To publish research articles by the means of open access is to provide them for free to the reader. An increasing number of universities around the world have begun to institute open access policies regarding their researchers academic output, requiring them to primarily publish in open access journals and / or archive their pre- or post- prints in institutional archives. The aim of this this thesis is to explore how the adoption of the open access policy at the Swedish Universi- ty of Agricultural Sciences in 2008 has affected how their researchers publish and if this has had any effect on how their academic output are cited and distributed online. To reach this goal a combination of bibliometric and altmetric methods were used as well as cross-referencing between Scopus, Altmetric.com, Google Scholar and the SHERPA/RoMEO database. The results points towards a mostly open access positive trend with an increase in articles published in jour- nals that allow archiving of both pre- and post-prints. There also seems to be a correlation between these journals and which kind of articles gets the most mentions in social media.

The Open Access (OA) movement came to be as a reaction against the enclosure of information resources, facilitated by new distribution technologies. The purpose of the OA movement is to make research results freely available. The aim of this master´s thesis is to increase the understanding of how libraries outside of the academic sphere and within research institutes relates to OA. As a theoretical framework I created two different ideologies, the OA ideology and the nonsharing ideology. I also conducted six interviews with librarians. Through an idea and ideology analysis I relate the materials to the two different ideologies. The theories used concern information commons and gifting economies. My study shows that the informants have different views of the OA ideas depending on what aspects that is in question. Especially when it comes to economics and copyright issues the informants express a great degree of criticism against the traditional publishing models. In some other aspects the informants relied on the traditional publishing and thereby on the nonsharing ideology. The idea to make research results freely available was positively viewed upon by many of the informants. They sometimes plan and have ideas connected to the OA ideology. In a few cases they also work with OA materials, but the context that the libraries functions within makes it complicated and sometimes less urgent than it is in the universities to adopt to OA to a larger extent.

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer. Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg. Användningen av informella stildrag, det vill säga talspråkliga drag och vardagliga uttryck, minskar ju högre betyg texterna fått. Slutligen visar undersökningen att de texter som fått A i betyg har högst frekvens av referatmarkörer och de visar dessutom en större variation av dessa. Slutsatsen från undersökningen är att de undersökta stildragen påverkar betyget, men resultaten måste undersökas i ett större material för att vara statistiskt säkerställda.

The scope of this master thesis is the scientific publishing at Uppsala University's Faculty of Arts. The aim of the thesis is to investigate publication patterns and publishing strategies. To investigate how the publication patterns of the faculty is structured and what priorities and considerations the researchers have regarding scientific publishing.  Furthermore, the aim is to compare these publishing strategies and publication patterns to incentives and selection principles of the bibliometric indicators in the performance based research funding systems on the national and local scale. The thesis is based on the theories of disciplinary differences developed by Richard Whitley and Tony Becher and Paul R. Trowler. These theories suggest a framework based on organizational and sociological perspectives, that offers ways to explain differences in publication patterns between different scientific fields. The study is based on two empirical studies of the faculty. A survey of the researchers publication patterns has been conducted, and publications that are registered in the local publication database has been analyzed. Results from the study show that scientific journal articles, book chapters and monographs, are the most important publishing forms and occur at all departments at the faculty. Many respondents remarked that publication patterns are changing toward more international publishing and increased article publishing in scientific journals, which corresponds with the analysis of the actual publications. Overall, the respondents rank their knowledge of the bibliometric indicators in the lower scale, while the respondents' publication strategies are in fact consistent with the incentives in the allocation models. The selection principle of the local allocation model captures a larger share of the faculty’s publications in comparison to the national allocation model. However, results from the survey shows that there are significant differences at an institutional level, in how the local bibliometric quality indicator assess the respondents' most central and most respected publishing channels. The publishing channels of the Department of Literature have the lowest correlation and the highest correlations are found among respondents from the Department of Philosophy. The study also finds a correlation between the quality indicators’ assessment of the departments’ central publishing channels and the assessment of the departments' actual publications.

Syftet med studien är att öka kunskapen om undervisande balettlärares erfarenheter gällande fenomenet undervisning av assemblé inom gymnasieskolan. Studien som genomförts har varit kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Fyra danslärare som undervisar i balett inom ämnet Dansteknik har delat med sig av sina erfarenheter gällande undervisning av assemblé samt sina motiv till de valda metoderna. Fyra teman har synliggjorts som beskriver lärarnas arbete för att förbereda eleverna inför lärande av assemblé, lärarnas strategier för att undervisa assemblé, lärares och elevers utmaningar vid undervisning av assemblé, samt lärarnas bakomliggande motiv till undervisningsmetod och syllabus. Det fanns både likheter och skillnader mellan lärarnas metoder och motiv. Samtliga balettlärare förberedde eleverna genom att undervisa förberedande steg, samt initierade assemblé i ett långsamt tempo med hjälp av balettstången. Därefter togs hoppet ut på golvet och tempot ökades. De motiv till vald metod som synliggjordes var utbildning, erfarenhet och syllabus. Lärarnas egen utbildning utgjorde även motiv till valet av syllabus. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning om lärande i dans, om danslärares kunskaper och metoder samt om balettundervisning. Även den fenomenologiska teorin har legat till grund för diskussionen. Studien kan kopplas till skolans styrdokument – både till formuleringar i kursplanerna för ämnet Dansteknik, till läroplanen samt till skollagen. Studien har visat att somliga danslärare har en bristfällig kunskap om skolverkets definition av begreppet ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skolverket, 2011a, s. 5), varför kunskap om detta behöver spridas.

