No description available.

Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt självförsörjande center för föräldralösa barn i Tanzania.

Det är viktigt att skotillverkare väljer rätt material till deras produkter, olika material har olika fördelar och nackdelar. Den här studien har fokuserat på läder och syntetiskt läder då de är vanliga material inom skotillverkning och ofta används till samma typ av skor.  Skor måste utstå en mängd olika scenarion, det är därför viktigt att veta hur materialet som skorna är tillverkade av klarar av de scenariona. Scenariot som undersöks i den här studien är hur materialegenskaperna förändras när de är blöta. Skor kommer alltid att utsättas för fukt, det kan vara ifrån regn och det kan vara ifrån svett. Det är viktigt att se hur slitaget på materialen förändras om de är blöta för att om de blir väsentligt sämre så spelar det ingen roll hur mycket de håller för när de är torra.  Genom att göra tre olika slitagetester på materialen i torrt och blött tillstånd är det möjligt att se hur vattnet påverkar vilket slitage materialen klarar av. Det går även att tyda om slitaget sker annorlunda när materialen är blöta. Testerna som används för att undersöka materialen är Martindale, dragprov och rivtest.  Det syntetiska lädret får snarlika resultat i dragprov och rivtest oavsett om det är blött eller torrt, men i Martindale testet minskar slitaget avsevärt när materialet är mättat med vatten. Lädret ser en kraftig höjning i vilken belastning det klarar under dragprovet då det är blött istället för torrt. Under rivtestet och Martindale testet är resultaten förhållandevis lika. Förslag på vidare tester innefattar fler tester på läder och syntetiskt läder samt att det skulle krävas tester för alla delar av en sko för att det ska vara implementerbart. Resultat från den här studien gäller endast för de typer av läder och syntetiskt läder som har testats. / <p>Betyg 20210222</p>

Diamanten har alltid lockat människan. Lika klar och glittrande som vattnet skiner diamanten i människans händer. I vattnet kan människan urskilja sin egen spegelbild, bli medveten om sin kropp och hon förstår att det är från vattnet kroppen får liv. Människokroppen består av vatten och läcker vatten. Hård och steril förblir diamanten lika död som levande.  Min konstnärliga praktik drivs av lusten att kravlöst och lekfullt få utforska de frågeställningar jag jobbar med och kunna gestalta dom med ett symboliskt perspektiv. Ur ett smyckesrelaterat perspektiv undersöker mitt examensarbete relationen mellan kroppen och objekt, där diamantens association till vatten står i fokus. Människan förlänger kroppen med objekt. Relationen mellan dessa borde beskrivas som en sammansmältning. Objekt som blir kropp, kropp som blir objekt. Kroppar gör smycken, smycken blir kropp, kropp är vatten och cirkeln sluts.

Fritidshusturismen är ett svårdefinierat begrepp med många olika bostadsformer. Inom tidigare forskning beskrivs hur fritidshusturismen påverkar en plats, men även hur den fysiska planeringen påverkar landskapet samt den rörelse som fritidshusägarna har både fysiskt och digitalt. Det finns en mark- och vattenproblematik på Gotland som främst bygger på de geologiska förutsättningarna. Detta påverkar Gotlands vatten och avloppsnät framför allt när det kommer till sommarperioder och torka. Gotland har en god förutsättning angående den digitala utvecklingen utifrån tillgången på internet. Hur dessa utmaningar och möjligheter kan komma att påverka fritidshusturismen är grundpelarna i syftet med detta arbete. Utifrån två perspektiv: fritidshusägarna och planeringen, syftar denna studie till att förstå vilka utmaningar och möjligheter det finns för vatten, avlopp och internet. Studien syftar även till att undersöka hur dessa utmaningar och möjligheter påverkar framtidens fritidshusturism. Denna kvalitativa fallstudie genomförs med semistrukturerade intervjuer med fritidshusägare i Ronehamn på Gotland och tjänstemän på Region Gotland. Även en dokumentanalys av Region Gotlands översiktsplan och en fördjupad översiktsplan av Ronehamn har gjorts och presenteras i studien. Resultatet i studien visar att fritidshusägare och tjänstemännen anser att vattenproblematiken är en utmaning på Gotland och är en viktig faktor vilket måste hanteras för framtidens hållbara utveckling. Studien visar även utmaningar med reningsverk, något som påverkar utvecklingen negativt för i detta fall Ronehamn. Studien visar även att det finns möjligheter med att avsalta havsvatten för att tillgodose framtidens vattenförsörjning. Den regional utbyggnaden av fiber har bidragit till att tillgången av internet gör det möjligt att arbeta och leva i sina fritidshus mer frekvent. I arbetets slutdiskussion diskuteras utifrån de identifierade utmaningarna och möjligheterna hur detta kan påverka framtidens fritidshusturism. / <p>2021-06-06</p>

