studien att vikten av att tolkningen av resultatet blir mer trovärdigt desto tydligare kriterierna för bedömningen är och hur de appliceras. Lärarna upplevde även att motivationen hos eleverna påverkades om uppgifterna var roliga, samtidigt som de utryckte komplexiteten i validiteten av bedömningen då elevernas kunskaper varierade från dag till dag.

Syftet med föreliggande studie var att psykometriskt undersöka den svenska versionen av Child and Adolescent Trauma Screen (CATS) för att skapa tillgång till ett självsvarsinstrument för barn och ungdomar som screenar för både traumahistorik och traumasymtom utifrån aktuellt diagnossystem DSM-5. För detta syfte undersöktes reliabilitet och evidens för validitet med hjälp av två sample; en normgrupp med 591 svenska skolelever i åldrarna 10 till 17 år samt en test-retestgrupp med 90 svenska skolelever i åldrarna 13 till 17 år. En pilotstudie med 38 svenska skolelever i åldrarna 15 till 19 år användes för metodvägledning inför studiens genomförande.   Reliabiliteten undersöktes med estimering av intern konsistens med Cronbachs α i normgrupp samt temporal stabilitet med ICC och Cohens k i test-retestgrupp. För att erhålla evidens för kriterievaliditet användes robust enkel regressionsanalys för att undersöka huruvida antalet traumahändelser kunde predicera symtomutfall.  För att erhålla evidens för konvergent och diskriminant validitet beräknades Pearsons r mellan CATS symtomskala och de sex subskalorna i Trauma Symtom Checklist for Children (TSCC). Cramérs V användes för evidensprövning av konvergent validitet mellan CATS skala för traumahistorik och LYLES.  Evidens för validitet undersöktes även med analys av formulärets interna struktur med konfirmatorisk faktoranalys (CFA) utifrån DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD. CFA utfördes med estimeringsmetoden bootstrap Maximum-likelihood till följd av bristfällig uni- och multivariat normalitet. Oberoende t-test användes för att undersöka eventuella gruppskillnader avseende traumahistorik och traumasymtom uppmätt med CATS.   CATS symtomskala uppvisade god intern konsistens på samtliga fyra subskalor (Cronbachs α = .73-.89) och moderat temporal stabilitet (ICC = .57-.68). Temporal stabilitet för CATS totalskala för traumahistorik var god (ICC = .84) och sett till varje item var överensstämmelsen mellan test- och retestmätningar varierande från liten till nästintill perfekt (k = .34-.87). Robust enkel regressionsanalys påvisade att antalet traumahändelser predicerar symtomutfall där 32% av variansen i symtomuttryck kunde härledas till antalet traumahändelser. Måttliga till starka korrelationer återfanns mellan CATS symtomskala och TSCC symtomskalor med starkast korrelation med subskalan posttraumatisk stress (r = .82) och svagast korrelation med subskalan för sexuella bekymmer (r = .44). CATS skala för traumahistorik korrelerade måttligt med LYLES (V = .45).  DSM-5s fyrfaktormodell för PTSD indikerade god passform, reliabilitet och konvergent validitet. Modellen uppvisade bristande intern diskriminant validitet vilket kunde förklaras med prövning av en second-ordermodell med PTSD som högre ordnad faktor.

<p>Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.</p><p>Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring.</p><p>Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara <em>golden standard</em> samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF).</p><p>Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81).</p><p>Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.</p> / <p>Rationale: Analyse the criterion related validity, interrater reliability and the usefulness of MEONF, an instrument for undernutrition risk screening. Methods: 100 patients were included and assessed with Mini Nutritional Assessment (MNA) regarded as golden standard and screened with Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) as well as Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Results: Nurses regarded MEONF instructions and questions easy to understand, easy to answer (100%) and questions as being important (98%). It had acceptable sensitivity (0.83) and specificity (0.78) in relation to MNA. Sensitivity was higher than found between MUST and MNA (0.57). Replacing BMI with Calf Circumference (CC) gave equivalent results (sensibility 0.83, specificity 0.79) in relation to MNA. Interrater reliability was high (kappa 0.81). Conclusions: MEONF has good validity in relation to MNA and high interrater reliability. If replacing BMI with CC the precision is maintained, which is important in cases were weight or height is difficult to obtain. Having high sensitivity is a major concern for nutritional screening instruments and in that respect MEONF works better than MUST. One fundamental gain with MEONF is that the instruments criteria are experienced as clinically meaningful, in that some observed difficulties can be managed by nursing interventions.</p>

This study examined the utility of the Mini-Social Phobia Inventory (MS) as a self-report screening measure of Social Anxiety Disorder (SAD). It also assessed whether there were any differences in the way in which respondents used the MS and other self-report measures when administered via the internet, as compared to standard pen and paper format. Data was collected from Swedish populations, using on clinical sample (n=133) and two samples of university students (n=795). The MS demonstrated adequate concurrent, convergent and divergent validity, and satisfactory discriminative validity, with an optimal cut-off value of 3. The psychometric properties of the scale were found to be equivalent across administration formats. / Denna studie undersökte nyttan av Mini-Social Phobia Inventory (MS), ett kort självskattat screeningformulär för socialt ångestsyndrom (SAD). I studien undersöktes även om det fanns skillnader i användning av MS och andra självskattningsformulär när dessa administrerades via internet jämfört med det vanliga pennaoch-papper-formatet. Data samlades in från svenska populationer genom användning av ett kliniskt sample (n=133)och två samples bestående av universitetsstuderande (n=795). MS uppvisade adekvat samtidig, konvergent och divergent validitet samt tillfredsställande diskriminativ validitet, med ett optimalt cut-off-värde på tre. De psykometriska egenskaperna hos skalan ansågs vara likvärdiga mellan de olika administrationsformaten.

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder. Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder. / Rationale: Analyse the criterion related validity, interrater reliability and the usefulness of MEONF, an instrument for undernutrition risk screening. Methods: 100 patients were included and assessed with Mini Nutritional Assessment (MNA) regarded as golden standard and screened with Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) as well as Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Results: Nurses regarded MEONF instructions and questions easy to understand, easy to answer (100%) and questions as being important (98%). It had acceptable sensitivity (0.83) and specificity (0.78) in relation to MNA. Sensitivity was higher than found between MUST and MNA (0.57). Replacing BMI with Calf Circumference (CC) gave equivalent results (sensibility 0.83, specificity 0.79) in relation to MNA. Interrater reliability was high (kappa 0.81). Conclusions: MEONF has good validity in relation to MNA and high interrater reliability. If replacing BMI with CC the precision is maintained, which is important in cases were weight or height is difficult to obtain. Having high sensitivity is a major concern for nutritional screening instruments and in that respect MEONF works better than MUST. One fundamental gain with MEONF is that the instruments criteria are experienced as clinically meaningful, in that some observed difficulties can be managed by nursing interventions.