Denna studie avser att undersöka hur lärare i förskoleklass och skolans årskurs 1–3 arbetar med läsinlärning, hur de differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning samt hur de resonerar kring val av metoder och arbetssätt med anknytning till vetenskap­lig grund och beprövad erfarenhet. Materialinsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning samt via kvalitativa intervjuer. Insamlade data från den kvalitativa delen har analyserats via en tematisk analys. Från kvantitativa data har två öppna frågor analyserats genom tematisk analys och resterande frågor har analyserats direkt på enkät­utformningens sida. Resultatet visar att lärare både differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning i stor utsträckning genom att använda sig av olika metoder och modeller som till största del är förankrade i forskning men som även baseras på egna erfarenheter. Resultatet visar även att lärare i stor utsträckning får välja arbetssätt utan tydliga direktiv från rektor och skolledning.

Studien undersöker vilka undervisningsmetoder lärare i årskurserna 1–3 använder sig av för att stödja elevernas utveckling inom genren berättande texter. Studien undersöker även hur lärare utformar sin undervisning i relation till de styrdokument som undervisningen ska utgå från. En kvalitativ studie har genomförts vilket innebär att intervjuer samt observationer ligger till grund för det insamlade materialet. Sex lärare intervjuades och tre av dessa lärare observerades vid två tillfällen. I studien utgick vi från hermeneutiken som en övergripande teoretisk utgångspunkt vad gäller angreppssättet av materialet. Vidare användes den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt baserat på an- tagandet att lärandet sker i ett socialt samspel. Slutligen har vi använt Ivaničs skrivdiskurser som ett avsmalnat angreppssätt vad gäller skrivundervisning. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som kan liknas med forskningsbaserade metoder. I resultatet framgår även att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Vidare påvisar resultatet att lärarna har skilda meningar angående hur läroplanen ska tolkas samt hur de utformar undervisningen utifrån sina tolkningar. Vår tolkning är att lärarna anser att erfarenhet väger mer än det som står i läroplanen. Lärarnas kunskaper och erfarenheter av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses som ofullständiga. En slutsats som dragits utifrån det är att dessa begrepp inte förekommer som ett naturligt diskussionsämne inom lärarkåren.

Cyclones are complex weather phenomena, affected by multiple variables such as pressure, wind, temperature and more. Therefore, how cyclones are formed, what affects them and how they can be tracked is still actively researched today. Cyclones can have multiple centers (eyes), which can split and merge during its lifetime, which make them even more complex to define mathematically. In this thesis, how multi-center cyclones can be meaningfully visualized for domain scientists using multivariate visualization is investigated. An important aspect of the visualization is how a cyclone’s spread and boundary can be defined. The result is a visualization where the cyclonic region is defined by segmenting a pressure volume, and then a surface is extracted to get the cyclone’s boundary. Temperature is visualized using color mapping onto surfaces, while the wind velocity is shown using particles. The framework allows domain scientists to affect the visualization by picking criteria for segmenting the volume, color maps, and more. In conclusion, an improved cyclonic region could be defined by using multiple fields instead of only pressure, and the visualization would be improved with a greater detail put into the wind part. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska högskolan, Linköpings universitet</p>

The availability of both research results and data is appealing to different actors, which has increased the interest in open access significantly during the past decades. Generally, a more openly access to research results is regarded as a positive movement as this contributes to a faster spread of information, increase of visibility of research and the promotion of research collaborations. However, resistance concerning this movement exists such as limitations of the academic freedom, difficulties in choosing the right publication channel. This master thesis examines policy documents regarding the Nordic academic institutions’ approach to open access. It focuses on the communication style in policy documents, specifically whether researchers’ publishing freedom is considered when policies impose restrictions on researchers’ choice of publication type or channel. In order to examine the presented factors, an indication model was created that functions as a specification in which bearing concepts appear in the policies. The model could in the future guide policy makers when deciding which type of information is necessary to include in a policy. A finding in this study is that the majority of guidelines in policy documents remain relatively liberal concerning the manner in which scientific publication should be performed at each institution. The follow-up of the open access requirements in the policies is usually left to the interpretation of the individual researcher which makes the impact of the policies more difficult to analyse. In conclusion, the study shows a variation of open access policies, partly regarding outline and content, and partly concerning communication mode towards their recipients.