Målet med det här projektet var att undersöka huruvida en XRF signalkan förbättras genom att filtrera denna genom en tunn skiva avantingen aluminium, bly eller molybden. För att undersöka dettaanvändes programmet MCNP6.2 för att simulera strålningsspektrat fråntvå olika strålkällor; ett röntgenrör av Wolfram som kan genererafotoner med energier så höga som 120keV, och ett radioaktivt Co-57preparat. Projektet visade på att detta är möjligt, och även attaluminium är att föredra i de flesta fall då det förbättrar XRFsignalenavsevärt, utan att behöva vara varken väldigt tjockt, elleroapplicerbart tunt. Utöver detta är aluminium även billigare samtlättare än de båda andra materialen. Även molybden kunde filtrerastrålningen på ett användbart vis när en Co-57 källa används. Dockbehövde filtret vara extremt tunt, därför rekommenderas ej molybden.Projektets slutsats var att ett 0,3 mm tjockt aluminiumfilterförbättrar signalen som mest när röntgenröret användes som källa,medans ett 0,8 mm tjockt aluminiumfilter fungerar bäst för Co-57 källan.

Vattenbrist, dvs. låga vattenflöden och låga grundvattennivåer, kan på många vis ge negativa effekter i samhället, exempelvis inom vattenförsörjning, samhällsekonomi och ekosystem. Enligt tidigare forskning kan man bidra till att undvika vattenbrist i många områden genom att hushålla med jordens vattenresurser. Således kan man hjälpa till att lösa problemet med vattenbrist, vilket i sin tur även får positiv effekt på både natur, energi och privatekonomi.Sveriges genomsnittliga vattenförbrukning för hushållen är ca 150 liter per person och dygn. Motsvarande för Danmark är det ca 104 liter per person och dygn. Det innebär att vattenförbrukningen i Danmark är ca 30% lägre än i Sverige och insinuerar att det, i Sverige, också finns potential att minska vattenförbrukningen. En realtidsmätare av vattenförbrukningen skulle kunna vara ett sätt att minska hushållens vattenförbrukning. Möjligheten undersöktes med hjälp av en enkätundersökning och med en fokusgrupp.Resultatet visade att det finns möjlighet att minska vattenförbrukningen, individuellt i hushållen, till 71 liter per person och dygn, vilket ungefär motsvarar hälften av dagens genomsnittliga vattenförbrukning per person och dygn i Sverige. De flesta av studiens deltagare uppvisade en gynnsam och positiv inställning till vattenbesparande och visade intresse för information om vattenkonsumtion och eventuella följdproblem av oansvarig vattenförbrukning. Därmed visade deltagarna en positiv inställning till realtidsmätare av vattenförbrukning. Slutsatsen drogs att installerade realtidsflödesmätare i varje hushåll kan bidra till vattenbesparing och därmed påverka naturen och samhället på ett positivt sätt. / Water shortage, meaning low water flows and low groundwater levels, can in many ways have negative effects in society, for example on the water supply, social economy and ecosystems. According to previous research, water shortages in many areas can be avoided by managing the water resources of the earth. Saving water resources solves the problem of water scarcity in many areas as well as, benefits the nature, energy and the private economy.Sweden's average water consumption in households is about 150 liters per day per person and the equivalent for Denmark is about 104 liters. This means that in Denmark, water consumption per capita is about 30% lower than in Sweden and indicates that we, in Sweden, also can lower water consumption.A real-time meter of water consumption could be a way to reduce the household water consumption. The possibility was investigated by means of a survey and a focus group.The results showed that it is possible to reduce water consumption, individually in households, to 71 liters per day, which means about half of today's average water consumption per person and day in Sweden.Most of the study participants showed a favourable and positive attitude towards water conservation and showed an interest in information on water consumption and possible problem areas related to irresponsible water consumption. Thus, the participants showed a positive perception of real-time water consumption meters.The conclusion is that installed real-time flow meters in each household can contribute to saving water and thus have a positive impact on nature and society.

