Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount.  Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities.   Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it. Furthermore we can not with accuracy determine the importance of the leadership role. Of the three municipal organizations that were included in the study all saw an effect because of the competence development, but not at a level that changed the entire business. Despite this when asked all municipalities wanted to continue to work with business modeling in the future.

This bachelor thesis deals with the subject of business process modelling in an outsourced environment. The communication process between two parties that are on either side of the globe can be problematic and affect the quality of the system requirements. The background of this study is that there is a lack of communication between these parties, which will eventuate in poor results.   The purpose of this study is to find out whether it is possible to make use of business process modelling in an outsourced environment in order to increase the quality of system requirements by bringing the two parties closer together with help of a common language. A qualitative approach was used to interview relevant informants at Länsförsäkringar AB and its business units Länsförsäkringar Liv and Länsförsäkringar Bank.   We have identified that it is not necessarily the system requirements that have a poor quality but how these system conveyed to the external supplier. Based on our data collection, we realized the great benefits of business process modelling as a means of communication in the system development, which can be a huge advantage in an outsourced environment. According to our study, it is certain that a business process modelling with mapped processes and flow charts can support communication as a common language because of the creation of processes and images instead of text.

Syftet med arbetet är att identifiera utmaningar som kan hindra att modeller av hög kvalitet utvecklas vid tillämpningen av verksamhetsmodellering. Arbetet har även till syfte att stötta modelleringsledare i sitt arbete med att utveckla modeller av hög kvalitet genom att öka kunskapen om de utmaningar som kan komma att uppstå. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativa forskningsansatsen tillämpats. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts i kombination med en litteraturgenomgång. Resultatet av den empiriska undersökningen frambringade 12 utmaningar med verksamhetsmodellering. Vidare identifierades sju kvalitetsfaktorer som utgör modellkvalitet och åtta framgångsfaktorer som bör uppfyllas för att uppnå kvalitet i modelleringsprocessen. Utmaningarna, kvalitetsfaktorerna och framgångsfaktorerna bör inte nonchaleras vid tillämpning av verksamhetsmodellering.

Denna avhandling är en kvalitativ studie av hur organisationer kan förenkla och förbättra arbetet med kravspecificering vid anskaffning av komponentbaserade informationssystem. Avhandlingens utgångspunkt är att mer verksamhetsnära och användbara informationssystem kan anskaffas genom att använda en integrerad verksamhetsmodell där verksamhetsanalys och kravspecificering slås samman. Fyra kunskapsområden har studerats och analyserats för att generera ett ramverk som riktar uppmärksamhet mot relevant innehåll och utformning av en integrerad verksamhetsmodell, 1) verksamhetsprocesser 2) verksamhetsmodellering 3) mjukvarukomponenter och 4) specificering. Avhandlingens empiri representeras av en rekonstruktion av den komponent- och processorienterade anskaffning av ett komplett vårdinformationssystem som genomförts i Landstinget i Värmland. Analyser och respektive kunskapsområde har skett utifrån ansatsen Multi-Grounded Theory vilket innebär en reorigenerering utifrån en växelverkan mellan existerande teorier och empirisk grundning. Några exempel på kunskapsbidrag är ett vidareutvecklat processbegrepp samt en ny livscykelmodell för komponentbaserade informationssystem. Utifrån kunskapsbidragen inom respektive kunskapsområde har integrationssynpunkter identifierats som legat till grund för utveckling av ramverket för en verksamhetsnära kravspecifikation. I avhandlingen dras slutsatsen att genom att integrera arbetet med verksamhetsanalys och kravspecificering skapas bättre förutsättningar för att kravspecifikationer speglar de behov systemen är avsedda att uppfylla och att gapet mellan krav och lösning minskar genom ett bättre underlag för kommunikation mellan kund och systemleverantör. Ramverket pekar på att en verksamhetsnära kravspecifikation utformas i en integrerad processmodell som beskriver verksamhetsprocesser utifrån identifierade generiska processbegrepp samt ett scenario för användning och klassificering av funktionalitet. Kravspecifikationen bör, enligt ramverket, även innehålla en systemöversikt, kommersiella och leverantörsrelaterade krav, design- och arkitektoniska krav samt utförandekrav. Ramverket har prövats och vidareutvecklats utifrån en extern validering i form av en utvärderingsworkshop där ramverkets relevans och användbarhet diskuterats utifrån de erfarenheter och den dokumentation som genererats i Landstinget i Värmland.

