Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap. Studien skapar en förståelse för hur viktiga funna faktorer är för ett vetenskapligt baserat arbete / The aim of this study was to investigate nurses' experiences of the possibilities and conditions required in order to practice nursing care according to local and general nursing guidelines, exemplified within postoperative care. Data collection was preformed through six semi- structured interviews with nurses working within a surgery speciality. The analysis of the interviews was made by using content analysis. Several barriers and required conditions to work on the basis of scientific knowledge could be identified. Barriers that were experienced included the lack of time, poorly updated guidelines and unstructured integration of new knowledge.This creates an understanding of how important these found scientific factors are for a work based on scientific knowledge.

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

Professionalization is a status to which a complex process is attached. There is no clear definition of a profession and no widely recognized single definition. This paper aims to see if there is a relationship between an occupation trying to reach the status of a profession and the salary development for the profession. The paper examines the processes of professionalization of nurses, teachers and electricians in Sweden between 1880-2015 to see if any of the occupations have reached the status of a profession in terms of Thomas Brantes theory. Analysis shows that nurses have come the furthest in the development towards becoming recognized as a profession as they have asserted themselves a particular field of research and science, gained respect from society and have a system for licenses. Teachers have had the respect from society since the beginning of the 20th century, a license was created during the 21st century and they have had a scientific base for their occupation since middle of 20th century. Electricians have not connected their occupation to a higher education or tried to create a license in the same form as teachers or nurses and can not be considered a profession. The occupations examined here have gone through multiple processes to try to reach the status of a profession but none of these processes have shown any impact on the salary development. Reaching a professional status must therefore give an occupation other benefits than a higher salary why motivation surrounding professional status should be examined further in the future.

Detta är en intervjustudie som grundar sig i förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva yrkesverksamma förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de menar att de använder sig av det i sin egen utbildning på sin förskola. De forskningsfrågor som ligger till grund för att uppfylla syftet är: 1) Hur tolkar och förstår yrkesverksamma förskollärare generellt begreppet beprövad erfarenhet? 2) Hur tolkar yrkesverksamma förskollärare begreppet beprövad erfarenhet i sin utbildning? Det som framkommer vid intervjuer ställs mot tidigare forskning inom området och på så sätt genereras ny kunskap. Studien är kopplad till läroplansteori med ett särskilt fokus på läroplansteoretiska arenor. Resultatet är analyserat genom en tematisk analysmetod där fyra olika teman framträder. Dessa är 1) beprövad erfarenhet som svår att definiera, 2) beprövad erfarenhet som föränderlig, 3) beprövad erfarenhet som kollegialt lärande och 4) beprövad erfarenhet som ett arbetssätt/förhållningssätt och/eller ett konkret material. Studien visar att begreppet beprövad erfarenhet är komplext där berörda aktörer har olika förståelse och tolkning av hur en erfarenhet faktiskt blir beprövad. I relation till studien väcks nya frågor, om inte forskare, myndigheter och profession kan enas om vad beprövad erfarenhet i förskolan innebär – hur ska verksamma inom förskolan då arbete med det?

Denna studie handlar om styrdokumentens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund, hur detta framställs som en policy och hur förskollärare förstår denna. Med policyn avses kravet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Studiens syfte är att kartlägga, analysera och jämföra olika beskrivningar och tolkningar av styrdokumentens krav att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Studiens empiri består av både dokument och intervjuer vilka analyserats genom tematisk analys. Som teoretisk utgångspunkt används Stephen Balls teori om policy enactment. Resultatet visar att det finns flera olika steg som förskollärare behöver gå igenom för att förstå och kunna omsätta policyn. De behöver förstå policyns innebörd och beskrivningar, ha ett visst förhållningssätt och attityder gentemot den samt genomföra den i praktiken. Det finns både likheter och skillnader mellan hur policyn beskriver kravet på vetenskaplig grund och hur förskollärare tolkar den. Det mest framträdande är att policydokumenten beskriver att forskning ’direkt’ ska påverka verksamheten, medan förskollärarna uttrycker att det är genom att de tar del av forskning och utvecklas, varigenom deras handlingar kan utveckla verksamheten. / <p>Guadalupe Francia är kursens examinator. Då hon varit handledare för detta examensarbete har Silvia Edling examinerat den här uppsatsen.</p>