I denna studie undersöks om Sandvik Coromants skärtillverkningsprocess i Gimo släpper ut mikroplaster och i sådana fall hur detta kan förhindras. Källan som utreds är de plastskärbärare som skären är placerade på under delar av tillverkningsprocessen. Definitionen för mikroplaster varierar men generellt är det plastpartiklar med en diameter mindre än 5 mm. En del plastpartiklar tillverkas i storlek inom definitionen för mikroplast redan från början men den främsta källan till utsläpp i Sverige kommer från nötning och vittring av större plastföremål. Mikroplaster hamnar ofta i haven där de återfunnits i allt från zooplankton till fisk. Hur stor påverkan detta har på olika arter är tämligen okänt men studier visar att mikroplaster kan adsorbera toxiska ämnen.  Sandvik Coromant har ett internt reningsverk som inte är kopplat till det kommunala ledningsnätet och tar sitt industrivatten från den närliggande Gimodammen. Innan vattnet går till fabriken renas det i ett nanopartikel-filter så föroreningar från sjön inte skadar industrimaskinerna. Reningsverket kan ta emot upp till 20 m3/h och detta vatten kommer från flera olika delar av industrin. I reningens första steg regleras vattnets pH-värde innan lämpligt flockningsmedel tillsätts. Efter detta steg skickas vattnet till lamellsedimenteringen där vatten flödar upp mot en platå och partiklarna i vattnet sedimenterar med hjälp av gravitationen. Flockade och sedimenterade partiklar pressas till slamkakor som därefter skickas på deponi. Det renade vattnet släpps sedan ut i den närliggande Olandsån.  Enligt Sandvik Coromant kan plast försvinna från skärbärarna under blästringen, ett processteg där blästringsmedel med högt tryck blåses mot skären. Enligt Sandvik Coromants egna mätningar som projektgruppen ej tagit del av så kasseras skärbärarna efter ca 25-50 användningar, då skärbärarnas vikt minskat med ungefär 50 gram. Studiens resultatdel består till stor del av rekommendationer av praktiska studier som bör genomföras. Vattenprovtagning behöver utföras och undersökas för att fastställa om det finns mikroplaster i det använda vattnet och om dessa fångas upp i den befintliga reningen eller ej. Är mikroplasterna tillräckligt små kommer inte lamellsedimenteringen kunna rena vattnet från partiklarna och om vattenproverna bekräftar detta behöver ett filter installeras. Olika lösningar för rening har viktats mot varandra utifrån sex kriterier där ultrafilter visade sig vara det bästa alternativet. Med ett ultrafilter renas vattnet genom membranfiltrering och partiklar ned till 10 nm sorteras ut. Ett annat förslag för att minska nötningen på skärbärarna är att det genomförs en viktstudie där skärbärarna vägs efter var tredje cykel, för att kunna fastställa om viktbortfallet ökar med ökad användning. Om så är fallet kan antalet cykler skärbärarna används innan förbränning minskas ned så att de byts ut tidigare. Den mest effektiva lösningen som skulle garantera att det eventuella utsläppet av mikroplaster upphörde är om materialet i skärbärarna skulle bytas ut till ett biologiskt nedbrytbart alternativ. Möjligheterna till detta har undersökts i denna studie, men i nuläget har inget likvärdigt alternativ som uppfyller alla krav kunnat presenteras.

Syftet med denna studie var att få reda på om designprocessen ökar elevernas kunskaper om det tekniska systemet vatten- och avloppssystemet. Frågeställningarna som studien har som syfte att besvara är: Vilken kunskap har eleverna i årskurs 5 om tekniska system innan genomförd undervisning? Hur kan en designaktivitet bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vatten- och avloppssystem? samt Vilka kvalitativa skilda kunskaper utvecklades under designaktiviteten? En undervisningssekvens på fyra lektioner har genomförts i en femteklass. Till största delen bestod lektionerna av samtal och skapande aktiviteter som observerades och dokumenterades genom loggboksanteckningar. Deltagarna genomförde ett förkunskapstest som hade syftet att samla in datamaterial för att besvara den första frågeställningen. Observationer och intervju utfördes för att besvara den andra och tredje frågeställningen. Resultatet visade att eleverna hade för­kun­skaper om tekniska system kopplade till föremål. Vidare visade resultatet att det fanns faktorer som påverkade elevernas inhämtande av kunskap såsom samarbete, dialog och lärarens handledning. Dessa faktorer påverkade hur elevernas kunskaper ökade under designaktiviteten och visade på kvalitativa skillnader i elevernas kunskaper om vatten- och avloppssystemet.

Deponeringar under bronsåldern är ett fenomen som uppstod både på land och i olika formerav vattentillstånd som till exempel sjöar, våtmarker, floder och vattenfall. Mycket forskninghar gjorts inom det här området, kring vilka typer av fynd och föremål som har hittats i dessasammanhang och många frågor uppstår när man arbetar med deponeringar som ett fenomen.Vad var anledningarna till deponering, vad var orsaken till varför de har placerats där ochhade omgivningen någon betydelse för människorna som deponerade människor vid dessaplatser. Frågorna som ställs inför den här studien kommer att vara för att se om vattnet hadesin egna aktörskap som spelade roll, om platsen, såsom rinnande eller stillastående vattenhade en påverkan, om det fanns andra faktorer eller krafter bakom valet av plats fördeponering. Denna artikel syftar till att diskutera vatten med sin egna form av akens och hurdetta relaterar till varför deponeringar skedde från första början i Mälardalsområdet. / Bronze age depositions was a phenomenon that occured both on land and in different forms ofwatery places such as lakes, bogs, rivers and waterfalls. A lot of research has been done inthis area, around what kinds of finds and objects have been found in these contexts and manyquestions arise while working with depositions as a phenomena. As to why they have beenput there, what were the reasons behind the depositioning and did the surrounding area matterto the people putting their own and other people down in these watery places. The questionsfor this study will be if the waters had its own agential power that played a part, whether theplace, such as flowing or stationary water had an impact or if there were other factors orpowers behind the choosing of place to deposition. This paper aims to discuss water with itsown form of agency and how this relates to why depositions took place in the first place inMälardalen.