Denna studie ska öka förståelse för hur systemutvecklare kan lösa komplexa problem inom organisationer genom att utveckla ett nytt informationsteknologi-system (IT-system) där fokus läggs på teknisk- och organisatorisk interoperabilitet vid integrationsprocessen. Författarna agerar som systemutvecklare via en fallstudie där det finns behov av ett nytt IT-system. I uppsatsen används ett abduktivt tillvägagångssätt där en instrumentell fallstudie används. Genomförandet av arbetet delas in i fyra olika faser: (1) Problemidentifiering inom verksamheten genom framställning av verksamhetsmodeller, insamling av data genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med intressenter och framtagning av teoretisk bas. Som teoretisk referensram i denna uppsats definieras Integration och Interoperabilitet (I & I), vad verksamhetsprocesser är, vad som skiljer teknisk- och organisatorisk interoperabilitet åt, hur verksamhetsmodeller skapas, agil mjukvaruutveckling och användbarhet av IT-system. (2) Utveckling, ingrepp och utvärdering. IT-systemet utvecklas genom en iterativ och inkrementell mjukvaruutvecklingsprocess där fokus ligger på att lösa problem som identifierats. I utvecklingsarbetet har krav och begränsningar identifierats för att skapa verksamhetsmodellen börläget. Det IT-system som utvecklas utgår från detta börläge där IT-systemet revideras utifrån brister som uppkommit från intervjuer med intressenter efter varje iteration. Första iterationen av IT-systemet lyckades inte uppfylla intressenternas krav och förväntningar. Det lyckades däremot senare iterationer av IT-systemet med, där det senare implementeras inom organisationen. När IT-systemet har implementerats utvärderas det av slutanvändarna för att identifiera om systemutvecklarna har lyckats lösa verksamhetsproblemen och för att kontrollera användbarheten hos IT-systemet. (3) I reflektion- och lärandefasen diskuteras och analyseras resultatet mot den teoretiska referensramen och tillvägagångssättet. Resultatet visar att systemutvecklarna lyckats identifiera de komplexa problemen inom organisationen och lyckats skapa ett nytt IT-system som uppfyller intressenters behov samtidigt som det löser de identifierade verksamhetsproblemen. (4) I sista fasen formalisering av lärdomar sammanställs generella koncept som går att använda i andra projekt. I denna uppsats identifieras åtta aspekter och principer en systemutvecklare kan använda sig av när de ska utveckla IT-system. / This study will increase understanding of how a system developer can solve complex problems within organizations by developing a new information technology system (IT-system), with a focus on technical- and organizational interoperability at the integration process. The authors act as system developers through a case study where there is a need for a new IT-system. In this thesis an abductive approach is used combined with an instrumental case study. The work is split up into four phases: (1) Identifying problems within the organization by drawing up business models, collecting data through qualitative semi-structured interviews with stakeholders, and the development of a theoretical base. As theoretical frame of reference Integration and interoperability (I & I) is defined, business models are explained, how technical- and operational interoperability differs, how business models are created, agile software development and usability of IT-systems. (2) Building, intervention and evaluation. The IT-system is built using an iterative and incremental software development process where focus is on solving the identified problems. During the development stage requirements and challenges are identified to create the business model target view. The IT-system is developed to reflect this view where each iteration of the IT-system is revised from flaws discovered during interviews with stakeholders. The first iteration did not fulfill the stakeholders’ requirements and expectations, but later iterations succeeded in this and were implemented within the organization. When the IT-system had been implemented, it was evaluated by the end users to identify if the system developers had succeeded in solving the organizational problems, and to check usability of the IT-system. (3) Reflection and learning. The result is analyzed and discussed, compared to the theoretical frame of reference and course of action. The result shows that system developers succeeded in identifying complex problems within the organization and managed to create a new IT-system that met stakeholders’ needs, while also solving identified organizational problems. (4) In the last phase formalization of learning are general concepts compiled that can be used in other projects. In this thesis are eight aspects and principles are identified that can be used by system developers when developing IT-systems.