Sammanfattning/Abstract Forslund, Therese och Walleng, Linda (2024). ”Att tillsammans fundera och utveckla”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra med kunskap om hur skolor arbetar med kompetensutveckling för pedagoger som enbart undervisar elever med språkstörning. Genom att kartlägga kompetensutvecklingsinsatserna förväntas studien kunna bidra med kunskap om pedagogers upplevelse om den kompetensutveckling de tar del av. Studien redogör för upplevda möjligheter och utmaningar i relation till kompetensutveckling. En kartläggning av respondenternas förståelse för vetenskapliga begrepp och hur den kompetensutveckling de erhåller relaterar till aktuell forskning.     Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kompetensutvecklingsinsatser, genom kartläggning, beskrivs av pedagoger och rektorer i en kontext där de endast möter elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande preciserade frågeställningar:   Hur upplevs den kompetensutveckling som bedrivs på skolor för elever med språkstörning? I vilka avseenden upplevs kompetensutvecklingsinsatserna vila på vetenskaplig grund och främja elevernas lärande?   Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfennbrenners (1979) ramverk för att kartlägga pedagogers kompetensutveckling på olika nivåer.  Kompletterande teoretiskt perspektiv som studien kommer att vila på är Hargreaves (1998) teori om skolans kultur.   Metod Studien använder flermetodsforskning genom enkät innehållande frågor med öppna och slutna frågeställningar. Empirin består av 39 enkätsvar från pedagoger och rektorer. För att bearbeta enkätsvaren användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp.   Resultat Studiens resultat visar att det finns en otydlighet kring vad som betecknas som kompetensutveckling samt en osäkerhet gällande kompetensutvecklingsinsatsernas syfte och mål. Även om resultatet visar att hälften av de svarande är nöjda med sin kompetensutveckling upplever majoriteten av respondenterna en bristande möjlighet att påverka innehållet vilket de önskar.  Studiens resultat visar att huvudman styr en stor del av kompetensutvecklingen, vilket kan skapa motsättningar mellan skolans övergripande mål och verksamhetens behov. En slutsats i den här studien är att den kompetensutveckling som genomförs inte alltid kommuniceras eller förankras med pedagogerna. Dessutom indikerar resultaten att det finns utrymme för förbättring när det gäller pedagogernas kompetensutveckling gällande innehåll, genomförande och metoder. Respondenternas svar tyder på att de vill utvecklas och ta till sig ny kunskap tillsammans med kollegorna. Studiens resultat visar även att pedagogerna har olika tolkningar av vetenskapligt förhållningssätt och upplever utmaningar med att integrera forskning i undervisningen. Resultatet belyser att lärares kompetensutveckling är ett utvecklingsområde.   Specialpedagogiska implikationer Speciallärarens roll är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och ha insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Specialläraren kan därför ses som en viktig länk, med det ena benet i verkligheten tillsammans med elever och lärare och det andra benet i en vetenskaplig grund med insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Med god insyn i såväl verksamhetens behov samt forskningsläget kan specialläraren motivera relevant kompetensutveckling som gynnar både elever med språkstörnings lärande men också utveckla de undervisande lärarnas kompetens.   Nyckelord Lärares professionsutveckling, Kompetensutveckling, Skolutveckling, Språkstörning, Vetenskaplig grund.

The starting point of this study is a letter to the Swedish Research Council which maintained the difficulty to reconcile chemistry with open access. Previous studies show that when other sciences is increasing in both the deposition rate and selection of OA journals, there is a lull in chemistry. The purpose of the master thesis is to gain an understanding of chemists reluctance to open access in the light of the implementation of Chalmers' mandating open access policy and through field theoretical perspectives understand why. The survey is conducted with a qualitative approach and the empirical data consist of interview material from nine interviews that took place at Chalmers Department of Chemistry and Chemical Engineering. The interviews show that chemists believe that the idea of open access is certainly sympathetic but incompatible with the chemical sciences. It is believed that the discipline´s traditions, practice and publishing culture as well as opportunities for career differs from other sciences, including what open access is concerned. This uniqueness has not been taken into account in the implementation of OA policies of funding agencies and universities, according to the informants. Evaluations of other universities implementations of open acces policies have identified success factors like support, legal advice and hands-on help in self-archiving. According to the results of this thesis, functionality and infrastructure appears to be less significant if university management and funders does not establish an atmosphere of alliance and thus undermines confidence in the policy and its proponents. The study confirms the importance of the researchers feel invited and involved in the process of change.

<p>Problem: Hur tillfredställda är bankkunder med sin banks tillgänglighet? Vilka kundsegment efterfrågar utökad service och hur lönsamma är de?</p><p>Syfte: Genom vår studie av bankernas olika kundsegment och med dessas innehavande ekonomiska engagemang i banken, avser vi att belysa kundernas attityder och uppfattningar kring bankernas utökade tillgänglighet, och vad de efterfrågar i sitt möte med banken.</p><p>Teori I vår teoretiska referensram behandlar vi främst fem olika teoriområden; försäljningsarbetets utveckling, positionering, banktjänster, service, relationsmarknadsföring samt gruppsegmentering.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod för vår studie. Vår undersökning omfattas av 103 svarande respondenter med en genomförd enkät.</p><p>Resultat: Banktillgängligheten överlag är en mycket viktig servicefaktor. Studiens respondenter är nöjda med tillgängligheten, samtidigt som efterfrågan mot en utökad tillgänglighet är mycket låg. Vidare visar vår studie att de kunder som har ett stort ekonomiskt engagemang också är de kunder med högst lönsamhet. Vad kunderna initialt efterfrågar är låga priser, samtidigt som efterfrågan av personlig rådgivning är stor.</p>

Problem: Hur tillfredställda är bankkunder med sin banks tillgänglighet? Vilka kundsegment efterfrågar utökad service och hur lönsamma är de? Syfte: Genom vår studie av bankernas olika kundsegment och med dessas innehavande ekonomiska engagemang i banken, avser vi att belysa kundernas attityder och uppfattningar kring bankernas utökade tillgänglighet, och vad de efterfrågar i sitt möte med banken. Teori I vår teoretiska referensram behandlar vi främst fem olika teoriområden; försäljningsarbetets utveckling, positionering, banktjänster, service, relationsmarknadsföring samt gruppsegmentering. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod för vår studie. Vår undersökning omfattas av 103 svarande respondenter med en genomförd enkät. Resultat: Banktillgängligheten överlag är en mycket viktig servicefaktor. Studiens respondenter är nöjda med tillgängligheten, samtidigt som efterfrågan mot en utökad tillgänglighet är mycket låg. Vidare visar vår studie att de kunder som har ett stort ekonomiskt engagemang också är de kunder med högst lönsamhet. Vad kunderna initialt efterfrågar är låga priser, samtidigt som efterfrågan av personlig rådgivning är stor.

<p>Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.</p>