Bakgrund: Fibromyalgi är ett svårdiagnotiserat kroniskt smärtsyndrom som kan ge olika symtom vilka i sin tur kan leda till svårigheter i vardagen. Svårigheterna som kan följa sjukdomens symtom är svårigheten att leva som innan sjukdomen kom, det sociala livet kan minska och personerna kan behöva minska arbetstiden vilket i sin tur kan leda till ekonomiska svårigheter. Syfte: Undersöka hur personer med fibromyalgi hanterar de svårigheter som uppstår i vardagen på grund av sjukdomssymtomen. Metod: Studien gjordes som en kvalitativ systematisk litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar som alla var intervjustudier. Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) metodbeskrivning av kvalitativa litteraturstudier. Resultat: Personer med fibromyalgi behöver lära känna sina symtom, planera sin vardag, förändra sina attityder och söka kunskap och information för att kunna hantera svårigheterna. Det var även viktigt att möta andra i liknande situation och det fanns även strategier för att bemöta de som inte förstod sjukdomen. Fysisk aktivitet och avslappning var också en strategi som användes, likaså förändrat fokus och att fortsätta leva aktivt trots sjukdom. Slutsats: Personer med fibromyalgi behöver utveckla individuella strategier för att hantera svårigheter och sjukvården behöver få kunskap om dessa för att kunna stödja personen i processen och för att kunna visa personen förståelse.

Introduktion/Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste leukemiformen hos barn. Sjukdomen har god prognos, 90 % av barnen som drabbas överlever. Behandlingen är pågår under 2,5 år, efter avslutad behandling görs uppföljningar. När en sjukdom kommer emellan blir vardagen inte längre lika självklar för familjen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien är att belysa hur familjens vardag påverkas när ett barn har drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som användes i resultatet. Resultat: Familjerna är i behov av stöd och hjälp för att hantera påfrestningarna som den nya vardagen innebär och de drabbas av känslomässiga reaktioner som de behöver ta sig igenom. Tillvaron blir annorlunda och synen på livet påverkas. Slutsats: Det har visat sig att livet för familjen påverkas positivt och negativt både under behandlingstiden och efter avslutad behandling. Hela familjen drabbas på olika sätt därför behöver behoven tillgodoses individuellt från sjukvården.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar cirka 13000 personer per år i Sverige och mortaliteten är hög. De viktigaste behandlingsmetoderna är hjärt- och lungräddning, och ofta även en strömstöt från en defibrillator. Det finns flera orsaker som kan leda till ett hjärtstopp. Människor med bakomliggande hjärt- och kärlsjukdomar löper större risk att drabbas. Att drabbas av sjukdom kan påverka både vardagen och en människas KASAM, känsla av sammanhang. Sjuksköterskans arbete syftar till att göra gott och främja patientens hälsa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan försöker förstå hur patienten erfar sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna överlevares erfarenheter av vardagen efter att ha överlevt ett hjärtstopp.                Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och ligger som grund för studiens resultat. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram vetenskapliga artiklar. Sökorden som skapades för att hitta artiklarna är i enlighet med studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats enligt en integrerad analys.  Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier: förändring i det dagliga livet, fysiska utmaningar samt psykisk och emotionell påverkan. Resultatet visar att ett hjärtstopp påverkar den drabbade individens vardag på olika sätt. Överlevande erfor en förändrad kropp, emotionell och kognitiv påverkan samt en förändrad livssituation efter hjärtstoppet.                             Slutsats: Överlevarna erfor att vardagen förändrades efter hjärtstoppet. Det var psykiska, fysiska och kognitiva utmaningar som gjorde att överlevarna erfor förändringar. Ökad kunskap kring överlevarnas erfarenheter av vardagen efter ett hjärtstopp skulle kunna implementeras av sjuksköterskor i all verksamhet.

AbstractTitel: Två tioåriga pojkar med autism och deras vardag.Författare: Anna Carlsson och Catarina FogelbergSyftet med uppsatsen var att studera två pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med särskilda behov är väldigt liten. Det är viktigt att kunskap sprids om ämnet för att barnen skall kunna få sina individuella behov tillgodosedda . För att få mer kunskap behövs det forskning inom ämnet. Därför är detta en studie om autism som bygger på två fallstudier, om två tioåriga pojkar. Intervjuer har genomförts med både lärare, assistent och föräldrar och observationer gjorts med pojkarna i både skolmiljö och hemmiljö.Våra frågeställningar är:• Hur ser skoltiden ut för två tioåriga pojkar med autism?• Vad gör pedagogerna för att tillgodose pojkarnas behov?• Hur ser hemmiljön ut för två tioåriga pojkar med autism?• Vad gör föräldrarna för att tillgodose sina barns behov?I kapitel två som handlar om teorier och tidigare forskningen står det skrivet om tre olika arbetsmetoder vid autism. Även vad olika forskare skrivit inom autism och kommit fram till i sina forskningar tas upp där. I undersökningen kommer det fram att barn med autism är unika och att de har olika behov och en del föräldrar vill prova många olika metoder och andra bara ett fåtal för att försöka underlätta vardagen för barnen. Det visade sig att båda barnens föräldrar var engagerade i barnens skolgång.Nyckelord: Arbetssätt, autism, metoder, vardag

Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation. Metoden för studien är en litteraturstudie som innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar, studien baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av tre teman samt tio underteman, resultatet visar att olika sorters stöd, bland annat från sina anhöriga, professionella och stödgrupper, visar sig effektivt såväl för det mentala välbefinnandet som för att minska känslan av oro och depression. En viktig del var också stöd i religionen och viljan att leva där barn och barnbarn ofta var drivkraften såväl som att fortsätta leva sitt liv ”som vanligt”. För en ökad förståelse inom sjukvården och hur sjuksköterskans i sitt dagliga arbete ska bemöta bröstcancerdrabbade kvinnor är det av betydelse att få en inblick i kvinnors olika erfarenheter av hur de hanterar sin sjukdomssituation och sin vardag. Som sjuksköterska är det viktigt att se till patienten och ha ett familjeperspektiv, vara öppen och lyhörd för patientens behov och stötta det friska och främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.</p>

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barn upplever sin vardag på dagis. Detta har jag försökt ta reda på genom att vara med på ett dagis under två veckors tid. Där har jag sedan observerat och samtalat med barnen i deras vardag. Det är främst samtalen med barnen som ligger till grund för undersökningen. Jag har använt mig av kvalitativ metod och den fenomenografiska ansatsen som metodologiska verktyg, samt Alfred Schütz och Johan Asplunds begrepp och resonemang som hjälp för att begripliggöra materialet. Resultatet visade bland annat att barn inte har någon tydlig avgränsning mellan dagis och hemma eftersom båda dessa tillhör barnens omvärld. Det visade också att barn lever i ett mer uttalat responsivt förhållande till varandra än vad vi vuxna gör. I studien blev det också tydligt att barnen levde efter den inre, personliga tid som Alfred Schütz kallar la durée.

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.