Tidigare forskning tyder på att beslutsteorier är något som kan användas som teoretisk referensram inom informationssystemsforskning mer frekvent. Denna studie ämnar att undersöka hur beslutsprocessen för valet av verksamhetsmodelleringsspråk har sett ut hos olika svenska organisationer som verksamhetsmodellerar. Genom att undersöka beslutsprocessen identifieras vilka faktorer som påverkar valet. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit beslutsteorier som utvecklats från den beteendeekonomiska läran. De beslutsteorier som legat till grund för studien är Herbert Simons beslutsteori och prospektteorin. Verksamhetsmodellering är aktiviteten att beskriva verksamheter med hjälp av modeller. En modell är en förenkling av verkligheten och för att skapa dessa modeller kan man använda sig av olika slags verksamhetsmodelleringsspråk. Genom att verksamhetsmodellera kan det hjälpa organisationer att fånga relevanta delar och information om sin verksamhet i syfte att effektivisera, förbättra, förändra eller nå andra specifika mål i sin verksamhet (Sandkuhl et al., 2014). Sedan 80-talet har utvecklingen av tekniker och verksamhetsmodelleringsspråk växt vilket har gett upphov till en stor variation av språk och verktyg, vilket har givit användare ett brett urval att välja mellan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen bestått av intervjuer med respondenter från olika svenska offentliga organisationer. Intervjufrågorna baseras sig på en undersökningsmodell där beslutsteorierna ligger till grund. Intervjuresultaten har sedan analyserats utifrån en kvalitativ och abduktiv analys för att komma fram till studiens slutsats av identifierade faktorer. Studien identifierade fem stycken generella faktorer som påverkar valet, vilka var kognitiva faktorer såsom preferenser, osäkerhet, mänsklig kompetens men även drivande faktorer som effektivisering. Studien identifierar även påverkande faktorer som ligger i linje med Herbert Simons beslutsteori och prospektteorin. / Previous research suggests that decision theories can be used more frequently as a theoretical frame of reference in information systems research. This study intends to investigate the decision-making process for the choice of enterprise modeling language in various Swedish organizations that practice enterprise modeling. By examining the decision-making process, factors that influence the choice are identified. The theoretical reference for the study has been decision theories developed from the theory of behavioral economics. The decision theories that formed the basis of the study are Herbert Simon's decision theory and the prospect theory by Daniel Kahneman and Amos Tversky. Enterprise modeling is the activity of describing enterprises using models. A model is a simplification of reality and to create these models, enterprises can use different types of enterprise modeling languages. By modeling, it can help organizations capture relevant parts and information of their operations in order to improve, change or achieve other specific goals (Sandkuhl et al., 2014). Since the 1980s, the development of techniques and business modeling languages ​​has grown, which has given rise to a large variety of languages ​​and tools, which has given users a wide selection to choose from. The study was conducted with a qualitative method where the data collection consisted of interviews with respondents from various Swedish public organizations. The interview questions are based on a survey model on which the decision theories were based. The results were then analyzed on the basis of a qualitative and abductive analysis to arrive at the study's conclusion of identified factors. The study identified five general factors that influence the decision-making which were cognitive biases such as preferences, uncertainty, human competence but also driving factors such as efficiency. The study also identifies factors that are in line with Herbert Simon's decision theory and the prospect theory.

This paper investigates the contribution of enterprise modeling to the emergence and sustainability of the firm’s competitive advantage using the theoretical model developed by Chandra S. Mishra (2017). Agility, alertness, knowledge integration and business model mechanisms have been identified as the main sources of competitive advantage. Four semi-structured interviews were conducted with experts and senior enterprise modeling consultants with diverse national and international experiences, based on which a qualitative content analysis was done. The study shows that enterprise modeling has an enhancing effect on corporate agility stimulating collaboration and effective communication among organizational members as well as enabling the company to exploit turbulence in the business environment through systematizing and facilitating change management. Enterprise models were also found to be effective for strengthening the firm’s structural capital through stimulating constant problematization of the business model, streamlining the organizational processes and increasing alertness about the procedural inefficiencies and automation potential. However, the understandability of the business model is found to be increased through enterprise modeling at the expense of reducing tacitness. Therefore, more research is needed to confirm the influence of enterprise modeling on the firm’s isolating mechanisms to investigate to what extent enterprise models should be considered as company secrets.